Bajen körde över Gbg på Nya Söderstadion

Startelvan:
Ömmi
Birkir Boowi Aidoo Solheim
Israelsson JP Kennedy Haglund
Alex Romulo

Första halvlek:
Bajen visade direkt att precis som Kennedy uttryckt i HTV-intervjun tidigare i veckan så skulle man visa västkustarna vilka som bestämde i den här arenan. När bortalagets färska islänning Omarsson kommer fri efter Aidoos, vad jag kunde se, enda misstag i matchen, så joggar Boo-Wiklander ikapp honom och Ömmi står till synes helt avslappnad ut. Pondus. Skottet går utanför. Lite alla-lösa-går-om över hela den situationen.

Det som sticker ut mest i den första halvleken är annars yttrarna. Erik Israelsson. Killen har gjort flest mål i laget. Hade en riktig Besara-period i våras och allt han rörde vid blev mål ett tag. Nu är han placerad som högermittfältare i en 4-4-2. Ser killen sur ut för det? Ingalunda. Som han sliter för laget. Hur han krigar för varje boll. Man kan inte annat än älska det.

Philip Haglund på andra kanten precis likadant. "Tjena, jag har lirat i Holland, kaptensämne liksom, lirar centralt, har varit med ett tag, lira mig".  Jo, tjenare! Vilket slit. Vilket hjärta. Hur många luftdueller han vann i den första halvleken vet jag ej men jag tror inte han förlorade någon. Lägg till hans kyliga avslut till ledningsmålet också.
 

Sedan kan man inte förbigå firma Boowi/Aidoo heller. David Boo-Wiklander, han styr Joseph Aidoo som en sol-och-vårare på kvällens sista dans på vilken ålandsbåt som helst. Varje defensiv fast situation är på liv och död. Han är extraordinär. 1-0 i rast.
 

Har inte hört Nannes åsikt efter matchen men nog måste detta varit en av de matcher under hans ledning där man varit närmast en bra nittiminutare rakt igenom?

Det kändes stabilt. Det varvades chanser och Bajen skapade mest. Rolex på topp fungerade bra och rörde till det ordentligt för bortalagets försvar.

Närmast mål är Haglund som får på en klockren pannträff på en hörna. Killen som håller andrastolpen räddar på mållinjen. Möjligen regelvidrigt men det kan vi skita i nu när slutresultatet blev som det blev.

På övertid får sedan Hammarby frispark precis utanför straffområdet. Kennedy som är i strålande frisparksform just nu, han hade ett par minuter tidigare dragit en riktigt bra som vållade Alvbåge stora problem.

Denna gång ändrar han taktik. En stenhård vrist i keeperns hörn. Johan Andersson-style för den som minns. Upp i kryllan, tack för kaffet! Alvbåge kom undan med livet i behåll på ren tur. 2-0 och tre mycket viktiga Hammarbypoäng. Odiskutabelt rättvist dessutom.

Summering:

Jag vet inte om detta är fotboll att betrakta som cynisk dåtidsfotboll, framtidens vision eller något annat. Det jag vet är att Hammarby ikväll spöade skiten ur IFK Gbg och ursäkta mig, eventuella representanter från ungdomsfotbollen, det är det spelet går ut på. Att vinna. (Kunde inte låta bli). Fy fan vad skönt!

Bajens tre bästa:

Joseph Aidoo

David Boo-Wiklander