Lagbanner

-
-

Ljungskile - Hammarby 0-1

Hammarby vann i Ljungskile med 1-0 efter att LSK bjudit på ett självmål. Skön seger där den usla första halvleken följdes upp av bättre andra.

Hammarby ställde upp med mitt förmodade lag. I helvita tröjor äntrade man Starke Arvids Arena från ett litet grönvitt hus på ena kortsidan. Efter viss försening då LSKs målbur inte var helt rätt ”nätad” fick domaren till slut blåsa igång Hammarbys allsvenska premiär 2008.

Det var ingen bra första halvlek från Bajens sida. Att underlaget inte skulle vara anpassat för kortpassningsspel visste vi. Det är ändå vår ”gameplan”. Men det går alldeles för långsamt, det blir omständligt och våra centrala mittfältare hamnar gång på gång väldigt långt ner i banan. Istället för att vända framåt spelas bollen ofta tillbaka ner på Christian och Sulan som ingendera är speciellt säkra på kreativa uppspel.

Ljungskile har flera farliga möjligheter, framförallt efter fasta situationer. Redan i 11 minuten får David Leinar en jättemöjlighet när Hammarby helt tappar markering efter en hörna. Tur för oss att han inte hade siktet och pannan bättre inställt.

Det dröjer 16 minuter innan jag noterar vårt första avslut på mål. Det kommer från Erkan Zengin men är väldigt tamt och målvakten kan enkelt rädda. Erkan hade stora problem med underlaget i den första halvleken. Bollen fastnar och Erkan såg en smula vilsen ut. Vid ett tillfälle tappar Erkan bollen centralt i banan och vi får en kontring på oss. Wålemark jagas i kapp av Erkan själv som visserligen stoppar honom med en tröjdragning, men bättre det än friläge.

Charlie Davies försöker filma sig till en straff och klarar sig från gult kort, där hade han en smula tur. Å andra sidan var inte det halvlekens filmning. Den stod Phiri, vänsterbacken i LSK, för. Visserligen är Erkan onödigt uppe med händerna i hans ansikte men det såg sannerligen löjligt ut när Phiri däckade och blev liggande på planen länge. Både Erkan och Phiri fick gula kort i den situationen.

Hammarby hade ett jätteläge att ta ledningen. Claudio skaffar oss en frispark, aningens billigt, ute till vänster. Chanko slår den in i boxen och den rensas undan ut till vår högerkant. Där finns Charlie Davies och slår inlägget bort mot bortre stolpen. Där finns Kleber Saarenpää som ser en aningen förvånad ut när han helt plötsligt står sopren vid målvaktens högerstolpe och bollen dimper ner. Tyvärr får inte ”Klebban” alls till avslutet som går i en båge högt över målramen. Synd, där borde nog Kleber ha fått bollen på mål.

Ljungskile avslutar den första halvleken med ett par farliga hörnor. Andreas Christoffersson är riktigt nära att få nicken på mål.

Inte mycket i Hammarbys spel får godkänt. Det känns en smula naivt att köra kortpassningsspel på det här underlaget. Jag önskar nästan att vi plockar in en targetspelare som kan sätta mot i deras backlinje och kanske hålla fast bollen en smula i anfallet. Läge för Freddy?

Hammarby måste visa upp ett mer direkt spel på djupet. Det måste gå fortare och vi måste få mer fler i anfallen. Jag hoppas att Claudio får chansen till mer spel på sin kant i nästa halvlek och att han nu inte tar klivet in i banan utan slickar kanten.

Det enda som får med beröm godkänt är alla tillresta bajare. Sång i 45 minuter. Strålande. Det enda man hör av LSKs supportrar är när de buar då Erkan har bollen. Suck.


Chanko och Sleyman förstås nöjda!

Andra halvlek:

Det blir ett bättre, mer tempofyllt spel i andra halvlek från Hammarbys sida. Visserligen skapas inga direkta chanser i inledningen men LSK trycks längre och längre ner i banan och orkar inte längre ta alla defensiva sidledslöpningar när Hammarby gång på gång byter kant. Petter Andersson får fart i benen och syns betydligt mer. Han kommer rättvänd vid fler tillfällen och det är en förutsättning om han ska bidra offensivt. 

Den andra halvlekens dittills farligaste chans skapar dock Ljungskile. I den 72a minuten får Smedberg i hemmalaget ett bra skottläge mitt framför mål men Rami gör en stabil räddning. Han klistrar bollen och jag kan andas ut för stunden. 

Strax därefter tar Hammarby ledningen. Det är ett klassiskt skitmål, men fan - man älskar dem lika mycket. Charlie Davies, som gör en rätt bra insats idag, kämpar på och sliter i närkampen och huruvida bollen träffar honom eller försvararen går sedan i en båge över målvakten och in i mål. Det ser dessutom ut att vara dålig kommunikation mellan målvakten och Charlie "tar på sig" målet men enligt kommentatorerna är det självmål. Jag håller nog med, även om Charlie själv efter matchen tycker målet är hans även om repriserna visar att han inte är det. 1-0 till Hammarby. Det är rätt festligt att se på reprisen hur Lolo Chanko, som är den som lyfter in en lång boll mot Charlie, är så besviken på sin egen pastej att han vänder ryggen mot mål och sätter armarna över huvudet i en uppgiven gest, men hör sedan jublet och inser att bollen gått in. Såg onekligen rätt kul ut.

Fan vad skönt med mål.

Direkt efter målet blir Hammarby tillbakapressade, som brukligt efter att man tar ledningen. Tack och lov håller vi tätt och än en gång slås jag över hur skönt det är med Rami Shabaan i mål.

Rami kniper bollen precis framför Wålemarks fötter på övertid, får en smäll, men håller sin nolla intakt.

Hammarby gör en bättre andra halvlek, där man vågar lyfta bollen från marken och byta kant samt sätta en och annan längre boll på djupet. Segern är rättvis och sanslöst skön. Exakt vad vi behövde. Ljungskile gör en bra första halvlek och kämpade på riktigt bra men orkar inte hela vägen. 

Haris Laitinen och Sebastian Castro Tello får kliva in med tjugo minuter kvar. Med fyra minuter kvar gör Freddy Söderberg allsvensk debut. 

Petter Andersson har ett par bra möjligheter till skott på slutet, den sista chansen är riktigt bra men målvakten är på tå och kan rädda. Petter gör en bra insats idag, framförallt i den andra halvleken.

Hammarby kan därmed sätta sig på bussen med tre, friska poäng i bagaget. Jag antar att hemresan även blir angenäm för supportrarna. Lika härlig läktarsång i andra halvlek. En stor skopa med beröm till alla ni som tog er ner och förgyllde stämningen i Ljungskile. Matchen som sådan är jag inte nöjd med, jag förväntar mej ett betydligt högre tempo. Jag vet att planen är usel. Men ändå, jag vill se ett snabbare och rappare bajen ändå.

- Vi gjorde ingen förändring i paus. Det gäller att tro på vår egen spelidé. I andra halvlek orkar inte Ljungskile och då springer vi sönder dem, är Tonys analys i TV. 

- Utifrån förutsättningarna spelar vi ett väldigt bra passningsspel, tycker Tony. Vi hade problem vid ett par hörnor i första men det rättade vi till. Tony tycker inte att det är naivt att spela ett kortpassningsspel utan står fast vid att det är så han vill se laget. Han tycker vidare att det bara vid ett enda tillfälle är passningarna som ställer till det och det är när vi i första halvlek sätter en boll på en felvänd Erkan på mittplan som tappar bollen och vi får en kontring på oss. Annars är det Ljungskile som sätter långa bollar och biter sig fast i vårt försvar och det är då de skapar sina möjligheter avslutar Tony.

Nu kan man med lättat hjärta och glatt sinne se fram emot hemmapremiären om en vecka. Oj så jag längtar.

Tack Bajen!

Pernilla Olsson2008-03-31 21:10:00
Author

Fler artiklar om Hammarby

Utvärdering och nästa steg för den sportsliga strategin!
Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö