IFK Värnamo - Ängelholm1 - 1
Grönvit ångest?
Är det världens tråkigaste jobb att spela fotboll i Hammarby? Är det bara ren, skär ångest att behöva dra på sig den grönvita tröjan och lira boll? Varför ser allt så rätthågset ut? Frågorna är så oändligt många efter ännu en förlust.
Efter dagens insats är det bara att konstatera att jag är orolig och bekymrad. Återigen har vi genomlidit en match där hammarbys spelare inte presterar något alls.
Var finns glädjen? Var finns lusten? Är det roligt att spela fotboll i Hammarby?
Det känns som att allt just nu bara är en enda stor ångest hos killarna på planen. Det är ångest hos mig med. Återigen sitter jag här med lotten att plita ner rader efter en förlust. Och jag hatar det.
Vi tar ledningen i matchen och kontrollerar väl den första halvleken. Matchkvalitén är dålig men vi är det minst sämsta laget. Passningskvalitén i Hammarby är låg. Kommentatorerna på TV låter hävda att det är allt regn som gör planen svårspelad. Det kanske stämmer, men jag VET att Hammarby kan slå bättre, mer distinkta passningar än så där?
Suleman Sleyman gör en stabil insats som mittback. Han hamnar kanske lite för högt upp ett par gånger men är i stort sett felfri. Ändå förlorar vi den här skitmatchen.
Jeffrey har ett stort rätt i första halvleken. Han gör 1-0 precis innan paus på ett riktigt grant vänsterkott. Det är Petter Furuseth-Olsen som vänder emellan två sundsvallsspelare, levererar bollen till Mikkel Jensen som slår en eminent krosspassning till Jeffrey. Aubynn klipper till direkt med sin vänsterslägga och skottet är otagbart för Sundfors. 1-0 till Hammarby precis innan paus.
Visst var det väl då dags för en bra andra halvlek? Vi är ju vana vid att våra grabbar gör en bra och en dålig halvlek per match. Problemet idag är att det var vår första halvlek som var "bra".
Sundsvall gör två byten i paus. Allt för att få tag på mittfältsspelet och för att kunna få Micke Dahlberg högre upp i banan. Två byten som blir helt avgörande.
Sundsvall tar tag i spelet i den andra. Efter knappt 10 minuter hamnar David Johansson i trubbel. Först tar han undan bollen med armbågen, domaren friar. I sekvensen efteråt kommer han dock på mellanhand och river ner Hasse Berg. Straffen är väl inte mycket att diskutera. Fredrik Lundqvist stegar fram, Ante går åt fel håll, men Lundqvist slår bollen utanför. Fortfarande Hammarbyledning - dock en skör sådan.
Sundsvall ångar på. Kvitteringen kommer i den 66:e minuten. Efter en hörna, där Stefan Åhlander i stort sett får stå omarkerad, tar han ett kliv bakåt när bollen kommer och knoppar snyggt in 1-1.
Nu då? Vaknar Hammarby nu då?
Några sena byten görs. Med 20 minuter kvar får Erkan Zengin ta plats istället för Petter Furuseth-Olsen. Därefter får Micke Andersson gå ut, Pablo Pinones-Arce in. Kanske att Hammarby lyfter spelet något. Men det är en märklig fotbollsmatch vi ser. I stort sett inget mittfältsspel av något av lagen och bollen går från straffområde till straffområde.
Det ser håglöst, oinspirerat och dåligt ut. Jag börjar muttra om att jag är nöjd med en pinne men inte ens det får vi med oss idag.
Återigen görs det ett "herrejössesmål" mot Hammarby. Denna gång på övertid. Nu är det Micke Dahlberg som står för grannlåten när han cykelsparkar in segermålet för Sundvall.
Strax innan det målet har Petter Andersson skaffat sig ett fint frisparksläge. Pablo får visserligen skottet på mål men Sundfors kan enkelt boxa undan bollen. På kontringen får då Dahlberg sin chans. Tar den och därefter blåser domaren av matchen. Ridå.
Fan. Precis så känns det. Återigen är känslan inte så himla mycket över resultatet utan över hur det ser ut på planen. Det saknas något. Det ser ut som att alla lider. Det finns ingen som vill det där extra, som tar tag i taktpinnen.
Jag vill egentligen inte ge någon beröm eller ens godkänd efter en förlust och insats som denna. Ingen är bra idag. Ante kan väl inte lastas för något av målen, så han får godkänt. Suleman Sleyman, Stoor och Gerrbrand gör inte heller bort sig.
Det är viljan och kunnandet framåt som saknas. Björn Runström springer, river och sliter. Han gör det bra. Trots det så känns det som att när väl chansen dyker upp så blir det sista beslutet felaktigt för Björn. Det fattas mycket för att jag ska bli nöjd. Micke Andersson var helt osynlig idag. Petter Andersson gör några bra saker, men han och Mikkel får aldrig riktigt tag på mittfältet. Petter Furuseth-Olsen har vi sett betydligt bättre än idag. Jeffrey likaså, han kommer inte alls till sin rätt.
Grattis Sundsvall till en väl genomförd andra halvlek. Ni visade lite vilja och engagemang. Hammarby - det finns massor att jobba på. Jag efterfrågar faktiskt mental träning. Det har låst sig. Det är något generalfel när ingen ser ut att ha kul, när det bara ser ut att vara ångest.
Och ja, jag är bitter - men det får man vara efter förluster och dåliga insatser. Men min oro är än större för hur vi ska lösa det här. Det kommer att bli en lååång säsong.
På onsdag tar vi oss an Örgryte. Återigen blir det en måste-match på Söderstadion. Kämpa Hammarby!
