Att inte vara AIKare
Många är tankarna inför måndagens derby. Gästkrönikören Jonas_B bidrar så här dagarna innan med sina tankar.
Bara på ett par år har attityden på Söderstadion kraftigt förändrats. AIK mentaliteten frodas på våra läktare. I brist på andra förklaringar så är det som jag ser det är det en mentalitet som främst odlas av nya besökare på Söderstadion. Oj, 100 arga nya supportrar slänger sig på tangentbordet. Det är klart har man varit med de tunga åren 95-96, 99, 2002, så förstår jag att man blir arg. Missförstå mig inte, jag tror många av dom mest trogna supportrar vi har idag blev supportrar just under våra tidigare få "små" framgångsperioder, runt 1970 och runt 1982.
Jag föddes inte som Bajare, men till farsans stora sorg blev jag det. Jag valde Bajen för attityden på läktarna och det charmiga liret. Efterhand har det väl varit lite si och så med det charmiga liret, men attityden på läktaren har alltid funnits kvar. Samtidigt som min kärlek till Bajen växte så växte också mitt hat mot AIK. Att inte ogillandet mot DIF blev större berodde nog på att när jag var grabb i början av 80-talet så var DIF rätt risiga. Från 1980 till 1986 var dom uppe i Allsvenskan 3 säsonger och alla säsongerna var dom hemmalag i dessa säsongers Allsvenska publikbottenrekord. Ta till exempel 1986 års Allsvenska bottenrekord med 486 betalande hemma mot Elfsborg. Från 1979 till 1987 var deras bästa placering en 10:e plats. DIF var helt enkelt en "Kalle Anka-klubb".
Men hatet mot AIK hade inte med att göra att dom var framgångsrika eller att dom alltid slog Bajen. Hatet kom från mitt ogillande av Gnagarnas attityd, alltid dåliga förlorare och för jävliga när det gick bra för dom. Vem minns inte senaste årens favoriter som "Bajen åker ur i år", "Upp å ner, Bajen ser vi aldrig mer" och "Hammarby kan inte vinna". Eller varför inte stormningen av planen -98 efter derbyförlusten mot oss. Det har ju inte hjälpt till att dom från 1983-2000 har varit bättre placerade än oss 16 av 17 säsonger. Det var 17 tunga säsonger, men ändå inget mot vad tidigare generationer behövde uppleva före 1970. Därför har jag svårt att förstå Bajare som önskar AIK någon som helst lycka. Om Bajen slår Gnaget på måndag så firar åtminstone jag på Kvarnen eller Gröne Jägaren efteråt. Lika mycket för att Gnaget är på väg ner i Superettan som att Bajen har vunnit.
Hat är kanske ett starkt ord och när man blir äldre orkar man inte hata lika mycket. Men för en del av oss fotbollsdårar är det som Liverpools manager Bill Shankley uttryckte det: "football isn´t a matter of life and death, it is far more important than that".
AIK har precis som oss så länge jag kan minnas haft sin stil. Som t ex "Alla är mot oss", "AIK är alltid bäst" och man har odlat en aggressiv, krävande, nedlåtande och allvarlig mentalitet på läktaren. AIK är laget som inte lämnar någon oberörd. Antingen hatar man dom eller så älskar man dom. Därför är det ju rätt naturligt att dom har snott Millwalls "no one likes us" även om Millwall som klubb och publik har väldigt lite gemensamt med AIK. Därför är det rätt naturligt att man tackar en avgående tränare med att sjunga "Bye, bye Hamrén!". Därför är det rätt naturligt att man buar åt spelarna när det går dåligt. Man förväntar sig att AIK ska vara bäst och är dom inte det så hittar man alltid syndabockar. Det kan vara tränare, spelare och ledare.
Även om en del säkert är överdrivet av pressen är det inte oväntat att nu läsa artiklar i Aftonbladet om spelare som känner sig hotade, poliseskort från Råsunda, stenkastning mot Örebro-supportrar, supportrar slagna med batong av AIKs säkerhetsansvariga och inlägg från chockade småbarnsfarsor på Gnagets forum.Bajen är också en klubb som berör fast på ett helt annat sätt. Det skulle vara omöjligt för oss att sjunga "Alla hatar oss". Det är ingen tillfällighet att flest Allsvenska spelare i en undersökning i Offside säger att om de fick välja en annan klubb i Allsvenskan skulle de välja att lira i Bajen. Bajen är klubben som man gillar. Att vi efter en dyngmatch står kvar och skriker "Vi älskar Bajen" eller "Always look on the bright side of life" är heller ingen tillfällighet. Det skulle vara helt surrealistiskt att se AIK-klacken vissla "Always look." om dom förlorar derbyt. Jag ser inte det som att det är kravlöst lallande med spelarna. Om inte våra spelare skulle göra sitt yttersta för att sparka ner Gnaget i Superettan så kommer det nog inte att mötas med några positiva reaktioner, årets understatement.
För att läsa del två av Jonas_Bs krönika, klicka på länken under bilden till vänster
- - - - - - - - - - - - - - - - - -
Gästskribentens åsikter sammanfaller inte nödvändigtvis med Söderst@dions eller Svenska Fans.
Söderst@dion är en supporterhemsida helt fristående från Hammarby IF Fotboll
