Brytningstid i Bajen
Fotbollsmagasinet Offside har skrivit en mycket bra bok om Hammarby - "svängänget" som blev "big business". Läs den och njut!
I förra veckan var jag uppe på kansliet på Tullgårdsgatan och fick boken med stort "B" i min hand. På väg mot Skanstulls T-bana, ögnade jag självfallet igenom boken och fastnade direkt efter några raders läsning. Det blev en osäker gångmarsch med ett och ett halvt öga på texten och ett halvt öga på trafiken runt omkring. Den tog tag i mig direkt och bara för att ni ska få en känsla för hur bokstäverna, orden och meningarna på de inledande sidorna påverkade mig så citerar jag Ulf Roosvalds inledande text, med offsideredaktörens goda minne:
Nya tider
"Heltäckningsmattan är så tjock att det känns som om att gå på sankmark. Belysningen över väggarnas träpaneler är lika mjuk. Servitörerna står redo med vinflaskan, bordet är dukat och menyerna framlagda.
Platsen är Staples Center i Los Angeles. Det är den 26 januari 2004 och om en timme ska domaren släppa pucken i ishockeymatchen mellan Los Angeles Kings och Minnesota Wild.
Hockeyrinken ligger på andra sidan väggen men känns oändligt avlägsen. Gästerna från Sverige har blivit insläppta i medlemsrestaurangen Grand Reserve Club och lotsas vidare in till den allra innersta delen av salen, där en skjutvägg skiljer sällskapet från resten av matgästerna.
Kvällens värd, AEG:s VD Tim Leiweke, säger:
- Jag rekommenderar en köttbit. De är troligtvis världens bästa.
Anschutz Entertainment Group, AEG, är ett av världens största företag i det som numera kallas sport- och underhållningsbranschen. Hammarby stod på randen till konkurs, degradering och nedläggning när AEG sommaren 2001 köpte en fjärdedel av Hammarby Fotboll AB för 13 miljoner kronor och räddade klubbens existens.
I januari 2004 åker Hammarby för att säsongsträna på AEG:s anläggningar i Kalifornien. Det är - bortsett från pengarna - det första konkreta samarbetet mellan Hammarby och AEG.
Middagen på Staples Center är ett av de allra första affärsmötena på amerikansk mark.
Vid bordet sitter förutom Tim Leiweke - i vit skjorta, kostym och slips, med det mörka håret orörligt perfekt - även Shawn, marknadschefen, Eddie Salcedo från AEG:s marknadsavdelning och Billy, stadionchef på arenan dit Hammarbys träningsläger är förlagt. Och så Leiwekes unga, vackra dotter, som kommit för att skänka kvinnlig fägring till bordet eller möjligen för att få lite kvalitetstid med sin far.
Från Sverige kommer Hammarbys VD Henrik Appelqvist- en rödlätt och lite försiktig svensk som har pondus i affärsengelskan - marknadschefen Patric Ljungström, för dagen i kostym i stället för grön Hammarby-hood, och styrelseledamoten Tommy Seidefors, alltid svartklädd, alltid något skrynklig, som det anstår en gammal reklamman.
Mellan tuggorna uppdaterar Henrik Appelqvist sina amerikanska kollegor om Hammarbys historia, om Stockholmsområdets demografiska profil, klubbens potential och ambitioner, om problemen med Söderstadions standard och Stockholms stads planer på ny nationalarena.
Patric Ljungström imponerar på amerikanerna när han berättar att Hammarby sålde 6 500 replicatröjor förra året.
Ändå blir det inte helt avslappnat.
Det är språkbarriären, som gör att svenskarna blir en aning långsammare, lite mer allvarsamma.
Det är amerikanernas självklara sociala sätt, de kan prata strunt och få det att låta viktigt, de kan prata allvar och få det att låta lättsamt, medan svenskarna blir reserverade och koncentrerade.
Det är Tim Leiwekes auktoritet.
Hur trevlig han än är så vet hammarbyarna att det är hans ord som gäller. Om Hammarby ska dra nytta av AEG:s tjänster är det hos Leiweke det börjar, han är dominobrickan som måste puttas åt rätt håll för att det ska få effekt på Söder i Stockholm.
När han säger: "du borde verkligen åka till Stockholm i vår, Shawn", då är biljetten så gott som bokad.
Det finns annat han inte säger
Appelqvist berättar om olika affärsuppgörelser, sponsringskontrakt och tröjleveranser.
- Det här avtalet är vi mycket nöjda med, säger han om en överenskommelse och fortsätter:
- Men det här slöts 2001, vid en tidpunkt när vi hade dåligt förhandlingsläge och vår ekonomi var kraftigt i olag.
Han avbryts av Tim Leiwek, som ler milt:
- Yes, I remember.
Ett förläget skratt sprids kring bordet."
Så långt hinner jag läsa innan jag är tillbaks på jobbet igen och nu längtar jag bara tills den här arbetsdagen är över så jag kan fortsätta läsa.
----------------------------
Nu är boken utläst och jag är glad över att kunna skriva att detta är den bästa bok som någonsin skrivits om Hammarby Fotboll.
Var annars hittar man följande intressanta tankar från Linderoth:
"De nya spelarna gör att Anders Linderoth vill öva in ett nytt positionsspel på mittfältet. Fjolårets diamant på mittfältet ska bli ett T, med Mikkel Jensen som defensivt ankare och den tilltänkta trion Erik Johansson, K-O Fjörtoft och Nichlas Hindsberg på rad framför honom.
Den uppställningen är er flexibel och ska råda bot på ett annat problem.
- Jag vill att alla mittfältare ska kunna axla speluppläggarrollen. I fjol kunde motståndarna markera bort Kalle och då hade vi ingen som tog tag i det.
Den nya mittfältsformationen gör också markeringsspelet annorlunda.
När bollen är hos motståndarnas vänsterback ska Erik Johansson inte ligga kvar i markering längst ut på sin egen vänsterkant. Han ska stanna kvar i mitten och låta vänsterbacken - Hellström eller Sleyman - ta ett kliv upp. Den enda möjligheten för motståndarnas vänsterback att hitta en tom yta blir då att slå en crosspassning tvärs över planen, till området som Hellström/Sleyman har lämnat.
- Och om passningen kommer, då ska du vara först där, Totte, säger Linderoth till Patrik Gerrbrand.
Det här höga försvarsspelet kräver snabba innerbackar som Gerrbrand och Max von Schlebrügge och som gör att forna hjältar som Jonas Stark och Johan Andersson fått det svårt i konkurrensen".
Jag ger boken betyget åtta bänkrader av tio möjliga. Tyvärr blir det inte full pott, då hade det krävts att samtliga författare (av de olika kapitlen) hållit fast vid den röda tråden som stavas "brytningstid". Eftersom boken handlar om Bajens brytningstid skulle det varit intressant att även få ta del av de intervjuade, Micke Hellströms, Alexander Östlunds, Anders Linderoths samt Fönsterputsarens åsikter om hur de sett på Bajens brytningstid. Nu saknas dessa viktiga frågor och svar i dessa kapitel, men som alla förstår är boken trots denna miss ett givet köp för alla oss Bajare som följt och tänker fortsätta följa Hammarby Fotboll framöver.
Låt mig få avsluta med några citat ur boken som omedelbart fastnade och som jag är säker på smakar mer, det första från Tim Leiweke, VD på AEG:
"Vi såg Hammarby Fotboll som en sleeper,
en sovande stormakt."
Det andra är från Pétur:
"Jag läste en liknelse nån gång som passar ganska bra. Om det ligger ett kryssningsfartyg vid kajen, men ingen vet vart det ska segla eller vilka stopp det ska göra på vägen, då är det ingen som kommer att gå ombord. Så var det med Hammarby förut. Nu känns det som om alla vet vart vi vill åka och ungefär hur vi ska göra för att ta oss dit."
Det tredje är från "chefsideologen" Anders Kuick:
"Renstängslet går vid Slussen."
Det finns mycket mycket mer men det får du upptäcka själv.
Vi syns i Bajenvimlet!
