Gästkrönika: I mörkret är alla katter grå
Forumsignaturen Paladin inkom med en gästkrönika kring det faktum att Hammarby under måndagen sparkade Tony Gustavsson.
Jaha så fick Tony silkessnöret. Jag är inte förvånad över att det händer men timingen lämnar en sur smak i munnen. Hade styrelsen gjort detta under sommaruppehållet, efter Gefke eller innan Örebromatchen hade jag inte haft samma smak. Nu ser det ut som att man gav Tony chansen att vinna i Kalmar och behålla jobbet. Mer troligt är väl att styrelsen fick en lösning klar så att det sammanföll med Kalmar borta.
Lämnar jag den saken åt sidan konstaterar jag att jag har delade känslor om Tony Gustavssons värv i Hammarby. Mardrömmen mot BP i en försäsongsmatch vägs mot ett fantastiskt bra derbyfacit. Diverse svammel vägs mot ett fantastiskt engagemang. Ett antal känsliga laguttagningar och byten vägs mot andra som jag absolut känner var fel. För första gången i mitt supporterliv hamnar jag i en situation där jag inte har en klar uppfattning. Skälet är enkelt:
STYELSEN har givit Tony Gustavsson en situation där laget brandskattats på ett stort antal poängspelare som inte kunnat ersättas. Eguren, Petter Anderssson, Lolo Chanko och Charlie Davies har flugit sin kos. Vilken annan tränare hade tagit mer poäng under dessa förhållanden? Den enda lösningen jag ser är ett rakt 4-4-2 med grisfotboll och kontringar. Är det Tonys fel att öppna målchanser missas från mindre än 10 meters håll?
I min bok hamnar vågskålen tillslut på plus för Tony Gustavsson. Intertottovinsten, förädlandet av Charlie Davies och derbyfacitet väger tungt. Allt annat blir till tyckande och smak. Jag känner en sorg av att aldrig få veta vad Tony hade kunnat få fram med en trupp som inte brandskattats.
Lycka till Tony önskar,
Paladin
