Ceteris paribus
På Söderstadion intet nytt?
Det är bara att erkänna, första gången jag såg någon göra det som då kallades ”Sydamerika-klappen”, numera känd som ”Söderstadion-klappen”, skakade jag på huvudet och bara blåvägrade. När jag första gången hörde det som nu är riksbekant som ”Bajen gospel” ställde jag mig med armarna i kors och lät bli att sjunga.
Utvecklingen är konstant men inte, som vissa vill göra gällande, omöjlig att styra. Fotbollsläktaren är det ultimata folkväldet, här har alla samma rätt att säga vad de vill men också rätten att vara tysta om de så önskar.
Vill majoriteten att Bajenklacken ska sjunga ”gospel” och klappa i takt så blir det också så. Vill majoriteten att sångerna ska vara ironiska och handla om våldtäkt samt djursex så kommer de också att göra det.
Klacken har förändrats de sista åren. Det beror främst på två saker, dels att många av de som stått där nu börjar söka sig till sittplats och därmed ersätts av yngre förmågor. Dels därför att klacken blivit så oerhört mycket större. Är man bara några hundra, som det var för tio år sedan, så kan man sjunga i stämmor om man så vill. I och med denna förändring har av naturliga skäl även klackens framtoning och inriktning ändrats.
I och med ramsan ”Alla suger...” har nu saker och ting ställts på sin spets. Hur vill vi att klacken ska låta de kommande åren? Var går smärtgränsen för hur dåliga ramsor vi kan tolerera?
Jag blir fascinerad när det blir uppenbart hur lätt det verkar vara för folk att helt lämna ifrån sig taktpinnen och med en suck konstatera att nu blåser det nya vindar. Det yngre gardet har tagit över. Att sjunga om oralsex är framtidens melodi. Bara att gilla läget.
Många verkar tro att valmöjligheterna är två, antingen sjunger man med och för utvecklingen framåt. Eller så står man tyst, alternativt står och gnäller i stil med ”Fy fan vad förpubertalt”.
Alternativ två går även att utveckla till att dagen/veckorna efter bege sig ut på internet för att förkunna att ramsan minsann är den sämsta någonsin. Betydligt sämre är när vi för några år sedan sjöng om ”judepack” eller ramsor om motståndarspelarnas föräldrar.
Om man redan kastat in handduken och tagit plats på en annan sektion än J eller K verkar alternativ två vara det mest vedertagna.
Jag skulle vilja introducera alternativ nummer tre. Om man inte vill sjunga om motståndarnas sexvanor så kan man faktiskt sjunga om något annat. Det går att dra igång andra ramsor, sådana som du föredrar. Du behöver inte vänta på din tur, eller att andra ska sluta sjunga, det är bara att ta för sig.
Det här är givetvis enklast för oss som står i klacken men för er som inte gör det är inte loppet kört. Man behöver inte befinna sig i själva klacken för att påverka det som sjungs. Men att klaga på internet är garanterat lönlöst.
Föreställ dig följande scenario:
Du sitter i på din träbänk när du till din besvikelse hör hur klacken börjar sjunga sådant som du absolut inte vill höra på ”din” arena. Varför drar du då inte igång något själv?
Med tanke på att södra läktaren, eller var du nu kan tänkas befinna dig, suttit tysta merparten av matchen bör väl deras röstresurser vara så gott som oförstörda. Om ni skulle dra igång ”andra sidan” eller ”Hammarby är dom bästa!” vad skulle hända då?
Väljer man istället att fortsätta vara tyst och istället bittert gnälla över det dagen efter kommer man aldrig få svar på den frågan.
Att det här fungerar i själva klacken vet vi redan. Nu senast överröstades ”Alla suger” av andra ramsor vid ett flertal gånger. Detta är ett tecken på att majoriteten inte vill att den ska sjungas, annars hade det aldrig gått.
Det finns dock en liten hake i detta utopiska konstaterande: trumman. Trumman och killarna som hanterar dem är bland det bästa som hänt Bajen Fans de sista åren. Klacken är för stor och sjunger för fort för att klara sig helt utan den. Dock finns det ett litet problem, trumman används för urskillningslöst.
Allt för ofta används den till att styra klacken istället för att stödja och hjälpa den. Allt för ofta används den till att pressa ut ramsor som ingen annan än de tio - tjugo i den närmsta kretsen känner till eller vill sjunga. Ibland blir trumman dessutom en livlina åt ramsor som redan tystnat men som är svåra att ersätta på grund av det som då låter som basen till en bilstereo.
Vilket genomslag skulle ”Alla suger” eller ”Alla röker braj” ha om de inte trycktes fram av trummorna?
Bäst jag återigen poängterar att jag alltså inte vill se en klack utan trumma, utan att jag helt enkelt efterfrågar lite mer lyhördhet och fingertoppskänsla. Jag är redan portad från B.U.S bussresor, jag vill inte bli förbjuden att åka med Bara Bajare också. Och Nej jag kan inte göra det bättre själv, men å andra sidan tar jag inte heller på mig ansvaret genom att ta med mig en trumma.
Vissa är av åsikten att man helt ska avstå från så kallade ”hatramsor”, jag är inte en av dessa. Jag saknar de gamla klassikerna ”Ni kan börja springa” och ibland till och med ”Efter matchen ska ni dö”. Däremot avskyr jag ”Alla suger” inte därför att den är destruktiv eller hatfylld utan därför att jag tycker den är en variant av de rasistramsor som vi så länge kämpat med att få slippa. I min värld är det ingen skillnad mellan att diskriminera på grund av etniskt ursprung eller på grund av sexuell läggning.
Det enda medel vi har är att utnyttja vår rätt att sjunga det vi anser vara rätt. Är man tyst får man skylla sig själv. Bara för att några av de som är ”yngre” vill driva utvecklingen i en riktning så ska det inte betyda att resten ska rätta in sig eller gå och sätta sig. De bra ramsor som kommer fram samt ett par av de mediokra ramsor som skapas blir etablerade därför att majoriteten tycker att det ska vara på det sättet. ”Bajen Gospel” är en av dem, andra tillhör inte samma kategori.
