Inför årsmötet: Per Apelgren
Intervjuserien fortsätter inför det så viktiga årsmötet i mars. Näste styrelsekandidat presenteras här.
Inför årsmötet så är du aktuell som ordinarie ledamot i Hammarby IFs fotbollsförenings styrelse. Berätta för medlemmarna, vem är du?
- Jag heter Per Apelgren, född 1959 och följaktligen 48 år gammal. Jag har en gedigen idrottsbakgrund inom fotbollen, då jag har sysslat med fotbollen i hela mitt vuxna liv. Jag började spela i Hammarby som 13-åring och spelade där till dess att jag var 22, åren -73 till -81, min resterande fotbollsspelande på elitnivå var jag med och spelade upp Spårvägen i den näst högsta serien. 1990 slutade jag min elitaktiva karriär och blev fotbollstränare. Därefter var jag fotbollstränare i femton år och tränade klubbar som Väsby, Cafe Opera, Enskede och IFK Stockholm. Jag har en steg 4-utbildning som fotbollstränare. Jag har tre barn varav min äldsta son spelar i Hammarbys Handbollslag.
- Mitt sista fotbollstränaruppdrag hade jag 2006 och jag saknar det inte just nu. Det är slitsamt att vara fotbollstränare på elitnivå. Man har olika faser i livet och jag anser att man måste vara fullt fokuserad och hundra procent engagerad i sina uppdrag. Är man inte det, ska man kliva ner och lämna över till någon annan. Femton år är en tillräckligt lång tid. Jag hade satt upp en egen tidsram och kanske la jag av något år tidigare än jag från början planerat men jag tyckte att det kändes väldigt lagom.
- Jag har dessutom arbetat med Hammarby Handboll under ett antal år. Har varit med och gjort ombildningen till bolag och är aktieägare i Handbollen. Jag har en titel som VD i bolaget men den kliver jag av under förutsättning att jag blir invald i styrelsen.
- Min pappa spelade ju allsvensk fotboll med Hammarby på femtiotalet i det vi idag ju benämner som 54:orna. Jag är också medlem i 54:ornas veteranförening efter mina egna år i klubben.
- Civilt så har jag haft ett eget företag i databranschen på 80- och 90-talet. Det var väldigt spännande att vara med i den branschen just då och jag måste säga att jag har många bra erfarenheter med mig från den tiden då allt skedde mycket snabbt. Där det gällde att hänga med i trenderna och lära sig nya saker varje dag. Fotbollen har ju också genomgått en explosion gällande inkomster och även utgifter, det kan man kanske likställa med IT-branschens utveckling också.
- Sista tio åren har jag arbetat som företagskonsult och varit med i olika bolagsstyrelser. Jag har arbetat i många skilda branscher i små och medelstora företag. Just nu arbetar jag so, VD på ett företag som heter Björk & Carlsson Försäljnings AB som är leverantör till Hammarby Merchandise, jobbar med profilprodukter och presentreklam. Jag har arbetat här i snart 10 år.
Beskriv ditt förhållande till Hammarby?
- Det är enkelt; jag är född hammarbyit. Min pappa spelade som sagt och efter några år blev han tränare för Hammarby. Han tränade B-laget i början på sextiotalet när Nacka Skoglund kom hem, Kenta Olsson och Ronnie Hellström kom upp som juniorspelare. På den tiden så sa man inte Söderstadion, det hette Johanneshov. På den här tiden spelade B-laget på Årsta IP, sen var Årsta borta i många år, men redan som liten grabb hängde jag mycket på Årsta. Jag var med pappa mycket när han tränade, vinterträningen sköttes ju i tältet som då fanns vid Stora Mossen. Jag har gått på Söderstadion och sett matcher från mitten av sextiotalet.
Ditt namn förknippas en hel del med Hammarby handboll. Kan du berätta lite om ditt engagemang kring handbollen?
- Min grabb spelade i BK Söder. BK Söder hade ju den dåliga smaken att slå sig samman med en annan förening där han, av förklarliga skäl, hade svårt att spela. Jag själv kom in i Hammarby Handboll innan Micke kom dit. Jag blev ombedd att hjälpa till med den ekonomiska saneringen utav dåvarande ordföranden Janne Flinkman. Vi hade en gemensam bekant i ”Peppe” Holmberg, gammal fotbollskompis till mig och säkert välkänd i Hammarbykretsar. Han knöt ihop mig och Janne för att titta igenom den ekonomiska situationen som Hammarby Handboll hade hamnat i och jag var därefter med i det saneringsarbetet som följde. Vi kan inte riktigt ropa hej ännu när det gäller Handbollens ekonomi men vi har kommit en bra bit på väg.
- För mig är de sviktande publiksiffrorna i handbollen helt ofattbara. Laget presterar en underbar handboll och nog trodde jag att publiksiffrorna skulle öka efter två SM-guld i rad. Det här förvånar mig att så många supportrar väljer att stanna hemma. Där har jag en uppmaning till alla, ta er till Eriksdalshallen för både laget i sig och föreningen behöver er. Man kanske kan skylla på dålig marknadsföring men jag anser att en genuin bajare vet när laget spelar och om man inte vet så vet man var man kan ta reda på det.
- En handbollsmatch i Eriksdalshallen blir väsentligt mycket roligare om det är mycket publik. Och laget presterar så oerhört mycket bättre. Jag tror att en helt avgörande faktor om vi ska ta oss till en tredje SM-final så måste vi dit publiken.
Vilket är ditt eget bästa bajenrelaterade minne?
- Det finns naturligtvis väldigt många. SM-guldet i fotboll är svårt att överträffa eftersom det var så efterlängtat. För mig är även hösten 1970 något alldeles speciellt. Det var en magisk vändning för Hammarby. Då spelade Bajen, som tidigare alltid varit ett lindansargäng, 13 matcher i rad utan att förlora. Det var första gången som Hammarby på allvar blev en etablerad elitklubb i min värld. Då var jag 11 år men minns det tydligt. Tom Turesson kom hem från Belgien där han varit proffs och då var det tretton matcher kvar. Vi gick igenom dessa obesegrade och slutade femma det året. Jag vill påstå att det var ett trendbrott i Hammarbys historia. Hammarby hade aldrig varit i närheten av att komma femma i allsvenskan. Det tycker vi inte är speciellt märkvärdigt idag men då var det en fantastisk prestation.
- Därefter spelade man allsvensk fotboll ända fram till 1988utan att åka ur. Det är lite bortglömt att Hammarby spelade i division 3 på femtiotalet. Det finns naturligtvis många fler och du skulle kunna få sitta och lyssna mina bajeminnen hur länge som helst. (skratt)
Vilken är den bäste fotbollsspelaren i Bajen genom tiderna?
- Jag anser att det är Kenta Olsson, utan konkurrens. Nacka Skoglund var naturligtvis en skicklig fotbollsspelare men han spelade inte så många matcher i Hammarby. Titta på Kentas meritlista för Hammarby så ser du att det inte finns någon som är i närheten.
Finns det något tillfälle där du som hammarbyare blivit riktigt, riktigt besviken?
- När Hammarby åker ut 1988 så tyckte jag att Hammarby fick sota för att man inte på rätt sätt tagit till vara på den good will som trots allt skapades efter SM-finalen -82. Vi hade ett gyllene läge -82 och hade då en spelartrupp som förmodligen är den bästa truppen Hammarby haft någonsin men så lyckades man efter det rasera hela den kadern spelare. Förmodligen på grund av att det saknades erfarenhet i klubben på att vara just ett framgångsrikt lag. Man rekryterade både spelare och ledare som inte representerade den Hammarbyandan som vuxit fram och då åkte man ur. Det kan jag bli besviken på än idag.
Varför ska medlemmarna rösta in dig i fotbollföreningens styrelse? Vad kan just du bidra med?
- Jag tror att jag, både med mitt stora hammarbyhjärta och med den erfarenheten jag har från affärsverksamhet, kan vara med och påverka i helt rätt riktning. Jag har stor erfarenhet från affärsverksamhet med bolag i den storleksordningen som företeelsen Hammarby idag är. Jag har en hel del erfarenhet som spelare och ledare i idrott som föreningen kan dra nytta av. Jag anser att jag är uppfostrad i det som jag vill kalla sunda idrottsvärderingar gällande kamratskap och engagemang. Det är en av huvudanledningarna till varför jag håller på med det här. Visst, jag kan acceptera att fotbollen blivit kommersiell men fotbollen är så mycket större än så. Det handlar om engagemang. Jag spelade fotboll själv i division 4 fram tills jag fyllt 40 år och det är ju inte något man gör för pengar, utan det handlar enbart om kärleken till sporten.
- Jag tycker att kulturen som varje sann Hammarbyare står för är viktig att vi för vidare. Allt kring idrottsföreningen är väldigt viktig. Alla spelare som någonsin spelat fotboll i Hammarby bär tidigt på drömmen att någon gång få spela fotboll i A-laget. Så även jag på min tid. Det är ett fåtal som får den förmånen. Men alla som någon gång spelat fotboll i en hammarbytröja som liten knatte är en framtida supporter. Och senare i livet återkommer de som sponsorer. Alla de här relationerna är viktiga att vårda. Och de får inte slösas bort.
Utan att ha varit insatt i föreningens arbete så får du ändå frågan om du utifrån kan se några förbättringsområden redan nu?
- Det är ju svårt utan insyn att uttala sig. Men jag är av den uppfattningen att man ständigt kan förbättra allting. Att driva en förening eller ett bolag handlar om ett ständigt pågående arbete att utveckla sig själv och föreningen. Det bygger på att man släpper in människor med ett modernt synsätt för att hänga med i tidsandan. Det händer så mycket just nu när det gäller arbetsmarknaden vad gällande arbetsvillkor för elitspelare, likadant är det på ungdomssidan när det nu erbjuds möjligheter att kombinera fotbollsspel med studier och inte minst den förändring att man idag ”nailar” talanger tidigt. Det ställs ökade krav på alla ledare i och med att även agenterna är på hugget mot spelare redan i väldigt tidig ålder. Jag hoppas att föreningen kan bli bättre på att få spelare att stanna längre hos oss innan de tar klivet ut i Europa. Vi kan utveckla spelarnas karaktär både när det gäller deras fotbollsutveckling men även när det gäller deras personliga utveckling.
- Jag tror att Hammarby ska ha som målsättning att förädla spelare som ska ut i Europa men också att vi ska ha som målsättning att de sedan avslutar sin karriär i Hammarby. Jag ser gärna att en sådan som Kennedy avslutar sin karriär i Hammarby. Men för att nå dit måste vi skapa ett klimat att spelarna känner en tillhörighet i klubben och där man alltså kan börja något och sedan kanske kliva på något annat när karriären är över. Ett gott exempel på det just nu är ju Lasse Eriksson som spelade i klubben, gjorde år i Europa, krönte karriären med ett SM-guld och nu arbetar han i klubben.
- Det gäller dock att vara tydlig med förutsättningarna för vad som gäller för att spela A-lagsfotboll. Jag tycker att vi har lyckats bra med det inom handbollen. Där har vi tydligt sagt att målsättningen hos oss är att ni ska utvecklas för att bli färdiga elitspelare för lag ute i Europa. Det har gjort att vi ofta har lyckats att hålla kvar dem någon säsong och utveckla dem än mer och att följden blir att de ska kunna ta igen det som de ”förlorade” på att stanna kvar ett extra år i Bajen genom att få ett bättre kontrakt med kanske en större klubb året efter.
- Jag tycker nog att spelarna idag har lite för bråttom att sticka ut för att pengarna lockar så mycket. Risken är att man då hamnar i en miljö där man inte får den fotbollsutveckling som man skulle kunna ha fått genom att stanna kvar.
Är det sportsliga frågor eller är det t.ex. marknadssidan som kommer att engagera dig mest?
- Sportliga frågor ligger mig självklart varmt om hjärtat men min kompetens och erfarenhet ligger i den ekonomiska sektorn. Där tror jag att föreningen kan ha nytta av mina erfarenheter från näringslivet.
Vad hoppas du att kunna uppnå, vilka mål har du, med ditt engagemang?
- Jag är i den fasen i livet där barnen blivit stora och klarar sig själva. Jag har helt enkelt en väldig massa tid som jag då kan lägga på Hammarby. Jag har inga personliga mål med vad just jag ska uppnå utan jag vill bidra till Hammarbys fortsatta utveckling och framgång.
Var ser vi Hammarby stå om 10 år?
- Vi har en ny, modern arena där vi kan bedriva elitfotboll på ett, med svenska mått mätt, på ett professionellt och modernt sätt. Förhoppningsvis har vi mer än 50% av spelarna i A-laget som har sina rötter i den egna ungdomsverksamheten. Hammarby är en av Sveriges bästa klubbar när det gäller talangutveckling men det kan bli bättre. Vi ska jobba vidare med vårt skolutvecklingsprojekt, där Björn Ekblom idag gör ett jättejobb. Det är viktigt att vi på det sättet visar att Hammarby är starka. Jag tror att det är helt avgörande för vår framtida publik. Ska vi växa i en ny arena där det behövs mer publik så gör man det genom att uppfostra Hammarbyare i hammarbyandan.
Stort tack Per för att du tog dig tid!
