Det är en glädjens dag
Efter några mardrömsveckor ser det ut som att vi slipper mer Solna än nödvändigt
Det har sannerligen inte varit någon rolig tid sedan säsongskortsutskicket kom. Hotet om att flytta ytterligare hemmamatcher till Råsunda har tärt hårt på nerver och nattsömn. I dagsläget spelar Hammarby 11 hemmamatcher och 15 borta, att i det läget ge bort ännu mer av hemmafördel hade varit ett öppet hån.
Egentligen brukar jag inte ge mig in och kommentera eventuellt byggande av arenor. Senaste gången var när Hammarby Gård kom på tal, det tyckte jag lät som en bra lösning och blev mycket entusiastisk. En bland många minor. Sedan dess har jag valt att knipa igen. Att gång på gång bli förnedrad av de styrande i Stockholm blev till slut för mycket.
16 000 låter alldeles otroligt bra! 2003 hade vi ett snitt på lite drygt 14 000. Det betyder att vi som tycker att även matcherna av derbykaraktär skall spelas hemma kan flytta fram positionerna ytterligare, men jag släpper det idag.
Min puls har inte stigit ett enda slag när jag sett alla mer eller mindre fantasifulla skisser på senare år. Mest frånstötande var Månbas Alpha jippot söder om Globen. Men idag hade jag sugit in minsta blyertsteckning på hur kortsidan kan tänkas se ut i porerna. Kommer jag ha min plats på bänk 11 kommande säsong? Hur ska de två extraraderna på långsidorna läggas till? Fler attraktiva platser på Söderstadion är oerhört positivt! Finns det något som talar emot att allt inte är klart till premiären?
Man kan bara hoppas att alla känner lika stor glädje. Även de som var beredda att flytta till Solna med allt vad det hade inneburit.
Jag har förstått att det finns en del som plockar fram serietabellen när de gör sina bedömningar av styrelsens arbete, det låter bekvämt. Jag har valt ett annat sätt - utifrån hur jag upplever att de sköter sitt jobb.
En stor guldstjärna i kanten och ett stort tack för dagens besked! Ett helt knippe piggeliner till alla inblandade.
dsob@home.se