Hammarby 3 - 3 IFK Göteborg
Ingen vinnare på Söderstadion när Hammarby och Göteborg kryssade i jakten på guldet.
Hammarby kom återigen till spel med ett sargat lag, den här gången var det mittfältet som var värst drabbat.
Sebastian Eguren, Jeffery Aubynn och Louay Chanko saknades pga. avstägningar och skador.
Även Göteborg var drabbat av avstägningar, och saknade Stefan Selakovic, Andres Vasquez och Magnus Kihlberg.
Hammarby, för dagen med Benny Lekström i målet istället för petade Ante Covic (vi återkommer till det senare) började matchen bäst, och både Pablo Pinones Arce och Paulinho oroade Göteborgs försvar, med ett par halvchanser.
Farligast blev det när Erkan Zengin frispelades av Pinones-Arce men skottet gick utanför, den borde Erkan åtminstonde fått på mål!
Hammarby hade ändå svårt att skapa det riktigt farliga, men ändå kändes det helt orättvist när Marcus Berg i den 27e minuten gick upp och nickade in Niclas Alexanderssons inlägg till 1-0.
José Monteiro som återigen bildade mittbackspar med David Johansson tappade markeringen och Benny Lekström var chanslös i målet.
10 minuter senare kom repliken, Fredrik Stoor driver upp bollen på motståndarnas planhalva, han får tillbaks den utan Paulinho och via en Göteborgsförsvarare skjuter han 1-1 och sitt första allsvenska mål för säsongen.
Det kändes på något sätt logiskt att Stoor skulle få göra målet då han varit Hammarbys bästa spelare dom senaste matcherna.
Och bara fyra minuter senare slog ännu en formstark bajare till.
Erkan Zengin dribblar med Magnus Johansson på vänsterbacken, och efter lite flipperspel går bollen fram till Pablo Pinones-Arce som behärskat placerar in 2-1 till hemmalaget.
2-1 stod sig halvleken ut och det kändes rättvist.
I andra halvlek känns IFK direkt piggare, man trycker ner Hammarby längre och längre i banan och i den 54e minuten skjuter Tomas Olsson efter en hörna som Benny Lekström agerat väldigt tveksamt på 2-2. Petur Marteinsson står på linjen och borde enligt mig ha kunnat göra betydligt bättre ifrån sig än han gjorde då bollen näst intill går rakt på honom, men han nickar den istället i eget mål.
Hammarby, mest genom Erkan Zengin och Pablo Pinones Arce skapar ändå ett visst tryck mot IFK målet, och 10 minuter efter IFKs kvitterings mål så nickar Zengin fram bollen till Pinones Arce som i misstänkt offside-läge får in bollen i mål, hans andra för kvällen.
Efter 3-2 målet tappar Hammarby helt, man har inget anfallsspel alls och får inrikta sig på att slå bort bollen.
Klebér Saarenpää tvingas utgå med en skada (vilken överraskning!) och ersätts utav Gunnarsson.
IFK byter in José Schaffer och Gustaf Svensson och satsar på en 3-4-3 uppställning.
Det ger resultat då Hammarby bara anfaller med två man, om man nu kan kalla det anfall.
Petur Marteinsson och Eric Fischbein på innermittfältet är helt slutkörda, och i backlinjen är det hönsgård modell större.
Desto längre matchen gick kändes det ändå som att nånstans så kommer Hammarby klara det här.
Men i den 87e minuten får IFK en hörna, och Tomas Olsson kan nicka in kvitteringen.
Ett mål som i efterhand konstaterade att Hammarby nu är helt avsågat från guldstriden.
Veckans stora samtalsämne har varit om Ante Covic ska starta eller sitta på bänken.
Svaret blev bänken, och Benny Lekström fick ta plats mellan stolparna.
Jag uppskattar Linderoths försök att bänka Covic, (då han verkligen inte varit i form. Förhoppningsvis blir det en väckarklocka för Covic) men resultatet blev inte alls lyckat.
Benny var inte alls lika bra som i tidigare matcher, han tappade inlägg från höger till vänster och spred osäkerhet på fasta situationer.
I backlinjen visade José Monteiro upp sin orutin, han var chanslös mot Jonas Wallerstedt, och får ta på sig 0-1 målet då han totalt missar Marcus Berg, det är ett stort steg mellan division två och allsvenskan, det fick Monteiro uppleva idag.
Fredrik Stoor går från klarhet till klarhet, offensiven har han alltid haft i sig, men nu har han utvecklats rejält även defensivt. Kul att han fick göra sitt första mål för året också!
Eric Fischbein och Petur Marteinsson klarade sig bra centralt på mitten i första halvlek, men i andra blev man söndersprugna.
Man orkade inte sätta någon press framåt, och hängde inte med bakåt, vilket gjorde att mittbackarna fick oftast sattes i 2 mot 3 situationer.
Erkan Zengin oroade alltid Göteborgsförsvaret, men idag hände det ändå för lite från Erkans kant, han har så mycket mer i sig och det borde resultera i fler mål och assist.
I slutet av matchen fick han även ett rött kort för en spark mot en IFK spelare, vilket betyder minst en match avstägning, antagligen två.
Pablo Pinones Arce visade gammal god form på topp, och var riktigt bra. Han kom ner bra i banan och fördelade boll, och visade att han har målsinnet kvar. Ironiskt nog verkar han ha prickat toppformen när både han och klubben deklarerat att det inte blir någon fortsättning i Hammarby.
Jag har alltid varit kritisk mot Anders Linderoth som match-coach, och idag blir jag inte direkt positivare.
Efter 3-2 målet så öser IFK på med långbollar in mot straffområdet där David Johansson och José Monteiro är chanslösa mot Wallerstedt, Berg och Wernblom.
Att han då inte byter in en spelare som Joakim Jensen, som är gjord för att stå och nicka bort bollar är för mig ett stort mysterium. Visst att Jensen inte är den snabbaste, men i det skedet av matchen när Hammarby sjunker så lågt ner så kommer han inte att sättas i några löpdueller.
Och det var tillslut ett nickmål som gjorde att vi förlorade två poäng ikväll.
Guldet kan vi glömma, nu får vi sikta in oss på en Royal League plats. Det är sju omgångar kvar, men Hammarby måste börja vinna. Till och börja med på Råsunda på tisdag.
