Peter Markstedt
Ännu en guldhjälte försvinner
- Lars Eriksson, Jonas Andersson, Kennedy Bakircioglu, Trym Bergman, Andreas Bild, Christer Fursth, Erland Hellström, Andreas Hermansson, Tony Löfholm, Patrik Manzila, Roger Sandberg och Ermin Siljak
Alla ovan spelade matcher för Hammarby IF 2001 och hjälpte till att bärga guldet. Alla har lämnat föreningen på olika sätt. Nu är det alltså dags att lägga till ytterligare ett namn, Peter Markstedt.
Alla guldhjältar sprids för vinden och man vet inte var alla känslor skall ta vägen!
Tre minnen av Markan.
Säsongen 2001 hade börjat bra. I slutet av maj började det dock att hacka lite. En 0-0 match mot AIK kändes bra med tanke på omständigheterna. Vi föll som vanligt borta mot Malmö, ytterligare en förlust på Råsunda mot Djurgården fick härdade supportrar att återigen börja blicka nedåt i tabellen.
Men visst skulle allt ordnas upp hemma på Söderstadion mot den pålitliga poängfördelaren Norrköping? 8 804 tyckte det var värt att ställa upp för klubben när det bar emot och fick se en svag insats av hemmalaget. 1-1 och laget gick av planen med burop i ryggen.
I nästa omgång väntade Trelleborg borta. Vi hade knökat in hela redaktionen på Söderst@dion här hemma i Maryland och matchen svängde väl mycket med tanke på medelåldern på hemsidegänget. När Sigge fiskade upp bollen och slog inlägget på övertid var egentligen allt hopp ute, men vid bortre stolpen dök kan upp och nickade in segermålet 3-2. Helt klart en av nycklarna till guldet!
Peter pendlade hela tiden från Västerås. Jag kunde inte riktigt förstå det. Strax efter den omtalade diskussionen om "gladfotboll" sommaren 2001 råkade jag ha sällskap av Markan med bussen från Gullmarsplan till träningen. Han måste ha varit försenad. Hur som helst, när vi klev av bussen pratades vi vid lite kort. Hans ögon lyste av både sorg och besvikelse.
Hammarby låg i topp av tabellen och jag kunde bara stanna upp och säga att, fan, vi är Hammarby och nu ska vi hänga på här och vinna, bara vinna - och skita i allt som förföljt den här klubben. Du är en av dom som ska göra mig lycklig! Markan såg skeptisk ut och hastade vidare till träningen.
För att knyta ihop mina minnen av Markan hade jag tänkt ta ett av de 13 mål jag sett live. När jag sitter och bläddrar bland mina anteckningar får jag bara en klump i halsen. Det finns inget mål som sticker ut, bara en oändlig massa minnen.
-
Jag kan redan nu höra speakern på Söderstadion annonsera att med oss i kväll är en gäst från Västerås, Peter Markstedt. Jag står upp och applåderar - tack för allt!
dsob@home.se
