Hylla HELLA
Hans namn är Mikael Hellström och han är unik på den svenska fotbollshimlen. Är IKEA underrättad.
Efter dagens besked på Hammarbys officiella hemsida om att Micke Hellström förlängt med ett år så gör jag det lätt för mig och plockar fram en artikel jag skrev för ganska exakt ett år sedan. Håll till godo!
"De flesta med någon som helst slags minimal kunskap om dagens svenska fotboll vet att Mikael Hellström, Hella i Bajenmun, är väldigt speciell. Den som inte vet det är antagligen förblindad av olika anledningar.
Bajenlänk åtta har varit Hammarbys A-trupp trogen sedan 1990. Den 13 aug debuterade han i allsvenskan, i en match som vi av kända skäl väljer att tala tyst om.
I år har det bara blivit fyra seriematcher för Hella, av kända skäl, så nu är han uppe i den aktningsvärda matchsviten 297 i samma klubbtröja. Tre fajter kvar för att nå 300, drömmålet för varje allsvensk spelare. När han gör det, ska det givetvis uppmärksammas(förhoppningsvis i en hemmamatch). Jag kommer bara på "Klasse" Johansson och "Kenta" Ohlsson som spelat fler seriematcher för Hammarby genom tiderna.
Bedrövelsen var stor både för "Hella" och oss supportrar när han fick problem med en förslitningsskada i höftleden. Och inte blev det bättre av att det drog ut på tiden. Under Gotlandslägret talades det till och med om att "Hella" kanske spelat sin sista match för Bajen.
Jag blev så desperat att jag efter en del tvekande berättade för Hella om en gammal moster, på Gotland, som på försök fått insprutat tuppextrakt i sin höftled och sedan dess inte haft några som helst problem med sin skada. Jag såg att han undrade vad det var för hokus pokus jag kom dragande med och därför lät jag samtalet falla.
I förra veckan upptäckte vi som var på träningarna att Micke Hellström var med på de flesta övningarna, tillsynes utan några problem. Hoppet stjärna tändes och igår kunde vi läsa ett glädjande besked i en intervju gjord av Fotbolldirekt.
I september, om det blir som vi alla önskar, springer Micke Hellström in på Söderstadions gröna matta och då hoppas jag att han kommer få den uppmärksamhet han är värd.
Det för mig genast in på huvudtemat i artikeln. Hur anser Hammarby Fotboll att trotjänare och övriga Bajenlegender ska avtackas när det är dags att avsluta sin Hammarbykarriär.
Jag vet att det är många fler än mig som undrade över varför inte vi supportrar fick chansen att ta farväl av Patrik Pinnen" Andersson den sista hemmamatchen mot Helsingborg den 28 oktober 2000. En schism mellan "Pinnen" och Cratz var orsaken till detta.
Men då frågar jag mig vad som är viktigast. Att en tränare i ett lag får visa var skåpet ska stå, eller att alla vi supportrar som troget följer vårt lag och våra Bajenikoner, vecka ut och vecka in, år ut och år in ska få möjlighet att visa vår uppskattning. Observera att detta var en match som inte gällde varken nedflyttning eller toppstrid.
- Frågar ni mig så är svaret självklart. Det kommer bara en chans att få avtacka en hjälte och det är när han får möjlighet att spela sin sista match. I detta fall tycker jag att Hammarby Fotbollsstyrelse skulle gått in och sagt vad man hade förväntat sig av sin tränare. Jag tror säkert att Sören Cratz hade förstått hur viktigt detta skulle varit om man talat om det för honom.
Jag föreslår att Hammarbys fotbollsstyrelse tar upp denna frågan på dagordningen framöver och bestämmer hur man vill ha det när när det är dags för våra Bajenikoner att lägga skorna på hyllan. Sedan förankras det hos tränarstaben, så att detta tas i beaktande när det är dags att plocka ut truppen kommande säsongsavslutningar.
Det nästa exemplet jag vill ta upp gäller året efter, alltså 2001. Det gäller allas vår Hans "Eskil" Eskilsson. Här har vi en spelare som med hela sitt hjärta gett allt för klubben. En helt annan typ av spelare än Patrik Andersson, när det gäller inställning till fotboll och vad livet i övrigt har att erbjuda. Trots att "Eskil" kom och gick ifrån klubben ett antal gånger så måste de flesta ändå anse att det fanns och finns ett troget Bajenhjärta även hos honom.
Efter att ha blivit söndersparkad av, alla vet vem, i en derby match mot AIK så började ett långt och mödosamt arbete för att få möjlighet att avsluta fotbollskarriären med att än en gång få dra på sig den grönvita A-lagströjan. Det tog mycket längre tid än vad någon kunde tänka sig. Eskil hade räknat med att gå för fullt på försäsongsträningen på La Manga, men när det väl var dags så fungerade det inte. Det tog Eskil väldigt hårt. Han sa det inte själv, men det gick att se i hans ögon.
Det här skulle visa sig bli vårt klassiska GULDår och det är bara att beklaga att Eskil inte fick bli delaktig i det på det sätt han själv och vi supportrar skulle ha velat. Men efter att ha kämpat en hel säsong med att komma i speldugligt skick så lyckades det i slutet av säsongen.
Nu har jag förståelse för att Sören Cratz inte plockade ut Hans Eskilsson i truppen till guldmatchen mot Örgryte den 21 oktober 2001.
- Men VARFÖR han inte blev uttagen till den betydelselösta matchen mot Sundsvall i sista omgången övergår min fattningsförmåga!
Var det verkligen omöjligt att ta ut "Eskil" i truppen till denna säsongsavslutningsmatch. Vad hade det gjort om Hans Eskilsson hade fått spela den sista kvarten. Vi var flera tusen Bajensupportrar på plats och hade trots dem makalösa lyckan över vårt första guld även haft plats över för att glädjas över att få avtacka Hans Eskilsson.
Det är som sagt omöjligt att göra saker och ting ogjorda, men visst är dessa spörsmål värda att diskutera inför framtida avtackningar. Det finns flera exempel, Peter "Baresi" Berggren och Jensa Gustafson är namn som poppar upp. Men jag behöver nog inte skriva ner fler argument. Alla har säkert fattat vad jag vill komma åt.
När "Kenta" Ohlsson spelade sin sista allsvenska match på Söderstadion mot Mjällby, den 24 september 1983, hade jag svårt att fatta hur STORT det var och att den matchen bara skulle växa med åren. Jag kräver att få ett liknande tillfälle, att se tillbaka på, när jag summerar "Hellas" karriär. Den här gången är jag nog mogen att fatta hur STORT det kommer att bli.
Självklart ser jag helst att "Hella" springa ut, i Hammarbytröjan, på Söderstadion många gånger till. Men om det nu inte blir så hoppas jag i alla fall få se honom EN gång till som aktiv på plan.
Det jag tror jag vill ha sagt med denna krönika är att om det blir problem, på grund av skadan, för "Hella" med spel det här året, så vill jag ändå att man ser till att han får avsluta säsongen i Bajen med ett kortare inhopp för att få de hyllningar som han så väl förtjänar. Det tycker jag är en mycket skönare avtackning än en kostymklädd "Hella" vid mittcirkeln.
Om han blir fri från skadan ser jag självklart fram mot en fantastisk fortsättning i år och avslutningssäsongen nästa år. Det får absolut inte bli ett tråkigt vinterbesked om att "Hella" bestämt sig för att lägga skorna på hyllan, utan att ha spelat något mer denna säsong.
- Lova mig det!
Nu tycker jag det är dags för IKEA att påbörja en ny möbelserie efter konceptet "hylla BILLY". Namnet är självklart: Hylla HELLA!"
- Då kör vi nästa säsong (2005) också Hella! Kanske vi får äran att se dig balja en sista gång?
Vi syns i Bajenvimlet!
