Ja, Geflar…
Finns dessa matcher i verkligheten egentligen eller är det en dröm?
Innan matchen fick vi besked från Tony Gustavsson att både Freddy Söderberg och Sebastian Castro-Tello besväras av ljumskproblem. Att även Emil Johansson fick linka av i andra halvlek med, till synes, likartade problem kan inte förta den påtagliga glädje som de flesta av oss kände när domaren blåste av matchen.
- Ja, Geflar, vilken skön seger!
Hammarby började matchen som det var tänkt, mycket boll och tålamod i uppspelen. Men det var absolut inte tänkt att Gefle skulle få komma till en så klara målchans i inledningen. Vi får tacka Rami Shaaban för att inte Oremo gav sitt lag ledningen.
När sedan Oremo sprintar iväg med José Monteiro i bakhasorna uppstod det en omedelbar förlamande känsla. Mycket riktigt precis när Oremo kommer in i straffområdet faller han mycket skickligt efter en lätt puff (the magic dragon) av José. Monteiro blir utvisad och Gefle, får en straffspark. Shaaban får fingrarna på bollen när han går åt rätt håll, men den går in ändå Straffskytten Mattias Woxlin blir glad och vi blir ledsna. Charlie Davies får efter det sedan två lägen men tyvärr, som så många gånger förr.
Tony Gustavsson plockar ut Haris Laitinen i halvtid och sätter istället in en hungrig Christian Traoré. Tony visar vad som gäller i andra halvlek och behåller bägge anfallarna på planen. Vi går för tre pinnar!
Hammarby fortsätter att dominera och har 61% av bollinnehavet med en man mindre. Efter ett tag verkar det som Oremo och Berggren i Gefle tröttnar på att jaga uppspelade Bajenförsvarare och då blir det bättre kvalité på uppspelen. Kort och gott, vi tar över ju mer matchen lider mot sitt slut. Chanserna får Charlie Davies, som är het i djupled.
- Öka takten sista kvarten, Tidaholm!!!
Och med tio minuter kvar, i 80:e minuten alltså, får Charlie Davies utdelning. Vilken lycka!
En djupledspassning från Erkan, Charlie håller undan sin försvarare och kvitterar. Det räcker inte med det straxt därefter prickar Charlie stolpen.
Trots att de flesta är tämligen nöjda med en pinne i detta läge så drömmer vi alla om en typisk Bajenavslutning så vi får ännu en match att tala om i framtiden. Fyra minuters stoptid och ska det ske något jublande positivt så är det inte mycket att vifta på. Avgörandet kommer också att komma om tre minuter och livet kommer då att bli mycket lättare att uthärda under det stundande EM uppehållet.
Petter Andersson tar emot ett inkast från Simon Helg i straffområdet, han får omedelbart tre Geflespelare emot sig när han tar sig ner mot kortlinjen, där han ganska enkelt rullar bollen bakåt till Claudio Dadomo. Uruguayanen trycker direkt till bollen (antagligen utan ha den blekaste om tiden, bara att den håller på att rinna ut), med en stenhård vänster och bollen forcerar in i en skruvad båge, otagbart och hänfört underbart, bakom maskorna på Hugosson i Gelfes mål.
I den tredje övertidsminuten har Bajen fullbordat ännu en klassisk skröna och fått oss vita och gröna, som låg på våra knän och böna, tack du sköna, märks det att jag stöna nu när jag laget vill belöna och än en gång göra en fjäder till en höna, en match till att kröna.
- Ja, Geflar… Ni fattar själva. Tack för allt! Ingen nämnd och ingen glömd!
PS! Några kanske jag ändå ska nämna.
Ser barnsligt fram emot när Tony kommer att ge Simon Helg mer speltid efter EM, den grabben är en njutning för ögat! Vill även tacka Erkan för arbetsinsatsen och Shaaban för räddningarna och Jose´ för utvisningen (det var trots allt förutsättning för denna klassiker), Charlie för inställningen, Dadomo för hans, kanske, sista allsvenska spark i klubben, Chanko och Petter för att ni finns, Emil för uppoffringen, Runström för att det kanske finns hopp, stort tack för supportrarnas matchprogram och slutligen, TACK Sören Mannberg för att du visade vägen.
Vi syns i Bajenvimlet!
