En match med två ansikten

Hammarby återvänder till Söder med ytterligare tre poäng. Kanske inte de mest välförtjänta men ändå tre till antalet.

Pétur skadad - Max in!

På uppvärmningen märkte jag att Pétur var med på plan men inte med i själva uppvärmningen (någon sorts skada), fast eftersom jag väntat i evigheter på att få se Max på plan tvingades jag att se på situationen utifrån ett "glaset är halvfullt"-perspektiv. Att sen se att Petter, Haris och Björn var med från start gjorde att det faktiskt började kännas bra. Förväntansfullt väntade jag på att matchen skulle dra igång och jag höll en extra tumme för att det skulle gå bra Micke Andersson som var tillbaka på plan.

Efter fem tveksamma inledningsminuter där bl a Ante Covic fick mig att nästan kollapsa då han efter en pass från Alexander Östlund tog emot bollen och väntade och väntade och väntade - när han sen väl sparkade till bollen var det rätt in i Petter Furuseth Olsen. Örebroaren hann lyckligtvis inte ända fram och Ante redde ut situationen. Med en sådan här början kände jag en viss oro om hur den resterande matchen skulle se ut. Men tvärtemot mina negativa föraningar ändrade matchen helt karaktär och resten av första halvleken var spel mot ett mål. Hammarby var helt dominanta och Örebro hade några kvartschanser främst genom Petter F.O., fast avsluten blev tämligen uddlösa.

Bajen tar över spelet

Allt eftersom tog Hammarby över spelet mer och mer och det kändes verkligen som om ett mål närmade sig. Redan i den 17 minuten var det dags. Alexander Östlund fick tag i bollen vid halvplan som upptäckte Petter Andersson i fart. Efter en fin mottagning drev han på bollen i några meter för att sen snabbt spela den vidare till Fjörtoft. Fjörtoft väggar tillbaka bollen inåt plan till Petter som driver mot fram mot mitten av straffområdet. Efter att han rusat förbi Örebroförsvararen skjuter han ett hårt vänsterskott så fort som han får syn på målet. Bollen går mot den bortre stolpen och enkelt in - utan en chans för målvakten att ta den. 1-0 till Bajen.

Hammarby ägde som sagt spelet hela första halvlek och det fanns flera utropstecken i Hammarby. Petter Andersson var en hjälte på banan i första halvlek, hans mer fria högermittfältsroll verkar passa honom som handen i handsken. Petter sökte sig ofta med fördel in i banan och detta skapade ytor för Östlund på högerkanten samtidigt som han kunde avlasta Karl-Oskar Fjörtoft på mitten.
Kaos kom därmed klart mycket oftare ifrån sina (numera traditionella) ryggsäckar och kunde därmed oftare och enklare spela bollen. Haris Laitinen stod även han för ett positivt intryck i första halvlek, när han fick bollen blev det ofta en tydlig tempoökning i spelet. Kort sagt så spelade Hammarby bra i första halvlek och stundtals till och med strålande - trots att man inte riktigt var på topp när det gällde avsluten.

2-0

Precis när jag började förbereda mig för att halvtidsvilan slår plötsligt Suleyman Sleyman en underbar genomskärare från mittplan rätt på Petter Andersson. Han tar emot den vid straffområdets utkant och täcker bollen rutinerat, bröstar med sig den in i straffområdet och precis framför näsan på Alvbåge vrickar han den till höger om honom och bollen rullar alldeles perfekt in vid Alvbåges vänstra stolpe - 2-0. Domaren blåste för halvtidsvila och jag for iväg i tankarna över hur det skulle bli när Marinho kom in i andra och gjorde både ett och två mål. För den här matchen kunde väl inte sluta på något annat sätt än med en storvinst för Bajen?

Andra halvlek - en helt annan match

När domaren blåser igång andra känner jag mig inte det minsta orolig, Hammarby känns både ett, två och tre nummer större än Örebro. Redan efter ett par minuter samspelar Kaos och Haris fint och skapar en chans åt Björn Runström, som han tyvärr missar. Därefter skapas någon/några halvchanser till för sedan följas av totalt sammanfall.

Det Bajen som var på plan i första halvlek måste helt enkelt ha blivit utbytta mot kloner - för första halvlekens spel sågs det inte ett spår av. Örebro fick allt mer ytor på mittplan och Hammarby hamnar allt längre ner i banan. Efter 15 minuter av andra halvlek får Örebro en frispark ett tiotal meter utanför straffområdet. Örebro frisparksskytt petar bollen till Lars Larsen - som (som vanligt) får till ett kanonskott och lägger den till höger om muren och nere i den vänstra stolpen. Ante Covic kan inte göra mycket åt det skottet. Eländet fortsätter, vilket innebär att Örebro har bollen och Bajen uppträder stressat och bakvänt. I mina ögon beror inte scenförändringen på att Örebro blivit klasser bättre efter halvtidsvilan utan att Hammarby har blivit sämre. Trots att Örebro har bollen och kommer till en hel del halvfarliga chanser står en person upp och i vägen, nämligen Ante Covic. Ante var en av få i Hammarby som höll hög klass under andra halvlek, han var helt enkelt en gigant i andra.

Hammarby håller med nöd och näppe undan för ett mediokert Örebro och får hem tre poäng. Jag skulle vilja skriva att Örebro kom in som ett nytt lag i andra halvlek och chockade Hammarby med sitt idérika spel. Men det som hände i andra var att Hammarby kom in som ett helt nytt lag - ett sämre sådant. Endast det faktum att Örebro inte är särskilt giftiga och att dom så uppenbart spelar utan självförtroende räddar tre poäng till Hammarby. Det faktumet plus ytterligare två faktum:
- Petter gjorde en fantastisk första halvlek och två otroligt fina mål.
- Ante Covic är en av allsvenskans bästa målvakter - om inte den bästa.

Men hur man än vrider och vänder på det så är det tre poäng till Bajen, även vinster som inte är snygga är vinster.

Slutligen några lösryckta reflektioner.

* Emellanåt känns backlinjen nästan för självsäker. Jag tycker faktiskt att både Totte, Östlund och Sulan tenderar att vänta tills det nästan är för sent att slå en pass. I stället för att slå i första läget tvingas man slå iväg bollen (i onödig stress) med klart sämre resultat. Nonchalant helt enkelt.

*Erik Johansson, alltså det är svårt att veta var man har den gossen. Ena minuten lurar han upp Örebrospelare efter Örebrospelare på läktaren (för att sedan bli bryskt kapad) för att minuten efter verka noll intresserad av vilja få boll.

* Kul att få se Fredrik Stoor på plan idag - fast man skulle ju ha kunnat önska honom en vettigare match att få årsdebutera i.

* Micke verkade vara lite vilsen och trött idag - milt sagt! Men förhoppningsvis så beror det på ringrostighet. Jag hade faktiskt önskat att Björn hade fått vara kvar och spelat tillsammans med Marinho. Marinhos inhopp sa varken bu eller bä. Om han så hade sprungit 100% rätt hela tiden hade han knappast fått någon boll ändå.

* Är det bara jag som vill se Max på planen från start i nästa match? Helst av allt samtidigt som både Totte och Pétur.

* Människor som inte behärskar ångest borde inte dricka massor med öl. Om attityden som gossarna framför mig hade är alternativet till "trevliga Bajen" så står jag bakom "trevliga Bajen" alla dagar i veckan - jag tar till och med hellre på mig en sån där tvåmetershatt. Förstår ni inte att dom faktiskt spelar i vårt lag? Motståndarna var dom vita idag.

0 kommentarer