Privatspanaren
Inför La Manga. Vad har lägret i La Manga för betydelse för den kommande säsongen? Hur viktigt är det?
Jag har tittat lite på statistiken och tänkt en del runt förra årets vistelse i Spanien.
Patrik Andersson tog tåget ned. Jag tror han kände sig tvingad att delta, att vara borta en hel vecka från laget när det börjar bli dags att sätta spelet är svårt.
En del spelare var skadade. Kennedy, Christer Fursth och Dragan vilade. Johan Andersson (var det båtbenet, tandvärk eller något annat, jag har glömt) var på väg tillbaka och missade den första matchen.
Sju spelare spelade från start i alla tre matcher:
Lasse Eriksson
Mikael Hellström
Jonas Stark
Trym Bergman (högerback i de två första och forward i den avslutande)
Andreas Bild (defensiv mittfältare i diamanten)
Jonas Andersson (till vänster i diamanten)
Kaj Eskelinen (längst fram i diamanten)
Matcherna:
Hammarby - Skeid 2-1 (0-1)
Hammarby - Häcken 1-1 (0-1)
Hammarby - Strömsgodset 2-0 (0-0)
Jonas Andersson fick inte mycket speltid när allsvenskan sedan drog igång. Det var inte förrän till hösten Jonas tog sig in i laget på allvar. Men nere i Spanien fick han chansen i tre hela matcher.
Den som gick framåt mest under lägret tycker jag var Jonas Stark. I den första matchen spelade Stark ihop med Hasse Eskilsson som innerback. Eskil såg seg ut. Stark forcerade in segermålet sju minuter före full tid.
I den andra matchen spelade Stark med Johan Andersson. Eskil vilade. Även i den tredje matchen spelade Stark tillsammans med Johan Andersson. Eskil klev in på högerbacken då Trym fick spela på topp efter Cesar Pachas skada, och det blivit alltför tydligt att Bogic Popovic inte höll klassen. När sedan allsvenskan startade hade Eskil återtagit innerbacksplatsen. Jag undrar om det hade gått att hålla Stark utanför laget även om Eskil inte blivit skadad. Johan Andersson given när han inte är skadad.
Patrik Andersson fick mycket speltid. Kom in efter paus mot Skeid. Spelade drygt 80 minuter mot Häcken efter att Cesar fått gå ut. Från start mot Strömsgodset. Men redan här tycker jag att det gick att se att Patrik skulle få det svårt. Kom inte fram till några heta avslut.
Även Jens Gustafson fick mycket speltid. In i halvtid mot Skeid. På högerkanten i diamanten mot Häcken! In efter en kvart p.g.a. Kaj Eskelinens skada mot Strömsgodset. Jensa måste upplevt La Manga minst sagt splittrande. Fick ingen naturlig plats i den tilltänkta taktiken. Resan bort från föreningen hade påbörjats.
Micke Andersson hade sett bra ut på Stadshagen. Spelade från start mot de båda norska lagen, vilade mot Häcken. Blev utsedd till turneringens lirare av den nedresta expertjuryn bestående av drygt 30 supportrar.
Inte ordinarie i allsvenskan.
Roger Sandberg fick göra två kortare inhopp. Fick sedan spela hyfsat många matcher från start i serien.
Matte Larsson och Daniel Bovbjerg gjorde varsitt kort inhopp.
Det största som hände efter La Manga och de planer som fanns inför lägret var att Cesar (skadad) och Bogic (usel) försvann. De båda tilltänkta toppspelarna.
Andreas Hermansson (värvades) och Kennedy Bakircioglu blev kvitt skadan. Två spelare som gick rätt in i startelvan.
Även Christer Fursth gick in i startelvan så fort han var tillräckligt (?) skadefri för spel.
Efter mardrömmen mot GIF Sundsvall i premiären återgick Hammarby till 4-4-2. Alla planer på en diamant övergavs. Det fanns ingen plats för Dragan.
Vad händer då i år?
I år är tävlingsmomentet i form av en turnering borttaget. Två a-lagsmatcher, eventuellt en för en b-betonad uppställning. Även i år spökar en del skador. Den mest allvarliga i mitt tycke för byggnaden av själva laget är skadan på Jonas Andersson. Med en skadefri Jonas blir det betydligt svårare att se hur mittfältet ska spela. Allt experimenterande får slagsida ut till höger. Trym Bergman känns given, men på vilken position? Högerback eller högermittfältare? Kommer Suleyman Sleyman bli en allsvensk högerback? Eller kommer fightern Roger Sandberg hålla undan?
Till vänster kommer Christer Fursth och Mikael Hellström spela.
Peter Holm och Patrik Gerrbrandt kommer täcka upp vid skador och avstängningar i backlinjen.
En annan sak att fundera över är straffsparkar. Hammarby brukar inkassera 2-4 stycken varje år på Stadshagen. Inte en enda i år. Kaj Eskelinen och Jens Gustafson borta. Två pålitliga straffsparkskyttar.
Vad finns kvar. Johan Andersson satte en i det heta 97-derbyt för Djurgården, men har väl inte slagit någon sedan missen i cupen borta mot Örgryte 98? Micke Hellström har ett förflutet som straffskytt tidigt 90-tal. Andreas Bild?
