Hammarby TFF - Örgryte2 - 1
1 - 1 med mersmak (Matchrapport Bajen-MFF)
Det var ett laddat Söderstadion som tog emot skåningarna. På planen kunde jag se ett lag som hade verkat ställa in sig på en sak - bollf*n skall in!
Hammarby började redan från start med att dra upp tempot och omdelbart ett visst övertag i bollinnehavet. Malmö var inte på något sätt ofarliga men verkade koncentrera sig på att spela säkert hemåt och offensivt sticka upp med enstaka kontringar - om det nu inte var Bajen som tvingade gästerna till detta.
Afonso
Det gick inte att missa Hammarbyförsvarets respekt för Afonso. Till skillnad mot övriga offensiva spelare i Malmö - som inte fick en meter tillgodo - var det mer en regel än ett undantag att Afonso gavs lite extra yta. Oron för att bli bortgjorda av brassen gav honom den där lilla extra ytan han verkligen inte bör ges.
Trots att Malmö tvingades till omkastningar i offensiven - p g a nyckelbensskada på Skoog - var det Malmö som stod för matchens första mål. Afonso drev bollen genom Hammarbys straffområde med Totte Gerrbrand i släptåg. Han avslutar med att lägga en genomskärare till den nyinsatta Osmanovski, som enkelt trycker in 0-1 bakom Ante Covic. Trots att det var ett fint förarbete tycker jag att Osmanovski fick komma till skott väldigt enkelt och jag funderar vilken av backarna som egentligen skulle hålla ett öga på honom.
Malmö hade med detta visat att man lyckats få med sig sin favoritbrasse till Storstan, dessutom visade att man hade fått med sig alla sina armbågar och klistriga händer. Under långa perioder var det bara undantagsvis som en skånsk armbåge inte träffade en Hammarbyskalle när det vankades nickdueller. Arm- och tröjdragningar var en grundingrediens i Malmös försvarsspel. Visst jag är ju såklart färgad, men med ett av - på pappret - allsvenskans mest rutinerade försvar är det trist att behöva se dom ljusblåa kötta runt på plan. Men det är klart, från ett skånskt perspektiv så var det kanske just ett rutinerat försvarsspel man bjöd på.
I halvtid så var oroskänslan i maggropen att detta kan bli ytterligare en hedersam förlust.
... ett anfall som aldrig tog slut
Andra halvlek startade i ett högt tempo med ett Hammarbyanfall som inte verkade ta slut. Men det gjorde det - på bästa sätt. När bollen till slut hamnade utanför Malmös vänstra straffområdeshörn hos Petter Andersson valde han att skruva bollen bakom Malmös backlinje mot den bortre stolpen. Som skjuten ur en kanon (© Klichéstandardiseringen 2:1) dyker Jeffery upp vid bortre stolpen och vräker in Hammarbys kvittering.
Hammarby skruvar upp tempot ytterligare och Malmö blir allt mer försvarsinriktat, kontringsförsöken blir färre men varje tillfälle känns farliga.
Bajen har bollen och anfallen kommer i strid ström. Det som är mycket roligt att se är att samarbetet mellan Mikkel och Petter fungerar allt bättre. De verkar på ett helt annat sätt dela på mittmittfältsuppgifterna. Ett kommande klassiskt mittfältspar?
Hammarby får två klara målchanser. Den första (som på plats kändes inne men på TV absolut inte var det) kom efter en hörna som Malmö inte lyckades att rensa undan. Jeffery slår resolut in bollen, men på mållinjen står Lolo Chanko som en räddande ängel. Målchans nummer två är då Pablo lyckats runda sin försvarare längs med kortlinjen för att sedan lägga in den framför en framrusande Micke Andersson. Det som alla tror är ett vinstmål blir istället en fin målvaktsprestation av Mattias Asper.
Matchen slutar 1-1 och Bajen visar att dom har kapacitet att vara med i toppen även denna säsong.
MEN, en poäng är inte mer än ett fall framåt. Nästa match behöver vi tre poäng. Serien har bara börjat och jag vägrar att falla in i körerna som redan nu tror att loppet är kört. Även om det inte blir tre poäng mot de skånska initialplagiatörerna så är vi med i matchen - men en vinst skulle sitta som en smäck!
** Björn gjorde ett gediget arbete rakt igenom hela matchen, trots att bollen inte direkt studsar hans väg. Lyfte sig rejält på yttermittfältet. Pablos inhopp var också bra. Kanske är det så det kommer att se ut nästa match, Pablo och Jeff på topp - Runström på kanten.**
** Erkan gjorde en mer än godkänd match igår, det var absolut inte sista matchen som han startar i år. Men jag tycker att han måste göra mer av det enkla (det bra) och lite mindre av det överkrångliga. **
** David Johanssons spel höjdes ytterligare ett snäpp med PFO framför. Deras samarbete lovar gott inför framtiden. Kan verkligen Sulan hålla David utanför startelvan då Max kommer tillbaka? **
** Jeffery blev verkligen den offensiva injektion man hoppats på **
** Martin Hansson? Inte ett enda kort för de regelbundna (rutinerade) armbågarna i luftduellerna men ett kort för Björns hands. Dessutom, varför skall det vara så svårt att ge två kort för filmning? Vad är det som gör att kort nummer två inte kan ges på samma premisser som kort nummer ett - båda är väl gula? **
** Är det bara jag som tror att begreppet "en bra domare, syns inte" helt och hållet slutat existerar i den svenska domarsfären? **
