Det finns bara en sak att göra
I en jobbig stund som denna känns det bra att ta hjälp av Göran Paulssons visa ord.
Det första jag gjorde när jag kom hem efter matchen igår var att rota bland mina gamla matchprogram. Målet var ett program från –99 eftersom Göran Paulsson den säsongen brukade skriva några rader i inledningen av varje program. Efter ihärdigt letande fann jag tillslut det jag letade efter: Hammarby- Örgryte, 13 juni 1999. Omslaget pryds av Kennedy med kaxigt uppvikt krage och på sidan fem står Paulssons krönika. Egentligen är det ingen krönika eftersom den endast består av tio ord: Det finns bara ett ord i det här läget. KÄMPA! (Matchen slutade för övrigt 0-0).
För kämpa är det Hammarby måste göra nu. Det är dags att sätta på sig blåstället (känns dock som en dålig liknelse med tanke på motståndet igår...) och ge allt man har för att rädda säsongen. Det är inte så jag vill måla fan på väggen, men ju tidigare man inser hur illa det kan gå om det fortsätter såhär desto bättre. Risken är annars överhängande att vi har ett nytt –99 på gång.
Tecknen är likartade: Fjolåret är i båda fallen framgångsrikt med väntande Europa-spel och förväntningarna är därför rejält högt ställda. I båda fallen har framgångsreceptet varit en annorlunda taktik blandat med en hel del tur. Slutligen hade både laget från –98 och –00 en speciell "vi mot dem"-känsla som svetsade samman truppen.
Istället är förväntningarna en belastning, spelet har totalt låst sig, samtidigt som man inte har någon att "visa fingret för". Inga underskattande experter eller skandalturstande kvällstidningar som langar gratis tändvätska i överflöd.
Jag tror att det bästa just nu är att börja om från noll och se över taktiken. Man måste se till att spela det spel man har kapacitet och material till. Som det är nu har man försökt anpassa spelarna efter taktiken med förödande konsekvenser. Man får göra tvärtom, systemet måste anpassas till det nuvarande spelarmaterialet. Är spelarna bättre på att kontra skall de göra det och inte försöka sig på något de inte behärskar. Enkelt.
Först inför nästa säsong kan man börja fundera på vilka spelare som kan passa i den ursprungliga spelidén. På så sätt kan man värva spelare som passar in i taktiken. Men till dess får man kort och gott spela det spel man klarar av.
Självklart är det inte bara spelarna som måste kämpa i det här läget. Även vi supportrar måste rannsaka oss själva och fråga oss själva om vi fortfarande vill vara de bästa fansen i Sverige.
Igår var stämningen under första halvlek helt lysande. Ramsorna avlöste varandra och även Östra var med på ett hörn. Men i slutet av andra, när det gick emot, var det inte många som sjöng. Efter "Sista kvarten" var det endast några få tappra som försökte skapa något.
Att sjunga i medgång är vi nog bäst i Sverige på, men i motgång har vi blivit mycket sämre de senaste åren. Jag vet själv att det är svårt att sjunga när laget spelar uselt, men man måste i alla fall försöka.
Att stämningen förbyts så snabbt har säkerligen rätt mycket att göra med att vi är regerande mästare. En del lycksökare har säkerligen tillkommit i klacken, men även de som varit med ett tag verkar ha höjt förväntningarna avsevärt. Folk förväntar sig ett mästarspel helt enkelt. Får man inte ett sådant börjar det gnällas, hackas på enskilda spelare och skrikas på domaren. Om folk orkade lägga all den bortslösade energin på Bajen istället så kan man bara föreställa sig vilken stämning som skulle uppstå.
För det är dags att vakna upp ur mästardrömmen! Inse att 2001 är över, verkligheten är att vi just nu ligger på kvalplats. Förvisso är tabellen fortfarande jämn, men händer inget nu kan det mycket väl bli en jobbig höst.
Därför borde vi alla ta till oss Göran Paulssons ord och KÄMPA!