Roy och Roger har en bild ihop
En magstark historia om ett fotografi.
03.40 och tidningen smällde i brevlådan. Jag hasade mig upp för att kontrollera att Södermalm fanns kvar. Tillbaka i hallen och en snabbtitt i tidningen, det stämmer, Hammarby har vunnit allsvenskt guld!
Jag vet inte hur det sett ut på internet de senaste timmarna, hoppas att fotografiet på pokalen med halsduken legat ute. Historien bakom bilden ska ni få nu.
Roy och Roger heter egentligen något annat. Roy och Roger är Bajensupportrar och har inga uppdrag i Hammarby IF eller här på Söderst@dion. Det är ett par goda vänner till redaktionen här på hemsidan som vi träffar och pratar med ofta.
Guldfrossa. Stirrigt och nervöst. De senaste veckorna har varit extra jobbiga i Hammarbyland. Guldet har varit vikt för Hammarby en tid. För några veckor sedan börjades det surras om ett par bilder.
Ett par bilder som var något i hästväg. Jag drog ned mössan och försökte hålla snacket borta, jag var inte intresserad. Bajen skulle vinna mot AIK och säkra guldet. Där låg mitt fokus.
Jag vill inte påstå att förlusten mot AIK svider en morgon som denna. Men visst hade det varit roligt att säkra guldet på Råsunda i måndags.
Dagen efter AIK och med ett oförändrat tabelläge fanns ändå chansen till guld på Söderstadion. T-shirten låg klar, hur skulle vi göra med bilden? Det skulle vara maffigt att få ut bilden direkt efter slutsignalen. Du har väl sett bilderna Robert?
Javisst, sa jag och tittade åt ett annat håll.
Men några bilder hade jag inte sett, och inte ville jag se några heller. Vi bestämde att vi skulle träffas på fredagen och fixa allting. Sjuk, risig och nervös bortom allt förstånd sammanstrålade vi före helgen. Bilden, grabbarna har en bild på den nya pokalen med en halsduk virade runt. Den glittrar och osar guld. Det är nära att benen viker sig. Hur har det här gått till?
Roy och Roger berättar glatt om en kväll för några veckor sedan. Det var innan pokalen ens var presenterad för allmänheten. Roy hade suttit och ätit på lokal. In hade en person med oanade resurser och möjligheter kommit och noterat Roys t-shirt med Bajenmärke på. När Roy får klart för sig att här sitter snubben som har möjlighet att visa "Lennart Johanssons Pokal" blir han ivrig och tjatar om att han gärna vill se den.
Innan dom beger sig för att ta en titt på bucklan ringer Roy hem till Roger och berättar vad som är på gång. Ta med kamera och halsduk är det sista Roger hör innan han hastar iväg.
Bucklan fotograferas i alla vinklar.
För några veckor sedan presenterades pokalen. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag då tyckte den var vacker. Men nu, när jag ser den med Rogers halsduk runt och vet att den är vår känns det bara, känns det bara - ja vadå? Underbart?
