HTFF-Sirius 1-1
Hammarbys talanglag tog emot seriens formstarkaste lag och gjorde det väl. Matchen slutar oavgjort och med det återtog HTFF serieledningen i division 1 Norra.
På väg mot Söderstadion idag ringde telefonen konstant. Det började redan mitt på dagen. Mitt under en av mina lektioner. Hörde, trots att luren var satt på ljudlöst att det ringde.. och ringde.. och ringde. Något måste ha hänt. Till slut blev det rast och jag kunde kolla upp det. Ännu en avgång.
Jag vill understryka att jag inte under några omständigheter tycker att hot mot en tränare och dennes familj är okej. Jag tar för givet att Hammarby och Borgqvist har polisanmält detta och att det snart kommer att framgå exakt vad för typ av hot det är frågan om.
Naturligtvis är krisen i Hammarby det enda som upptar min hjärnverksamhet just nu. Visst, jag försöker - och lyckas nog hyfsat - uppbåda engagemang för mina elever, men jag erkänner enkelt att jag har mått bättre. Det är ofantligt tunga tider.
Jag gick därför mot Söderstadion i dag med en förhoppning om att få se något positivt.
HTFF skulle spela match mot Sirius och det var onekligen med viss bävan jag såg fram emot matchen. Talanglaget förlorade förra helgen mot Syrianska Keruban och man gjorde det genom att spela riktigt dåligt. Lågt tempo, inga ordentliga närkamper och dålig rörelse. Nu skulle man alltså ställa sig mot Sirius, seriens överlägset formstarkaste lag med sex raka segrar i bagaget.
Jag tassade upp på läktarplats och satte mig där jag brukar. Betydligt mer folk än vanligt. Dessvärre kände jag knappt igen en människa. Befann mig plötsligt omringad av idel blåsvarta sympatisörer vilket inte alls var något jag längtat efter.
Hammarby ställde upp med följande lag:
George Moussan
-----
Matthias Olsson
Thom Nodéen
Erik Figueroa
Elliot Käck
----
Nicklas Gustafsson
Chi Stocklassa
Fredrik Forsberg
Valentino Pidre
---
Max Forsberg
---
Freddy Söderberg
(in i andra kom; Ivan Tedengren, Tigho Vasic och Alejandro Nunez)
Direkt i inledningen skapar HTFF en dubbelchans varav de grönvita sympatisörerna på läktarplats vrålar efter en straff. Jag erkänner, jag satt och pratade med bänkgrannen och såg inte situationen alls men någon straff dömde i alla fall inte domaren.
Därefter tog Sirius över. De rullade ut oss rätt rejält och kändes både stora, tunga och starka. När så Johan Pettersson ger gästerna ledningen i den 21:a matchminuten och hela södra läktaren ställer sig upp och jublar fick jag panik. Och fler med mig. Vi gick över till motsatta sidan och det var nog det bästa beslut jag tagit idag.
Det är väl lika bra att erkänna att jag är lite imponerad över att så många uppsalabor tog sig till Stockholm idag. Det är ju egentligen roligt med en sjungande motståndarklack. Men idag var jag inte alls upplagd för det. Ville ju bara tanka grönvit kärlek då det var exakt det mitt sargade hjärta skrek efter.
Vi reflekterade rätt tidigt över att motståndarnas klack sjöng väldigt studentikosa sånger. Därför var det skönt befriande att komma bort på Norra och mötas av lite härlig bajenironi av att ett gäng sitter och skriker "Blandaren.. kom och köp Blandaren"
Trots rätt stor siriusdominans så kan Bajen kvittera. Det är som jag ser det ett rätt präktigt självmål även om Freddy Söderberg får målet i statistiken. Det var en ruskigt skön kvittering som kom så där lite härligt oförtjänt. Men det var precis vad grabbarna behövde. Efter målet repade man mod till sig och avslutade halvleken riktigt bra.
I den andra halvleken höll HTFF stundtals uppe spelet bra. Jag är imponerad över framförallt två spelares insatser denna afton. Matthias Olsson var briljant matchen igenom. I den form han befinner sig nu så skulle han lätt kunna spela högerback i A-laget och kanske flytta över David på vänsterkanten. Det hade jag gjort om jag fått bestämma.
Även Chi Stocklassa gjorde ett fantastiskt arbete. Han kändes kanske lite vilsen i inledningen men jobbade in sig ordentligt. Han river och sliter och verkar ha ofantligt mycket ork i den där kroppen. Chi var riktigt bra idag.
HTFF har en jättechans en bit in på andra halvleken när Valle jobbar fram ett läge för Freddy som dock skjuter så att målvakten kan rädda.
Jag måste dock erkänna att gästerna skapade de flesta riktigt vassa chanserna i andra halvlek. Det var riktigt svettigt kring George Moussan mot slutet men HTFF kunde hålla undan. George gör en bra match denna måndag, även om jag inte var helt nöjd med den retur han släpper i första halvlek som Sirius sen kunde göra sitt mål på.
Vi fick se en riktigt tempostark och fysisk match där Talanglaget verkligen stod upp väl. Det var stundtals riktigt hårt spel och det är skönt att se att ingen viker ner sig. När domaren väl sträcker båda händerna i luften och blåsa av känns oavgjort nästan som en seger. I och med poängen återtar HTFF serieledningen, 1 poäng före Västerås. Nu närmast väntar Vasalund borta i Mordor på söndag kl. 17.00.
