- -
"Stolpe ut för Bajen"
Ett effektivt Helsingborg knep samtliga åtråvärda poäng från Hammarby på Söderstadion. Men trots förlust med 1-2 och oförändrat tabelläge så fanns det ändå en hel del att glädjas åt i kvällens match.
Tony valde att starta matchen med hela tre nyförvärv och röra om ordentligt i startelvan.
Jensen var ju av självklara skäl inte med då han gavs bort till BP i veckan. Shaaban väntade
på en Rami Jr vilken dag som helst och kunde inte medverka av förståliga skäl så Poppen tog snällt hans plats. Emil, Armas och Totte ställde upp i backlinjen tillsammans med David Johansson, som gjorde en efterlängtad comeback på Söderstadion och förpassade därmed Cristian Traoré till bänken. Simon Helg och Freddy Söderberg fick göra honom sällskap till förmån för hemmadebuterande brassarna Rafael (anfall) och Claudio (högerytter). Dahl och Söderström (kapten) bildade innermittfält med Castro Tello som släpande forward. Nyförvärvet från Husqvarna, 21-årige Vlado Zlojutro, klev in direkt i startelvan som vänsterytter. Och som han gjorde det.
Det märktes från minut ett att Bajen var taggade ikväll och redan efter knappa 60 sekunder hade Hammarby redan skapat en målchans, en straffsituation och en farlig hörna. Dock inget som resulterade i mål. Men inställningen från samtliga spelare de första tio minuterna var underbar att se. Inte en meter gavs bort och det smälldes på så det stod härliga till. Till och med Sulan hade blivit stolt. Söderström var on fire och borde kanske ha tilldelats ett kort när han stämplade en Helsingborgare med dobbarna på hans genitalier. Men det dröjde bara några minuter till innnan Bajen-kaptenen varnades efter att han manglat Christoffer Andersson på mittplan i den femtonde minuten. Det var jävligt härligt att se Bajen så inställda på kamp! Att det dessutom var stundtals riktigt bra spel gjorde ju inte saken mycket sämre. Passningar satt där de skulle och det var bra fart på hela laget. Bollarna varierades med försök till både djupled- som kantspel och en hel del koncentrerades på vänsterkanten där debutanten Zlojutro visade inga som helst debutnerver. Han låg bakom Bajens första riktiga chans när han enkelt tempoväxlade förbi sin försvarare och skickade in ett lågt inspel, snett inåt bakåt. Claudio mötte bollen perfekt vid straffpunkten men hans bredsida gick någon halvmeter över ribban och ut. En sån chans kan man minst kräva ska gå på mål. Han skulle dock få en möjlighet att revanschera sig.
Den kom efter en halvtimmes spel och det genom att Castro avancerade mot mål strax utanför straffomårdet med bollen klistrad vid fossingarna. Precis i perfekt läge serverade han Rafael som löpte i djupet mellan två backar. Brassen höll undan försvararna bra och fick till ett bra avslut som målvakten tyvärr gjorde en snygg räddning på. Returen rullade ut perfekt till Claudio som hade följt med i anfallet men öppet kasse var inte tillräckligt lockande för honom att göra mål på så han valde att skjuta över. Lätt, lätt ångest började smyga sig in i själen på mig, trots den finfina matchbilden. Hammarby hade bra press på Helsingborg vars offensiva attacker var väldigt sällsynta. Det kändes positivt att Bajen fick långa anfall och tappade inte boll lika lätt som de tidigare gjort. Om det hände någon gång så var de snabba på att jobba tillbaka den.
Det var stundtals hårt spel lagen imellan och 6 varningar enbart i första halvlek talar tydligt för det. Helsingborgs kapten Christoffer Andersson fick gult kort för filming och det är ju bara skamligt. Armas blev skogstokig när Erik Sundin i HeIF försökte nå en långboll i djupet men endast träffade Poppens händer. Man ska passa sig för att bråka med Igor Armas. Runström hade nog beskrivet det som "en karatespark" och Sundin fick ett gult kort för misshandeln på Bajens målvakt.
Fem minuter innan paus fick Helsingborg frispark (och Emil Johansson en varning) och den förvaltades på allra bästa sätt, med skånska ögon sett. Ett långt inlägg nådde till sist Rene Makondele som krutade på för allt han var värd och gjorde det Claudio tidigare inte lyckats med. Han sköt på mål. Han sköt i mål. 0-1 och en riktig kalldusch för Bajen.
När domaren blåste av så applåderades Hammarbys spelade och det är ju en klar förbättring från att bli utbuade. Förutom olyckan i minut 40 så var det en riktigt underhållande halvlek och det såg riktigt bra ut stundtals. Zlojutro blev snabbt min nya favorit när han härjade fram och tillbaka på sin vänsterkant. Ett moget och vårdat spel växlades med egna iniativ att utmana. Att han är en lång och ståtlig pojk skadar ju knappast, då hälften av Bajens spelare mäter knappt metern över marken. Rafael kan bli väldigt nyttig under hösten och verkar vara en liten speedkula, som Tony hävdade. Claudio...ja, han var faktiskt bra han med trots att han borde ha varit tvåmålsskytt i halvtid. Ypperlig teknik, även om hans skott lämnade en del att önska. Castro Tello låg bakom mycket och Armas var outstanding as usual.
Jag satt spänd av förväntan när andra halvlek blåstes igång och hoppades innerligt att den grymma inställningen och det fina spelet hade bibehållits under paus. Tyvärr så var Helsingborg klart mer taggade och pressade Bajen ordentligt de första tio minuterna. Erik Sundin var företagsam och ständigt farlig. Han skulle få utdeling för sitt jobb och detta kom efter en timmes spel. Hela Södermalm skrek på offisde när Helsingborg-anfallaren gled igenom i djupet till ett friläge men reprisen visade att tyvärr var det nog regelrätt. Passningen han fick var minst sagt delikat - en lätt lyftning över hela Bajens backlinje - och hans avslut var inte mycket sämre det när han iskallt lobbade över Poppen i mål. 0-2 stod det och Dennis Lehanes bok "Mörker, Ta Min Hand" blev i ett vips namnet min självbiografi och känslorna jag hade just då.
Men kvällens match var annorlunda än tidigare debacle. Redan efter tre minuter så reducerade Hammarby till 1-2, på en ruggigt snygg frispark av Andreas Dahl, och hela Söderstadion exploderade i ett glädjerus. Jag satt precis och funderade på om det fanns något rekord på spelade matcher utan att ha gjort mål när Dahl smekte in bollen i krysset.
Det var en minst sagt befriande känsla och man började få hopp om livet helt plötsligt. Kort därefter gjorde även inbytte Freddy Söderberg mål, men det dömdes bort för offside. Stämningen nådde nya höjder när Emil någon minut senare revs ned i straffområdet - utan åtgärd från domaren - och Helsingborg tilläts att kontra med tydligt offside-stående spelare - utan åtgärd från domaren. Poppen räddade lyckligtvis skottet som följde anfallet från skåningarna.
Hammarby tog nästan över helt med kvarten kvar att spela och kämpade förtvivlat för att få till en kvittering. Armas var helt enorm och höll på egen hand Helsingborgs anfallare under kontroll. Han bröt inte bara deras anfall direkt utan slog även en hel del öppnande passningar framåt. Inställningen från den unge moldaviern är beundransvärd. Skulle alla följa hans exempel så skulle Bajen vinna Allsvenskan. Kanske inte med skönspel men med vilja. Jag blev nästan gråtfärdig när Armas kämpade som en tok i försvaret för att minuten senare trycka på i anfallet. I matchens allra sista minuter fick han spela anfallare och inlägg efter inlägg matades mot hans panna. I tredje övertidsminuten så nådde ett sådant inlägg till slut en helt fri Freddy Söderberg som med öppet mål från en meter...
Sköt. I. Stolpen. Och. Ut.
Eller om målvakten på något magiskt sätt lyckades rädda, jag såg inte exakt från där vi satt. Men mål blev det i alla fall inte och matchen var över några sekunder senare. Helsingborg vann med 2-1. Välförtjänt? Knappast. Rättvist? Nja, de gjorde ju målen och det är ju fördjävligt såna här kvällar att spelet faktiskt går ut på det.
För att klara mig igenom svåra tider så måste jag bryta ned saker och ting i beståndsdelar och försöka se positivt på dem en och en. Hammarby ligger i ett ytterst prekärt läge i Allsvenskan och de senaste matcherna har sett horribla ut. Men trots förlusten ikväll så blev jag positivt överraskad och hoppfull inför hösten. Spelar vi så här mot Djurgårn på söndag så äter vi upp dem. Ikväll spelade vi jämt mot serieledarna och gjorde dessutom mål. Det är värt mycket i den utsatta situationen Bajen sitter i, i alla fall för mig. Självklart hade jag föredragit en seger men åter igen - jag måste försöka se positivt på de små sakerna för att inte få en fullständigt mental kollaps.
3 poäng mot DIF och vi kan börja drömma om Allsvenskan även 2010.
Krossa Djurgårn´!
Tills jag dör - Forza Bajen.
