Några ord från träningen i dag
”Något” nedstämd efter derbyförlusten och med tunga regnmoln på himlen åkte jag till Årsta för att se hur det står till med grabbarna. Förutsättningarna kunde ju vara bättre, men va fasen … vi är ju trots allt fortfarande serieledare …
… och vi kunde ha haft en större ledning om inte ”om” hade funnits. Derbymatchen var tät, med ett koncentrerat försvarsspel från vår sida. Koncentrationen brast bara vid ett par tillfällen, men det räckte för att förlora. Marginalerna är små. Men i all bedrövelse känns det ändå som vi vann två poäng veckan som gick. Vi skulle ha förlorat mot Norrköping och kryssat mot Djurgården. Det skulle ha gett oss en poäng. Vi fick tre.
Mycket har skrivits och sagts om bland annat ett par underliga byten. Och visst känns det ”lite” konstigt att först plocka bort vår bästa passningsspelare i Jonas Andersson när Djurgårdarna börjat knäa och sedan plocka ut Andreas Hermansson när kvarten återstod. Det är ju Andreas bästa period i matcherna. Får han en boll att jobba på i slutet av matcherna brukar den räcka. Men nog talat om byten. Jag har ett kollektivt hjärnsläpp i 83 minuten fastetsat på näthinnan, då sju grönvita spelare huvudlöst anfaller vid ställningen noll-noll i ett derby som tillika är en seriefinal. Peter Holm missar ett inlägg och vi får en kontring på oss. Den såg inte så farlig ut till att börja med, men den skulle visa sig ödesdiger. Varför sprang Christer och plockade bort Mikael Dorsin i stället för att som regeln påbjuder springa raka vägen hem vid en bollförlust. Ner på försvarssida, den kortaste vägen. Jonas Stark kliver upp medan Johan Andersson står kvar och upphäver på så sätt offsiden. Det är inget roligt minne, måtte det snart bytas ut mot ett trevligare …
Över till träningen. I dag tog det tjugo minuter innan grabbarna, Sören och Thomas kom ut. De fikade tillsammans och hade ett gemensamt snack. Det behövs säkert för att mobilisera ny energi om vi ska försvara vår tabellposition. Sören fick också svara på frågan om han hade träningsvärk efter Midnattsloppet. Sanningen är den att Sören inte har någon träningsvärk alls eftersom han inte sprang och det har aldrig varit meningen att han skulle det.
Väl ute på planen så saknades Andreas Hermansson, Christer, Micke Andersson och Johan. Alla hade åkt till gymet lite tidigare. Det är ingen större fara med grabbarna. Andreas har varit på Bosön och fått behandling i sin skadade häl. Sjukgymnasten där kör ”koncentrerat” ultraljud för att ”slå sönder” ärrvävnad och hämma inflammation. Andreas ömmande häl den senaste månaden har gjort att han har tappat muskelvolym i vaden och behöver ett par dagars styrketräning för att komma tillbaka. Han är träningsbar och har en underbar inställning så han är säkert på planen igen snabbare än vi anar.
Det var en hel del supportrar som trotsat de yttre förutsättningarna och kommit ner för att stötta laget och för att stilla sin nyfikenhet. Vi fick se ett par nya övningsinslag som stimulerade till aggressivitet och kontringsspel. I en av övningarna så vände Sören och Thomas på målen vid straffområdeslinjerna. Det gällde att göra mål ”bakifrån”. Och enklast gör man det om man lyckas hålla fart på anfallet, så att inte motståndarna hinner samla sig. Det var ett uppskattat inslag i träningen. Sammantaget kan jag säga att det såg ganska bra ut och det ska det väl göra om man leder serien.
Efter att resultaten i dagen allsvenska började trilla in så kan man ju konstatera att det är ganska skönt att vi spelat klart mot Trelleborg. Och att om Norrköping ska spela kvar i allsvenskan nästa år så är det lämpligt att slå Djurgården i nästa match. För övrigt verkar ju Örebro vara på gång.
I morgon är det B-match på Söderstadion halv sju. För motståndet står Gefle. Det kan vara värt ett besök, för kanske får vi se Pablo Pinones debutera. Det var ingen som visste om han blir spelklart till i morgon. Men det kommer alldeles säker information på den officiella sidan under morgondagen – håll utkik. Är Pablo spelklar så spelar han. Han såg riktigt ”sugen” ut på träningen.
Hej på en stund /
