Bajentankar så här i sista minuten
Söderst@dion har fått en gästkrönika från optimisten. En välkänd signatur på vårt forum.
Hej!
Jag är en 50+ som sitter på södra B sen jag blev säsongare förra året. Tidigare har mitt deltagande på Söderstadion varierat i perioder, alltifrån total passivitet till regelbunden återkommande besök på hemmamatcherna fram till idag då jag t.o.m. på äldre dar börjat åka på en del bortamatcher . Min plats på Södra blev jag tilldelad efter ett byte med den plats på Norra som jag fick från början och mitt första tillfälle att beträda min plats 2001 blev i premiären mot Sundsvall. Då fattade jag varför den person som ville byta. 5 rader framför min plats står en pelare som täcker hela målet på östra!
Johans mål förra året, Hermans avgörande mot ÖIS och Kennedys rökare sist såg jag genom en hastig vridning till vänster. För ett år minns vi alla vad vi gjorde. Den 28/10 var en söndag och förmodligen låg vi och trynade länge efter att ha firat på Medis med laget och alla andra, tagit nå´n öl och eventuellt ställt om klockan. Glädjen var ofantlig, känslan fantastisk, men också overklig. Jag vet flera som uttryckt det som en tomhet efteråt, ”Var det inte mer än så här efter 104 år?”. Jag för min del känner nog mest lycka, en bubblande känsla från tå till topp när ja g minns tillbaka. Idag står vi som sagt inför andra känslor. Besvikelse mest. Vad gick fel?
Frågan man ställer sig i princip sen försäsongen, ända sedan Fryshuset i december då Max (who?) och den okände norrmannen ”skrev på”. Är Linderoth/Åhlund rätt folk att leda laget? Värvningarna, provtränandet, kontraktsfrågor m.m.?
Efter säsongen får vi summera på olika sätt, men nu gäller det viktigaste, att inför de sista matcherna visa att vi är Sveriges bästa publik, att vårt totala stöd till grabbarna är ovillkorligt, att vi är på Söderstadion för att vi älskar Hammarby och inte för att vi älskar oss själva.
När Hella rensar istället för att slå en macka, när Kennedy gör en dribbling närt han borde passa och när Fursten ser ut som han får andnöd när han inte når bollen så kan vi väl hålla lite av reaktionen för oss själva. Bakom mig sitter någon/några som tycker att det är katastrof om nå´n passar bakåt, som tycker att en dragning för mycket är FÖR MYCKET och stönar ljudligt när:
a) en back (oftast Hella) driver bollen några steg innan han passar (Faan, lira rå!)
b) stönar ännu mer när backen (oftast Hella igen) slå den efterfrågade passningen. (Faan jävla luftpastejer) osv.
Någon som känner igen sig? OK! Med risk att låta gnällig själv så slutar jag med en uppmaning att ge full hals ikväll, hoppa, sjunga, jubla och STÖTTA laget oavsett resultat. Och, Please, inga planinvasioner. Förra året var det kul. Året innan var det mindre kul när några lirare snabbt sprang och sökte upp bortaklacken mot Helsingborg. Alla som kan måste ta sitt ansvar och hindra något liknande. Alla är förlorare i en sån situation.
PS. Är det nå´n mer än jag som ser likheter mellan Max och Klasse Johansson? Återkommer i frågan.