- -
Örebro förankrade Bajen i botten
Andra raka förlusten på mindre än en vecka kunde Bajen inkassera efter kvällens match mot Örebro. Trots en spelmässig förbättring sen Lektionen i onsdags så förmådde Hammarby inte vinna på Berhn Arena. 2-0 till ÖSK blev resultatet efter tung Bajen-press i slutet.
Först funderade jag på att kröka mig igenom hela matchen ikväll och kanske därmed kunna klara av att hantera oron och ångesten som pyrde inom mig. Så som det såg ut på Söderstadion i onsdags…suck me sideways – det vill jag aldrig uppleva igen. Inte ens 0-6 mot Malmö 2003 står att jämföra.
Att en drös spelare fick stanna hemma, t ex Jensen och Söderström pga skada resp. avstängning, tvingade Tony att kasta om i startelvan vilket faktiskt skulle kunna ses som positivt. Bajen har ju inte direkt charmat publiken med sitt spel på sistone så det var nog inte helt fel att testa något nytt. Poppen klev åter igen ur Shaabans skugga och ställde sig i mål, detta pga en lättare skada på Rami. Tre kraftpaket i form av Armas, Monday och Traoré samt en löpvillig och kvick Emil Johansson bildade försvarslinje. Castro Tello på vänster yttermittfält, Lollo som defensiv städgumma. Carlos Gaete, som hade en så misslyckad match på kanten senast, fick kliva in i sin rätta roll som offensiv mitt-mitt. Freddy Söderberg startade sin första allsvenska match för säsongen, detta som högerytter. Charlie Davies och Nathan Paulse på topp as usual. I Mikkels frånvaro erhöll något oväntat Igor Armas kaptensbindeln.
Konstgräset var grönt, plastigt och fint när matchen blåstes igång på Berhn Arena inför 8987 åskådare. Hammarbys tillresta fans lät mer än hela Örebro med omnejd och man kunde för en sekund tro att matchen gick på Söderstadion. Bajen såg taggade ut och verkade vilja ta tag i matchen direkt vilket gav dem en chans tidigt. Emil slog en långboll på vänsterkanten som Charlie stack på men det fanns tyvärr ingen Paulse inne i boxen och mötte amerikanens inspel. Men en bra start kändes det som. Det hade gått fem minuter av matchen, det stod 0-0 och jag var helnöjd än så länge.
Kallduschen kom dock direkt för Bajen, redan i sjunde matchminuten, och självfuckingklart så var det med en hel del otur för de grönvita. Roni Porakara i ÖSK måttade ett skott utanför straffområdet som tog på Traorés ben och fick en perfekt båge över Poppen i mål. Det kändes såååååå typiskt. Ett lag i medvind får stolpe in och bla bla. Ett lag i motgång…ja, de släpper in såna mål. Alla målen mot Kalmar gick inte ens att diskutera men att det ikväll blev ett sådant baklängesmål direkt var tungt.
Det var inte bra någonstans. Det var riktigt mycket anus.
Efter sitt ledningsmål så svängde spelet över till Örebros favör och det rätt så kraftigt. Bajens korta men fina inledning av matchen trubbades av i och med det tidiga underläget. Med en kvart spelad så hade närkingarna en obehagligt bra chans att utöka sin ledning, när Bassombeng snurrat runt lite, men den framrusade ÖSK-anfallaren hade klippt sin tånaglar och nådde inte det flacka inlägget som följde. Jag torkade min panna ren från kallsvett, beställde in en tolva vodka och fortsatte plågsamt att titta på matchen. Örebro pressade på och varierade sitt anfallsspel från att försöka peta in stickare bakom Bajens backlinje till att skjuta långskott. Poppen fick bekänna färg ett par gånger när ÖSK-spelarna testade att han verkligen var med. Hammarby kom in i matchen när den värsta Örebro-pressen lade sig och lyckades få till det med några halvchanser. Allt som oftast genom Emil på vänsterkanten. Castro Tello försökte och försökte men tyvärr så resulterade det sällan i något riktigt farligt. Han klackpassade fram till Charlie vid ett tillfälle men det blåstes surt nog av för offside. Dombesluten skulle visa sig inte gå Bajens väg denna kväll.
Hammarby höjde sig verkligen på slutet av första halvlek men det var fortfarande uddlöst framåt. En ”kunde-blivit-något”-situation och en riktigt bra chans för Bajen uppstod dock innan pausvila. Efter en ÖSK-hörna fick Hammarby ett ruggigt bra kontringsläge när Charlie slog ut bollen på ytan för Söderberg. Denne fick väldigt mycket tid på sig men valde att inte göra något bättre än att ge tillbaka bollen till ÖSK-försvararen genom en slö löpduell. Strax därefter kom då den riktigt farliga chansen. Charlie tog en löpning i djupet, fick bra pass från Gaete och drog med sig två försvarare. Han vände kontrollerat upp och passade snett inåt bakåt för Paulse som laddade för skott. Men sydafrikanen var lite för seg i steget, vilket gjorde att skottet täcktes av uppoffrande ÖSK-are. Kort därefter fick Paulse en till chans, när han gick upp för att nicka ett bra inlägg från Charlie, men han träffade Alvbåge i ÖSK-målet mer än vad han träffade bollen.
Ingen i Hammarby var riktigt dålig i första halvlek men ingen var heller speciellt bra. 1 avslut på mål på 45 minuter, vad ska man säga om det? Monday James var stabil och värd ett litet plus. Lollo kändes äntligen igen på det fina defensiva jobbet och Emil sprang som värsta Philip Lahm längst sin kant, konstant kämpandes, vilket alltid är värt att hylla.
Andra halvlek startade väldigt snarlikt den första. Bajen hade det mesta av spelet och spelade runt, Bajen Fans ägde hela arenan med sin sång… - och Örebro gjorde mål direkt. Denna gång var det dock riktigt snyggt och helt otagbart för Poppen, om man ska försöka glädjas åt något. På en frispark två tre meter utanför straffområdet så smekte Samuel Wowoah in 2-0 med fin precision över muren, in i krysset. Att denne man har spelat i Djurgården och gjort en hel del derbymål mot Bajen gjorde ju inte saken bättre. Men snyggt var det och det blev ännu mer uppförsbacke för Söderbröderna. Tio minuter senare blev Nathan Paulse utvisad, för en armbåge rätt i plytet på Magnus Kihlberg, och ett förväntat ras förberedde jag mig på. En tolva till tack, snälla servitrisen.
Men raset kom aldrig, som tur var. Örebro tillät sig att slappna av efter målet och utvisningen och det utnyttjade Bajen till fullo. Tony satte in José Monteiro istället för bleke Söderberg och skickade upp en galen moldav på topp för att härja mot den ÖSK:s välvuxna backlinje. Trots underläge och en man mindre tog Hammarby över matchen och radade upp en hel del fina chanser. Castro Tello blev helt felaktigt avblåst för offside när Gaete lobbpassade snyggt i djupet. Därefter fick Gaete själv en tokchans på inlägg från Emil, men han blev nog lite överumplad av att Charlie missade bollen och samtidigt störd av backen, så skottet från nära håll gick över. Emil var helt suverän i sitt offensiva spel och kom runt varenda gång på sin kant. Självförtroendet såg ut att vara på topp och han drog bl a på ett ruggigt skott med knappt tio minuter kvar. Men till skillnad från i Borås så gick projektilen på Alvbåge istället för in i krysset. Skönt att se att det finns skottvilja i Bajen ändå. Gaete byttes ut i 86:e minuten mot Christer Gustafsson, uppflyttad från HTFF, som jag gissar gjorde allsvensk debut.
Hammarby absolut bästa chans på hela matchen kom strax efter bytet då Castro Tello snurrade upp ett par närkingar på läktaren och sen skickade in ett bra inlägg i boxen. Charlie tog språng för att nicka, lika graciöst som en ballerina, men tvekade lite precis när han skulle sätta pannan till. Kanske blev han lite rädd för Alvbåge som också kom på språng, fast med knytnävarna före. Bollen seglade förbi bägge två och Charlie föll tungt ned i gräset, där han låg kvar någon halvminut och grämde sig.
Det sista som hände innan domare Hansson blåste av matchen var att Traoré manglade målskytten Porokara och belönades med ett gult kort. 2-0 till Örebro blev det och jag kan inte riktigt erkänna att det var rättvist. Jag vill gärna vara partisk och tycka att Bajen borde kunna ha fått 2-2 åtminstone, med tanke på den press de hade i slutet. Men så blev det ej och om man ska försöka vara positiv i nederlagets svåra stund så vill jag framhäva att det stundtals faktiskt var bra spel och det såg i alla fall klart bättre ut än mot Kalmar. Emil Johansson var Bajens överlägset bästa spelare, med tiotalet riktigt bra ruscher och inlägg på sin vänsterkant. Charlie jobbade väldigt bra han med, men sin vana trogen ställde till det för sig. En tanke för mycket, en touch för mycket. Jag vill gärna se honom som mot DIF. Mottagning, fint, skott (mål). Inte så mycket krusiduller, bara försöka gå på avslut.
Jag har inte läst ”Pestens Tid” men jag antar att den handlar om situationen som Hammarby och alla Söderbröder befinner sig i just exakt nu. Det är svåra tider, det känns som inget går vår väg. SM-guldet längre bort än helvete. Superettan desto närmare.
Som Hammarbyare är man född motgångsupporter och det finns inget annat än att stötta Bajen med sitt sista andetag. Efter regn kommer solsken och allt det där skiten. Ni som reste till Örebro ikväll är värd en stor eloge, för ert ihärdiga sjungande och odiskutabla överlägsenhet mot resten av åskådarna. Det fanns bara en publik på Berhn Arena.
Hammarby ställde upp med 12 spelare ikväll.
Tyvärr vek 11 av dem ner sig och förlorade matchen.
Tills jag dör – Bajen.