Kennedy är älskad idag också
I alla fall av mig!
Detta var från början tänkt som ett inlägg på vårt forum angående ett antal avvikande åsikter om gårdagens Kennedy artikel. Men vi kör den som artikel istället.
Det har som sagt kommit in lite reaktioner på vårt forum, samt ett antal mejl till mig, om min syn på fotbollsspelaren Kennedy. Detta är mitt lilla tillägg till det jag skrev igår och får ses som ett slags svar.
Jag var inte ute efter att skriva en nyanserad och objektiv krönika om Kennedy. Som vanligt var jag bara ute efter att beskriva en känsla som fått gro inom mig under en lång tid. En känsla som bara väntade på att finna ord att beskriva den med.
När jag läste idrottspsykologen Johan Plates syn på "liraren" i Sportbladet föll alla bitarna på plats.
Nu hade jag fått en struktur att följa. Det är så jag funkar. Detta var alltså en motreaktion på många kritiska åsikter angående Kennedys nytta eller onytta för Bajen denna säsong. Eller ska jag skriva egennytta?
Hur som helst så är kontentan den att jag tycker att vi måste tillåta "lirarna" i Hammarby (eller i de andra klubbarna i Sverige, eller landslaget) att få misslyckas ett antal gånger eftersom det är så oerhört mycket värt (i skönhet och livsnjutning) de gånger de lyckas.
Vi får aldrig kväva "lirarna" eftersom de tillhör vår klubbs fotbollsarv och jag vill att det ska fortsätta vara så.
Kennedy ska inte känna sig tvingad att sluta spela på instinkt för i så fall sänder det signaler till det uppväxande släktet att om du vill spela i Hammarby då ska du inte försöka dig på det där lilla extra.
- Glasslirarna kan vänligen söka er till andra klubbar.
Jag anser att Kennedy är den spelaren som är mest värdefull i dagens lag, om vi vill sätta en stämpel på vilket slags spel Hammarby ska fortsätta spela i framtiden. Och vilka typer av spelare som vi ska utbilda i vår ungdomssektionen.
Givetvis skulle det bästa vara att Kennedy spelade som en gud i både anfallet och försvaret, men tills han spel mognat ett snäpp till, så nöjer jag mig med att han gör sitt yttersta i anfallet. Som vägvisare för kommande generationer Bajenspelare.
- Irrationell och oberäknelig till glädje för alla oss som älskar den typen av spelare.
Jag vet, eller rättare sagt jag tror att vi är överens om att fotboll är en skön konst. Då måste vi skapa en grund för att spelarna kan växa och gro på de bördiga gräsplanerna och ha ett tillåtande publikklimat på våra arenor så att konstnärerna får en möjlighet att blomma ut.
Vi syns i Bajenvimlet!
