Lagbanner
Always look on the bright side of life
Fick en värdig hyllning!

Always look on the bright side of life

Tyvärr var revanschlusten inte tillräcklig drivkraft för Bajen då Kalmar vann fullt rättvist med 2-1 på Söderstadion. En odiskutabel seger som var mer än uppvisning i passivitet och obeslutsamhet än en match, från de grönvitas sida. Nu gäller det att försöka se på säsongens ljusa sidor.

Jag tror på att man alltid, i alla lägen, ska försöka se positivt på saker och ting. Att se på den ljusa sidan av livet. Kanske därför jag klarar av att vara Hammarbyare utan att begå självmord? Söndagens match mot Kalmar FF innehöll inte mycket som varken var ljust eller positivt utan de tre fjuttiga glädjeämnena jag ska tänka på när jag super mig själv till sömns inatt är Charlies mål, klackens uppträdande och att vi i alla fall inte förlorade 1-5.

Det var väldigt bra stämning på Söderstadion vid avspark och framförallt i klacken där en stor ”Upp Med Sulan På Topp”-banderoll vecklades ut samtidigt som alla sjöng. Det var en sådan fantastisk stämning och hela min kropp njöt av att få vara där just då. Jag får gåshud nu när jag tänker på det. Alla i klacken sjöng och hyllade en spelare som gjort ett mål på sisådär 2000 matcher och kanske inte alltid varit den bäste men som aldrig vikit sig, aldrig gnällt, aldrig tänkt på sig själv som större än laget, aldrig spelat med annat än sitt hjärta. Hammarby är tveklöst Sveriges bästa publik och Sulan förtjänade verkligen den hyllningen.

Tre förändringar i startelvan var gjorda sen …ja, var det ens en match i Helsingborg? Det var ju fan bara ett lag på plan. Hur som haver, Traoré klev in som mittback igen och Lollo var tillbaka på mitten. David fick kaptensbindeln vilket förvånade mig då jag tycker att ovan nämnda herrarna hade passat bättre i den rollen. Något annat som också förvånade mig var uppslutningen av bortafans på Östra. Det var faktiskt en hel del Kalmar-bor på plats och det kan ha varit hela stadens befolkning, minus de 11 spelarna på plan självfallet.
De inledande minuterna av matchen bådar riktigt gott och framförallt Erkan visar upp stor vilja och får mycket boll. Till publikens stora jubel klackfintar han sig förbi en Kalmar-spelare så att denne ramlar omkull. Aaaah, skadeglädje är ibland så underbart… så därför kan jag förstå hur glada den tillresta klacken med bönder blev när Kalmar minuten efter Erkans lilla show gör 1-0. Ett Kalmar-inkast nickades bort av Bajen men rätt ut till Daniel Sobralense som tog ned trasan på bröstet och sköt direkt på volley. Bollen studsade till innan Poppen och blev omöjlig att ta för honom. Trots att Bajen hamnade i underläge efter 10 minuter så märktes det knappt hos publiken då klacken fortsatte att sjunga och heja på föredömligt. 

Det tidiga baklängesmålet trodde i alla fall jag skulle sätta fart på Hammarby men tyvärr blev det inte så. Till skillnad från Kalmar som ställde om väldigt snabbt till anfall så blev det väldigt tafatt och obeslutsamt när Bajen hade bollen. Ingen verkade riktigt veta vad de skulle göra och framförallt såg ingen ut att våga ta tag i det hela. Söderström är en väldigt bra spelare, han jobbar hårt och viker inte ner sig, men han har inte den där självklara viljan att komma till avslut som Petter har. Det bästa som unge herr Andersson brukade göra var att, när han gick ner för att möta boll felvänd, vända upp direkt mot mål och löpa med bollen utan att ta emot den i förstaläget. Det ställde de närmsta motståndarna varje gång men framförallt så drog det upp tempot på Hammarbys anfallsspel. För just tempo var något som saknades i Hammarbys spel idag. Det snabba kortpassningsspelet lös med sin frånvaro och alldeles för många passningar slogs bort på chans. Kalmar kändes mycket säkra i sitt spel och varierande mellan snabba omställningar och att spela runt bollen. I den 26:e minuten rann en rödklädd smålänning igenom backlinjen och chippade över en utrusande Poppen men José räddade situationen med att rensa på mållinjen.

Innan domaren blåste för halvtid fick ändå Hammarby några kvalificerade chanser varav den klart bästa var när Haris smekte fram en boll i djupled till Charlie som med en tå lyckades runda Kalmars målvakt. Men bollen kom för långt ifrån honom samtidigt som han tappade balansen lite vilket gjorde att hans efterföljande skott gick på backarna som hade hunnit ställa sig som mur framför målet. Efter skottet så vet jag inte vad Charlie gjorde men, i ett försök att ta sin egen retur, så ser han ut att försöka hoppa häck över målvakten men faller dramatiskt över honom istället och vädjar efter straff till domaren. Hm, i Hollywood kanske. Kom igen, Charlie…du är fantastisk på alla sätt och vis men dina sjukt dåliga filmningar has got to go, my friend. Du är en sämre skådespelare än Paolo Roberto i Stockholmsnatt. Och då är det jävligt illa.

Två övriga chanserna var Erkan högst delaktig i. Paulse slog ett högt inlägg från vänster som Erkan mötte upp på bortre stolpen men han nickade mer på Kalmar-backens axel än bollen. Några minuter efter det så startade Zengin själv ett anfall när han drev upp med bollen från sin kant in i mitten och serverade Charlie. Stillastående lade amerikanen bollen till rätta och försökte knorra in den i krysset men skottet gick utanför. Några små tendenser till spel syntes i alla fall och en liten låga med hopp tändes inombords. Bäste spelare i halvleken var helt klart Charlie, trots hans löjliga filmningar. Han överarbetade situationer ibland men jobbade väldigt hårt och när han spelade enkelt så blev det alltid farligt. Erkan var värd att nämna också men han var väldigt ojämn. Han blandade bra och anus värre än det snortas kokain och spelas eurodisco vid Stureplan (alltså: jättemycket) Några grymma passar eller finter kunde följas av att han tappade bollen till inkast eller att han slog en passning till en motståndare. Lollo fick ett plus i kanten, men det är mer regel än undantag. Klart bäst överlag var onekligen klacken som hejade på laget.

I andra halvlek blev matchbilden ungefär den samma även om Bajen tog över lite mer. Det som verkligen var detsamma som tidigare var att Hammarby var fruktansvärt uddlösa framför mål. När det blev farligt så var det nästan alltid Charlie som var inblandad. I 56;e minuten så startade Emil ett anfall från backlinjen och ångade på uppför plan och passade till Charlie. Denne gjorde det mycket bra när han tog emot bollen, vände upp i steget och klippte till med skott direkt. Skottet gick tyvärr på bananen i mål och räddades till hörna men det enkla spelet från Davies var skönt att skåda. Inga krusiduller, bara kom till avslut. Som i Helsingborg. Ta emot bollen, ta fem steg i raketfart, skjut in bollen.

Charlie fick kort därefter två chanser till och även där spelade han väldigt målmedvetet. Efter en Kalmar frispark på Bajens planhalva startade Haris en kontring och slog en djupledspassning till Charlie som tryckte bort sin back i straffområdet. Han vände upp mot mål och satte full fart, men tyvärr så när han passade snett inåt bakåt så var ingen där och mötte. Kalmar kändes ständigt som minst en man mer på plan och laget var väldigt kompakt. Vart är Jonas Kling när man behöver honom?

Den andra chansen uppstod på ett Bajen-inkast när Charlie snyggt höll undan sin back och ur svårt läge sköt på volley. Men tyvärr – det känns som om jag upprepar mig? – så gick bollen utanför mål.
En kvart före full tid byttes Haris ut mot Freddy för att få in en stor stark spelare med målkänsla. Men Söderberg kunde inte ha fått värre start på matchen när han i sin första bolltouch, efter en Kalmar-hörna, nickade rätt ut till en smålänning som klippte till på volley. Skottet gick stenhårt, otagbart och spikrakt förbi Poppen in i mål. 2-0 till Kalmar.

Matchen var över redan där. Att Lollo blev utvisad för att ha snackat till ytterligare ett gult kort efter sin kapning är ju bara bedrövligt. Visst är han hårdare än Chuck Norris och får en del kort men jag trodde ändå aldrig att han skulle vara så oprofessionell. Nu är han borta mot Elfsborg och det känns ju jätteroligt. Det gick ju så bra senast han var borta.
I slutminuterna av matchen så sjöng klacken med högt huvud om man ska ”always look on the bright side of life”. Även om laget vek ned sig så behöver inte vi göra det. Det är sådant som gör mig så stolt över att vara Hammarbyare. Burop har förekommit men jag har svårt att se hur Bajens kärna av riktiga supportrar skulle börja håna sitt lag med sånger, som de galna skåningarna i Malmö gjorde i helgen. Så när jag stod där och njöt av att få vara en del av Sveriges bästa publik, som alltid stöttar sitt lag, hängde jag inte alls med på vad som hände på plan. Det såg ut som att det var Emil som slog ett svepande inlägg som Charlie – vem annars? – mötte upp på volley och smackade in reduceringen för Hammarby. Dessvärre var det kanske någon sekund ifrån full tid så det ändrade inte på något annat än Charlies placering i skytteligan. Men det är ändå något positivt!

Kalmar var helt enkelt mycket bättre men Bajen gick inte att känna igen idag. Det var inte fullt så tafatt och viljelöst som ner i Danmark senast (läs: Skåne) men det var verkligen inte bra heller. Det tomrummet som Petter har lämnat måste fyllas illa kvickt och då med någon annan än Söderström. Han är, som sagt, en bra spelare men passar inte i den positionen. Carlos Gaete får gärna ta sig an den rollen om han spelar som han gjorde mot Malmö borta. Helst vill jag att Tony ringer till Malmö FF, drar några Degerfors-fräckisar och värvar över Ola Tovoinen till Bajen. Han skulle vara perfekt i den positionen! Va fan, det är ju ändå ingen som förstår vad folk säger i Malmö. Och då får Ola chansen att spela för Sveriges bästa publik som hyllar – aldrig hånar – sitt lag i såväl medgång som motgång.

Nästa match är mot Elfsborg. Borta. Utan Chanko. Ack denna grymma värld. Upp till bevis, Hammarby.

För Evigt Trogen

Alexander Sellman2008-09-15 09:25:00
Author

Fler artiklar om Hammarby

Utvärdering och nästa steg för den sportsliga strategin!
Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö