En dag i Norcia
Efter alla tråkiga väderrapporter var förväntningarna nere på noll. Men detta var mycket bättre än väntat.
Innan vi går in på dagens händelser kanske det är på sin plats att berätta lite om resan hit igår. En resa som inte gick lika lätt som väntat.
På Arlanda nåddes vi åtta förväntansfulla resenärer av beskedet att utresan försenats i en och en halv timme. Vad att göra? Beställa in mer öl ifrån baren?
Tillslut kom vi iväg runt halv sex snåret tillsammans med Kalmar FF´s trupp som också fanns med i samma plan. Tack vare kraftig medvind landade vi en halvtimme före beräknad ankomsttid, vilket tacksamt mottogs. Direkt efter det att väskorna hämtats ut nåddes vi av beskedet att handbollen torskat med 29-30. Suck, jag som hade bergsäkert kryss på den matchen.
Bilarna kunde hämtas ut ganska omgående och sedan bar det iväg, ut i Romnatten, med färdriktning Norcia. Det var 12 plusgrader så än så länge kändes vädret behagligt.
Det tog sin lilla tid att köra motorvägen och på grund av mörkret missade vi avtagsvägen mot Orte, men efter en snygg U-sväng var vi på väg åt rätt håll igen.
Vi kom fram till Norcia och hotellet klockan halv tolv på natten och då var det minus 2,5 grader. Brrr… Väldigt kallt på rummet. Efter lite dividerande om sängplatserna slocknade vi och ingen av oss hade en aning om vilken underbar dag som väntade oss.
Tisdag i Norcia
Det kändes lite stressat när jag vaknade, vid åttatiden, eftersom vi inte visste när Hammarbys förmiddagsträning startade. Efter en snabbdusch hägrade frukosten. Därnere slog jag på min mobil och fick genast ett SMS från Heikki som meddelade:
Bara fysträning kl. 10.00, boll kl. 16.00
Genast kändes det lite lugnare och vi beställde in lite flera smörgåsar. Folk droppade in och när alla var församlade bestämde vi oss för att gå ut på bygden och kolla. Kallt i skuggan men en behaglig värme i solen. För nu var det klarblå himmel och en slösaktig sol strålade ner från skyn. Norcia visade sig från sin bästa sida. Vilken vacker liten ort. Bästa beskrivningen jag kan komma på är en halva Visby och en halva Gamla Stan hopmixad nere i en dalgång med en ringmur runt hela den inre kärnan. Och med mycket vackra och ståtliga snöklädda bergstoppar som omringade hela bebyggelsen.
– Ja, ja ni får ge er till tåls om mina första intryck om Gil!
Efter lite planlöst vandrande hamnade vi utanför muren och på ortens största supermarket. Öl, salami, ost, bröd, oliver och vin inhandlades. När vi kom ut stod några och pratade med Kennedy och ett par spelare till. Det visade sig att gymmet som de skulle ha fysträning på låg mitt emot affären vi handlat på.
Tillslut satt vi alla i en liten slänt och åt av godbitarna och drack och mådde bra. Solen värmde mer och mer och det slutade med att jackor och tröjor åkte av i en hiskelig fart.
Detta hade ingen räknat med. Sommarvärme och myror, ost och vin, salami och öl, snöbollar och oliver, kameror och SMS: ande mobiler. Veckan kunde inte ha börjat bättre.
Det tog sin lilla tid men sedan gick vi tillbaka till hotellet för att byta om till kortbyxor och matchtröjor. Ut igen till Norcias största piazza kallad ”S Benedetto”. Vi kallar den även för karusellen eftersom vi åkte runt den minst fyra gånger förra kvällen när vi kom hit. Det finns många enkelriktade gator i Norcia nämligen.
Här blev vi kvar någon timme, kickandes boll, drickandes grappa på en närbelägen bar, samtalandes med förbipasserand fotbollspelare i Hammarby och även med en del Kalmar spelare. Så mycket kan jag väl säga att det var ingen bra idé att rulla fram en boll mitt i bebyggelsen till hårdskjutande Peter Holm.
NU känns det som om de flesta vill att jag ska skippa allt kringtugg som utspelade sig denna dag och komma direkt på sak:
- Hur var träningen och hur verkar brassen Gil vara som spelare.
Vi tog oss till träningen som redan denna eftermiddag kunde genomföras på fotbollsplanerna i Norcia. Ingen tremilsresa som igår.
Vi kom dit först av alla. En halvtimme innan Hammarbys träning började. Området var låst men eftersom de flesta hade matchtröjor så trodde vaktmästaren att det var spelarna som kom. Han kan inte ha titta speciellt noga på figuren på figurerna han släppte in.
De hade gjort ett gott jobb med planen med tanke på att den var snöbelagd så sent som igår. Givetvis var den blöt, men fullt spelduglig.
När spelarna droppade in så kunde jag till min glädje se att Harris från Hammarby TFF fanns med. Ja hela truppen var med utom Erik Pilfalk. Men jag tror att han är bortplockad ifrån A-truppen och ingår numera endast i Pröpa.
Brassen Gil visade sig vara väldigt lik Elvis till utseende, men lite kortare. Elvis och Max deltog inte i träningen utan slickade fotbollsplanslinjerna varv efter varv. Max springandes, Elvis gåendes. Det fortsatte de med hela träningen.
Annars var det som vanligt i början av en Hammarby träning numera. Komplicerade passningsövningar där spelarna korsar varandra med boll. Hit och dit med betoning på hit.
Tyvärr kom Gil oftast fel på bollen, men det kan inte vara lätt att förstå denna övning och förklara den på ett begripligt sätt.
Sedan delades laget upp i två grupper där det tränades skott och mottagning av boll och skott igen. Tyvärr såg inte Gil speciellt bra ut i denna övning heller.
Spelarna delades sedan upp i två lag där betoningen var att ligga i rätt position vid anfall respektive försvar. Att löpa rätt helt enkelt. Gjorde någon fel så blåste Anders av och talade om hur han ville ha det. Sedan fick målvakterna börja med att kast ut bollen till en försvarsspelare som sedan skulle påbörja ett anfall. När laget med boll blev av med densamma fick man lämna över bollen. Anfallet startades då av målvakten från andra planhalvan. Så höll det på. Sista kvarten var det äntligen spel över hela plan. Kul att se Harris jobba som en tätting som innermittfältare.
Omdömet om Gil är att som ny forward måste han nog sticka ut mer för att bli en tillgång i dagens Hammarby. Bevisa motsatsen imorgon tack.
Vi syns i Bajenvimlet!
