The botten is nådd

Hammarby gör en utav sina sämre matcher på mycket, mycket länge. I tidigare matcher har man skapat många chanser men har haft svårt att göra mål. I dag varken skapar man några chanser eller gör några mål.

Jag har vid tidigare misslyckanden haft en tendens att hitta olika bortförklaringar, och många gånger har det funnits sådana. Det kan ha rört sig om ett antal olyckliga skador, tveksamma domarinsatser eller något annat. Visst dras laget med vissa skador även nu, men den här gången finns inga bortförklaringar. Jag har sällan sett så få tacklingar, så många uteblivna löpningar och så många felpass. Det är en sak om den avgörande passningen då och då slås med för lite marginal, men idag slogs otaliga bollar helt oprovocerat i motståndarnas famn eller helt sonika ut över sidlinjen.



Jag vill egentligen inte tro att det handlade om underskattning, men efter några minuters analyserande kan jag inte hitta någon annan förklaring. Kunnandet finns ju där, om det råder inga tvivel, för hur kan annars ett helt lag plötslig agera så tafatt?



På väg hem från Söderstadion gick jag igenom laget, spelare för spelare, för att försöka komma fram till om det fanns någon spelare som kom upp i normal standard. I min lilla genomgång kom jag fram till att Ante Covic kom undan med äran i behåll. Han gjorde vad man kunde förväntas av honom och från min vinkel kunde man inte lasta honom för målet. Sedan måste jag säga att Sulan gjorde ett godkänt inhopp. Under de dryga 20 minuter han fick på plan var han inblandade i en handfull halvfarliga målchanser. För visst skadade Hammarby en och annan målchans, jag tänker bland annat på ett par genombrottschanser som Petter och Pablo skaffar sig. Problemet är inte att man missar dessa chansen, problemet är att de är på tok för få.



Nu är det hela 21 dagar till Hammarby spelar på Söderstadion nästa gång. Det är nog lika bra för det kommer att krävas åtminstone tre veckor att glömma det här debaclet.

0 kommentarer