"Segern mot DIF var årets höjdpunkt"
Söderst@dion fick tillfälle att sätta sig ner för en längre pratstund tillsammans med Anders Linderoth. Han svarade bland annat på frågor om försvarsspel, inställning och fasta situationer. Dessutom ger han spelarkritik och rankar årets höjdpunkter och bottennapp. Varsågoda!
Inled gärna med att kort sammanfatta den gågna säsongen.
- Det är lämpligast att dela upp den här säsongen i två delar. Jag tycker att vi gör en sämre vår än vad vi hade tänkt oss. Efter de träningsmatcher vi gjorde hade vi nog räknat med lite bättre resultat. Vi hade lite för lite poäng med oss om man tittar på hur spelet såg ut i de inledande matcherna där vi borde ha haft en 5-6 poäng mer med oss. Därefter hände det något när vi var på träningsläger i Vigbynäs i sommaruppehållet. När vi väl varit där så vände alltihop och vi gick in i en väldigt fin svit av matcher där vi hade ett antal matcher utan förlust. Totalt sett är hösten väldigt bra och det kändes oerhört skönt att vi reste oss på slutet och tog fjärdeplatsen.
Nämn tre höjdpunkter under året?
- Först nämner jag segern mot Djurgården på Söderstadion. 6-2 mot Helsingborg hemma var en underbar match och sen kändes det väldigt skönt att vinna sista matchen mot Malmö med 1-0 och ta Royal Leauge-platsen.
Bottennapp?
- Det finns en hel del bottennapp. De stora bottennappen är att vi tappar fem av sex poäng mot Sundsvall och Gefle. Det går inte att komma undan det fiaskot. Ska vi vinna serien så måste vi ta minst 4 poäng av de här lagen, helst alla 6. Med lite större jämnhet mot framförallt de lagen så hade vi varit med och slagits i toppen. Matchen borta mot Kalmar var förstås ett riktigt bottennapp.
Jag tror att läsarna tycker det är intressant att höra din spelarkritik. Fire away!
- Ante Covic har varit oerhört jämn. Han gör sin bästa säsong i Hammarby. David Johansson har gjort stora framsteg och utvecklats mycket under säsongen. Nu spelar ju David vänsterback men är kanske ännu bättre som högerback. David håller god allsvensk kvalité.
- Suleman Sleyman har ju visat att han nästan är bättre som mittback än ytterback. I honom och Max von Schlebrügge har vi två väldigt snabba och starka spelare. De har varit mycket bra båda två. Petur Marteinsson inledde säsongen strålande men fick sedan sina skador och har ju inte spelat fler matcher sen dess. Det var synd för han inledde säsongen otroligt bra.
- Jocke Jensen har precis som alla andra nyförvärv fått uppleva att det är svårt att komma till en ny klubb. Det tar tid att komma in men när han väl fick speltid de sista två matcherna gör han bra ifrån sig. Han känner själv att han behöver träna upp sin snabbhet då det är högre tempo i allsvenskan än i den finska ligan. Fredrik Stoor har tagit kliv framåt i sin utveckling. Fredrik har stundtals problem med sitt passningsspel men han arbetar hela tiden med det och han utvecklas hela tiden.
- Jeffrey Aubynn har varit både upp och ned. Hade Jeff spelat i 90 minuter så som han gjort de inledande 15-20 minuterna i flera matcher så hade han varit landslagsspelare. Jeff är i dagsläget för ojämn och har haft många skador. Jag hoppas på en större jämnhet nästa säsong för då är han en stor tillgång.
- Mikkel Jensen är en av de som utan tvekan varit jämnast under säsongen. Han gör ett väldigt bra jobb och tillhör tillsammans med Max och Ante de spelare som varit bäst under året. Petter Andersson har ju oerhört stora kvalitéer som offensiv spelare. Det han måste lägga till i sin repertoar är konstruktiviteten och framspelningarna. Hans fart med boll och genombrottstyrka fungerar alldeles utmärkt men det blir lite för mycket av den varan när han istället skulle kunna visa att han var lite mer kreatör och därmed kunna ligga bakom mer.
- Eric Fischbein har gjort det väldigt bra i år. Han har ju knappt varit med och förlorat i Hammarby sen han blev ordinarie. Han är en krigare! Vi vet att han inte är världens snabbaste men han har ett oerhört stort fighterhjärta som alltid sliter så länge han orkar. Erkan Zengin har lyft sig otroligt mycket och då framförallt under förra vintern. Han är nu en spelare som bör kunna ta ett steg ytterligare till nästa säsong och skulle då bli en väldigt bra allsvensk spelare.
- Haris Laitinen har bara spelat någon match i år men han kom efter alldeles för mycket beroende på sina sjukdomar under våren. Han har haft problem efter det. Haris gjorde sitt lyft förra säsongen men har inte tagit det där extra klivet i år. Förra året stod Erkan stilla men i år var det tvärtom. Haris har utan tvekan framtiden för sig eftersom han är så ung.
- Björn Runström har efter en målfattig vår, där han ändå jobbar och sliter, levererat riktigt bra under hösten. Det är en sak jag uppskattar som tränare med spelare som Björn att trots motgångar hela tiden jobba hårt. Det lossnade ju sedan för Björn och han blev vår bäste målskytt. Pablo Pinones-Arce har haft en väldigt tung säsong. Han har haft många småskador och när han väl varit med så har han inte gjort mål på sina chanser. Frågan är väl om inte Pablo kanske blir bäst som en offensiv mittfältare. Vi kommer att jobba med det inför nästa säsong.
- Micke Andersson är en av de lojalaste fotbollsspelare jag träffat på. Han är även en av de som tränar bäst. Han har inte fått så mycket speltid men när han väl får komma in på plan så ger han alltid hundra procent för laget. Erik Johansson har varit allra bäst när han har gjort inhopp. Eriks säsong har varit både upp och ner. Erik har fått agera inhoppare eftersom han i de matcher han startat så har vi fått plocka ut honom efter 50 minuter medan han som inhoppare har kommit in och vänt matcher.
- Paulinho har haft lite svårt att komma in. Det tar tid att komma in i spelet men jag är övertygad om att vi till nästa år kommer att ha stor nytta av honom. Petter Furuseth-Olsen har gjort en strålande säsong. Oavsett vilken kant han spelat på så har han gjort en fullgod insats. Klebér Sarenpää har bara spelat en match och det gjorde han bra. Klebèr behöver vinterträningen. Kleber kommer att vara med i truppen nästa år också.
(Här glömde jag att fråga om Jon Rytterbro och även Nichlas Hindsberg. Ett pinsamt misstag av mig och jag ber er läsare, och naturligtvis även Jon och Nichlas, om ursäkt)
Vid samma tidpunkt förra året tyckte du att flera av de yngre spelarna kändes bortskämda och inte alltid såg till lagets bästa. Har detta blivit bättre?
- Det har förändrats oerhört mycket. Det är en helt annan kemi i gruppen nu. Man lyssnar mycket mer på varandra. Jag tror att det snacket vi hade i höstas där de äldre spelarna tog upp att flera av de unga inte lyssnade gjorde så att det ledde det till förändring. Det har varit helt annorlunda i år och det uppskattar jag verkligen.
Hur ser du på vårt centrala mittfält. Där tycker jag att vi har haft problem i det offensiva spelet i år. Vilken är din uppfattning och dina egna önskemål kring vårt centrala mittfältsspel?
- Jag är totalt sett ganska nöjd. Jag tycker att Mikkel Jensen gjort en av sina starkaste säsonger. Offensivt har det inte alltid fungerat när vi spelat med diamanten. Det är bara till att erkänna att det fungerat bättre när vi spelat med två defensiva och låtit våra yttrar komma mer i djupled. Samtidigt så har vi funderingar på att titta på en 3-5-2-uppställning för att kunna ändra till det i vissa lägen. Eller att helt enkelt mot vissa lag starta med den uppställningen. Vi söker efter en snabb tvåvägsspelare som kan arbeta på större ytor. Varken Mikkel, Erik eller Micke är hypersnabba och hinner inte täcka upp ut mot kanten som är tvunget om vi ska spela 3-5-2 med offensiva yttrar. Så visst letar vi efter en spelare till den positionen.
Hur tycker du att försvarsspelet fungerat i år? Varför släpper vi in så många fler mål än de andra topp fem-lagen?
- Jag vet inte om jag kan se någon direkt orsak. När vi förlorar så har vi förlorat stort. Det är ju inte bra. Vi har ju även många 0-0-matcher. Det tyder ju på att vi släppt in för många mål i vissa matcher. Försvarsspelet har inte alltid varit bra över hela planen. Backlinjen kan inte göra arbetet själv utan man måste arbeta med försvarsspelet över hela planen. Jag tycker nämligen att våra fyra försvarare ständigt har gjort riktigt bra matcher. Det gäller att våra forwards agerar rätt som första försvarare. Det här får vi arbeta mer med under vintern.
- Våra yttermittfältare har mycket att jobba med defensivt. Men så har det varit länge, Kennedy var också väldigt offensiv vilket defensiven blev lidande av. Christer Fursth hade ju sina största styrkor defensivt men då å andra sidan deltog han inte alltid lika mycket offensivt. Jag tycker inte att vi saknar någon backtyp. Vi har både snabba backar i Max, Fredrik, David och Suleman. Däremot kommer vi inte att kunna spela med Jocke och Petur som centralt par då de är i behov av snabba spelare bredvid sig.
- Generellt så är försvarsspelet bra i Sverige. Däremot har anfallsspelet inte hängt med. Det är alldeles för få spelare som kan ”göra sin gubbe”. Det lag som pressar och forecheckar är det lag som styr matcherna i Sverige. Inte det lag som har bollen. Det är tvärt emot om du tittar på t.ex. Barcelona och Juventus. Där är det bollhållande lag som säger ”det är vi som har bollen, ni får passa er, vi bestämmer”. I Sverige blir vi alldeles för stressade när vi får hög press på oss eller när motståndarna styr spelet och vågar då inte göra sina nummer, vågar inte göra det som krävs.
Beror stressen på dåliga tekniska kunskaper eller sitter det i huvudet?
- Jag tror faktiskt att det sitter mer i huvudet än i kunskapen. Man vågar inte försöka igen om man misslyckats en gång. Det är helt fel! Man måste våga! Man måste, måste, måste prova igen om du har kvalitéerna. Titta på Erkan och Haris, där har vi två som har kvalitéerna men som kan bli väldigt skärrade när de missat ett par gånger och då inte vågar prova igen. Haris har i B-laget varit alldeles strålande men när han kommer in i A-laget vågar han inte göra någonting.
Är det svårare att våga misslyckas i en klubb som Hammarby med sin aktiva publik?
- Ja, kanske. Men det borde inte vara så. Det är stora krav i Hammarby men det borde egentligen lyfta spelare snarare än tvärtom. Det stöd vi har på Söderstadion är fantastiskt och det borde bara sporra spelarna. Där borde man våga hur mycket som helst. Det gäller för spelarna att träna på detta och våga köra på. Man får helt enkelt inte bry sig om bu-rop. Återigen, det gäller att våga!
Dina åsikter om anfallsspelet?
- Till och från har det fungerat. Under vissa perioder är det strålande, andra perioder fungerar det inte alls. Det beror nog på att vi har väldigt många spelare som vill ha boll på fot och inte tar löpningar för att skapa ytor. Vi har pratat mycket om det i truppen och det måste bara bli en förbättring. Det går inte att stå och vänta på att få bollen.
Är detta receptet mot de lag med lågt liggande försvarsspel som vi ju inte dyrkat upp i tillräcklig omfattning under året?
- I viss mån är det ju löpningar som fattats men vi kanske skulle varit lite mer primitiva i vårt spel när vi ser att det låser sig. Att sätta in en tung spelare där framme som kan nagla fast bollen.Vi har inte spelat med någon riktig target. Vi har pratat mycket om det i tränargruppen mot slutet och nu efteråt att när det låser sig så ska vi sätta fram någon stor, stark så att bollen fastnar där uppe. Kanske får han med sig en frispark eller kan spela tillbaka bollen på någon som kommer rättvänd så vi får igång vårt spel. Spelet har ju stundtals gått helt i stå och då har det istället blivit konstiga långbollar som inte har träffat någon av våra spelare. Vi borde nog skickat fram en eller två stora som kan låsa fast bollen.
En sak som slagit mig i samband med flera av dessa matcher som då har gått ”i stå” är att det ser ut att vara en dålig inställning i matcher mot på pappret inte lika attraktivt motstånd. Håller du med?
- Jag tror inte att inställningen till själva matchen skiljer sig. Alla matcher är viktiga och den inställningen visar killarna. Kanske att inställningen i matchen just mot Kalmar inte var den rätta. Där såg Thom och jag redan under uppvärmningen att det var för dåligt tempo. Det var alldeles för tamt. Vi försökte väcka spelarna innan match men lyckades inte riktigt. Men när man ser att sitt eget spel inte fungerar så kommer det tyvärr någon form av uppgivenhet eller tankar kring ”nu möter vi ett sådant lag igen” och då tappar vi vår offensiva spel helt. I samma stund tappar vi även vårt defensiva spel eftersom man genom irrationellt spel framåt skapar märkliga ytor där motståndarlaget kan sätta in livsfarliga kontringar. Det här kan man träna på och det ska vi naturligtvis fortsätta att göra. Vi måste spela snabbare, mer djupledningslöpningar. Just Kalmar har gjort oss dåliga i år. Där har vi sett viljelösa och tama ut.
Efter dessa matcher har man i intervjuer med dig och Thom kunnat läsa att laget inte spelat enligt den gemensamma taktiska planen. Det kan gälla lama hörnor, brist på löpningar, dåligt närkampsspel etc. Har spelarna svårt att tillämpa taktiken praktiskt?
- Jag tror att det är ren desperation som dyker upp hos spelarna. När vi kört fast så försöker spelarna på alla möjliga sätt och även då sätt vi aldrig tränat på. Jag upplever definitivt inte att spelarna har svårt att ta till sig taktik.
Din uppfattning om våra fasta situationer, dess vikt och vad som behöver förbättras? Hur når vi förbättring?
- Våra fasta situationer har varit ömsom vin och ömsom vatten. Vi kan bli mycket bättre på detta. Här krävs det återigen mer träning. Det är den enda vägen till förbättring. Spelarna måste gnugga fasta situationer än mer än vad de gör i dagsläget. Min åsikt är att man kan träna väldigt mycket mer på detta än vad spelarna gör.
Har ditt träningsupplägg förändrats sen du kom till Hammarby? Har du fortfarande lika mycket fokus på ”få tillslag” då som nu? Berätta gärna lite om din syn på träningsupplägget.
- Spelidén är den samma. Att bygga spelet kring ett snabbt och bra kortpassningsspel. Den filosofin kommer jag nog aldrig att lämna. Däremot så experimenterar jag och ändrar lite på övningarna. Jag tycker att vi tränar lika mycket som tidigare på att bygga ett snabbt passningsspel på få tillslag men att vi ändrat typen av övningar.
Hur orkar du med mentalt när det går dåligt för laget eller vid de tillfällen då du får kritik från supportrarna?
- Det är ju mitt jobb att orka. Visst finns det perioder som är väldigt tunga då man funderar över vad man sysslar med men än så länge har jag så mycket kärlek att jag kommer fortsätta vara tränare många år till. Jag gillar ju trots allt det här så mycket.
Vilket är ditt förhållande till media? Jag som är här på Årsta IP ganska ofta och ser en del träningar tycker mig se en helt annan Linderoth här än den som dyker upp på TV och i tidningar. Jag upplever dig som väldigt mycket mer positiv och öppen här än den Anders som syns på TV.
- Det stämmer absolut. Jag finner ingen anledning till att offentligt skämta med folk jag inte känner. Det är här jag trivs och här kan jag vara mer öppen. Det är inte så att jag tycker det är jobbigt med intervjuer men jag finner ingen anledning att raljera med dem.
Efter förlustmatcher så lyser det så tydligt igenom att du är arg. Du har humör va?
- Jag är världens sämste förlorare. Jag kan bli väldigt arg i omklädningsrummet också. Det går dock över fort, jag är inte långsint. Jag kan säga åt spelare att de presterat dåliga 45 minuter och jag vet att jag kan säga det på helt fel sätt men min ilska går över och sen kan jag be om ursäkt.
Hur ser dina planer ut inför Royal Leauge? Vad kommer att testas och vad är viktigast? - Det viktigaste är att vi får möta en annan typ av fotboll än den svenska. Den danska som är mer bollbesittande med långa anfall. Den norska är lik den engelska med högt tempo och tuffa närkamper. Sen kommer vi förmodligen att prova på att spela 3-5-2 för att se om det fungerar. Vi har ju två träningsmatcher mot Göteborg och Väsby där vi även där kommer att experimentera lite, kanske med Pablo som offensiv mittfältare. Dessutom är det viktigt att vi tar poäng i Royal Leauge och på så sätt spelar in pengar till föreningen. Det ska bli skoj att vara med och målet är förstås att gå vidare. Det märks på killarna att de är sugna på det här för vi har hög kvalité på våra träningar med bra fart. Det är skönt att hösten varit så bra för vi har kunnat träna här på Årsta hela tiden. Det kunde ju ha varit minusgrader och nordanvind så här års.
Hur ska vi göra för att få ”skyttevärnslag” till träningsmatcherna.Skulle det vara intressant att försöka hitta lag som inriktar sig på försvar så att vi ”slipper” möta ambitiösa lag med försök till eget spel. Under försäsongen när det är full fart framåt från dessa lag krossar vi dem, medan vi i allsvenskan möter samma lag igen som då backar hem och vi förlorar. Går det att rekrytera träningsmotstånd på ett annorlunda sätt? Är det ens önskvärt?
- Självklart skulle det vara önskvärt men kanske svårt att genomföra då alla lag under försäsongen är intresserade av att jobba med sitt eget spel. Det såg vi ju både på Sundsvall och Gefle som satsade offensivt mot oss och då gjorde vi mängder av mål. Nästa år kommer träningsmotståndet inte att vara allsvenskt. Det som är inbokat nu är matcher mot BP och IFK Mariehamn på Skytteholm. Vem vet, vi kanske får köpa den tjänsten av några lag, säger Anders med ett skratt.
- Det är viktigt att inte dra för stora slutsatser av resultatet i träningsmatcher. Vi har de senaste två åren varit extremt bra förberedda på att spela match eftersom vi varit två veckor i USA och tränat mycket med boll. Samtidigt har andra lag ägnat sig mest åt fysträning. Vi funderar lite på att förändra upplägget i USA och kanske ägna det mer åt fysträning men det lockar ju självklart med bollträning när det finns så fina gräsplaner där borta.
Hur tycker du att den verksamheten i HTFF fungerar och vad behöver utvecklas i samarbetet med ledarna där?
- Jag hörde att jag fått kritik på medlemsmötet för att jag inte visat mig tillräckligt. Vi ser alla HTFFs spelare 14-15 gånger i b-lagsmatcher. Jag tycker att b-matcherna är mer kvalificerat motstånd än division 2. I alla fall mot de lag som kommer med bra spelare t.ex. DIF och BP. Jag har personligen inte hunnit att se fler matcher i år men visst borde jag sett fler. Jag tycker att organisationen med HTFF är bra. Hade jag fått önska så hade jag velat se dem i nya division ett. I och med att de gör om spelsystemet inför nästa år så innebär det för HTFF att de tar ett kliv tillbaka. Det blir nästan division 3 igen. Det är synd. Det finns flera spännande spelare i HTFF. Jag vill framförallt nämna Magnus Tappert och Sebastian Senatore. Senatorie är ju tyvärr långtidsskadad just nu. Vi tycker även att Sebastian Castro-Tello är oerhört lovande. Det är dessa tre spelare som vi är väldigt intresserade av. Magnus Tappert har ju varit väldigt bra i reservlagsmatcherna.
Vi supportrar tycker att det är förtvivlat tråkigt att Börje blivit uppsagd. Vi är oroliga för att stämningen i truppen kan komma att förändras om Börje inte finns med i bilden längre. Vad tror du?
- Jag tycker att det är lika tråkigt som ni att Börje blivit uppsagd. Självklart kommer han att saknas då han tillför gruppen mycket. Vi vet ingenting om hur materialfrågan framöver ska skötas. Vi får se vad som händer, med lite tur så kanske det blir en förändring och Börje får vara kvar. Som det är nu är Börje kvar till mitten av juni.
Om vi avslutar med en stunds önsketänkande. Vad önskar du mest när det gäller Hammarby?
- Min största önskan skulle vara en träningsanläggning där alla lagen kunde hålla till. Vi i A-laget är lyckligt lottade med den här träningsanläggningen men jag önskar att det fanns 3 planer till. Då skulle även kansliet kunna vara placerat i samband med planerna vilket skulle innebära större möjligheter till samarbete och per automatik förbättrad kommunikation.
- Jag tycker att Söderstadion är mysig men visst behöver den rustas upp. En helt ny arena för 25 000 personer skulle vara underbart. Jag vill inte ha en jätteanläggning som inte ens är halvfylld på allsvenska matcher, det vore helt värdelöst.
Tack Anders för intervjun!
