EFTERLYSNING: Sportjournalist med kunskap, intresse och ansvar gentemot läsaren
Att få läsa en artikel med nyhetsvärde är allt jag önskar, är det så mycket att begära?
Vi fotbollsfantaster, vi är många som är skyldiga på den punkten, är vår egen största fiende. De flesta matcher, även den mest betydelselösa, sätter de grå hjärncellerna i arbete. Vi anser att det mesta som händer runt våra välbetalda allsvenska spelare, i våra respektive lag, är något som är av intresse.
Jag viker upp tidningen och läser om kvällens derby i svenska cupen. Jag får en bild över hur träningarna har sett ut i veckan och vilka spelare som har sett pigga ut, vilka som tycks få kämpa med allt och vilka har klivit ett steg framåt i utvecklingen under sommaren. Thom Åhlund berättar vilka lagdelar, efter matchen mot Djurgården i måndags, de har jobbat extra med. Jag läser att Erland och Lasse har lagt upp ett nytt träningsprogram med några annorlunda övningar varav en Erland kallar "Ninja räddning", taget från reklamen under VM. Jonas Stark berättar om hur han tränar mentalt genom att visualisera matchsituationer för att klara av dom när de dyker upp i verkligheten och tillsammans med Johan brukar de sitta och hitta på matchsituationer. Anders Linderoth berättar om en annorlunda match under sin tid i Stabaek och hur den händelsen kan hjälpa Hammarby att vända den tråkiga trend laget har hamnat i.
Jag bläddrar vidare och får se hur många gånger Kennedy har kommit till avslut mot AIK på Råsunda, varifrån han har skjutit, hur hårt och var bollarna har tagit vägen. Micke Hellströms passningsvägar är prydligt illustrerade i en massa glada färger. Sulan visar upp sina nya skruvdobbar som är specialbeställda för att väl tajma in en glidtackling, lägg dessutom till att de är designade av Pininfarina.
Råsundas vaktmästare berättar om hur gräset mår, att gräset är lite mjukare än vanligt. Dessutom avslöjar han att vid 25 grader och lite molnighet så sväller aluminiummålställningen lite så att i praktiken har Ante Covic åttahundra kvadratcenrtimeter mindre mål att bevaka ikväll. Kan man tänka sig!?
Men det är nu verkligheten hinner ifatt mig. Kvällstidningarna med Expressen i spetsen basunerar ut att det är tillbaka till "Cratz fotbollen", en liten men monumentös skitartikel och intervju av Tobias Jansson i en anda som tycks dyka upp om och om igen. Det verkar tydligen finnas någon mall där de bara behöver byta ut datumet. Jag har tidigare inte orkat bry mig men i morse blev jag förbannad. Jag kommer tydligen i all framtid få läsa om att
Sören Cratz fick sparken, inte att kontraktet inte blev förlängt. Billy Ohlsson lär ha sagt att han vill att Hammarby ska spela roligare fotboll - som Djurgården. "Hur blev det?" Hur länge måste jag vara tvungen att läsa om samma urvattnade och tråkiga generaliseringar om Hammarby och dess organisation? Jag tror säkert att Djurgårdare, AIK:are och Göteborgare är innerligt trött på samma låga nivå på journalistik kring det egna laget.
För mig är nyheterna kring laget ett nöje och något som uppmuntrar till hjärngymnastik och taktiska funderingar. Vilka skyldigheter har journalisten mot sina läsare? Att spä på med historieförvanskningar och rena lögner? Varifrån kommer den fullständigt respektlösa förhållningen till supportrar att de inte skulle vara kunniga och intresserade av sitt lag?
Att få läsa en artikel med nyhetsvärde är allt jag önskar, är det så mycket att begära. Jag kräver ju inte att de ska få Nobelpriset i litteratur.
