Maic Sema: "Helt jävla sanslöst"
Jag har aldrig intervjuat en sådan glad spelare som Maic Sema denna kväll. Det var en fröjd att få äran att göra en kortare telefonintervju med kvällens stora, lilla hjälte. Maic Sema hoppar in i andra halvleken och gör två mål i slutskedet varav det sista på tilläggstid.
Maic Sema, grattis!
- Haha, tack! Helt jävla sanslöst.
Man får egentligen inte fråga det här, men jag gör det ändå. Hur känns det?
- Det går egentligen inte att beskriva. Det känns nästan för bra. Jag tror knappt att det är sant.
Du gör alltså två mål i slutet av matchen, varav segermålet sker på stopptid. Kan du beskriva målen?
- Du, jag har nästan glömt bort hur det gick till. Det första målet tror jag är Runa som har bollen lite nere till höger. Han spelar till Max Forsberg som jag bara vrålar på att jag vill ha bollen. Jag tror inte att han hör mig men så plötsligt dyker bollen upp där. Max klackar bollen snyggt till mig och jag är nästan inte ens beredd på att få den. Det enda jag tänker på är att jag ska sikta mot bortre stolpen och jag skjuter. Det går dock otroligt lång tid innan bollen går dit den ska och jag står liksom och väntar och väntar och väntar. Och när bollen sen smiter in bredvid stolpen och läktarna exploderar. Det går nästan inte att beskriva. 1-1 där känns ju nästan som en seger när målet kommer i matchens slutskede på det där sättet.
Ja, folk på läktarplats börjar ju direkt vråla "Attack, Attack och Hammarby attack". Själv stod jag mest och hoppade och skrek: "Försvar!!!". Där och då var jag nöjd med 1-1.
- Det var ju i och för sig inte vi. Vi körde på där direkt efter avsparken och det lönade sig ju. Jag har nästan glömt hur tvåan gick till men när bollen ligger där och jag har fri sikt mot målet är det ju bara att göra sitt jobb. Det var dock obeskrivligt skönt att se den gå in! Jag har ju aldrig varit med om något liknande tidigare så det här blir definitivt ett minne för livet. Jag tror inte jag kommer att kunna sova något i natt.
Hur skulle du beskriva stämningen på läktarplats idag?
- Som vanligt var det grym inramning. Ni i publiken är fantastiska. Ni gör verkligen ert jobb. Jag måste ju erkänna att det kändes helt fantastiskt att höra så många tusen vråla ens namn samtidigt som jag blev intervjuad där i direktsändningen. Jag hade inte alls tid att svara på några frågor. Jag ville ju bara ut där till er. Det var en fantastisk upplevelse.
I omklädningsrummet då, hur skulle du beskriva stämningen där efter en sådan här match?
- Där finns det bara glädje. Danne (matrialförvaltaren) sjöng ju sin sång, den han alltid sjunger när vi vinner och jag kan lova att stämningen var på topp. Vi behövde verkligen den här segern, både vi spelare men även ni i publiken kan jag tänka.
- Det kändes rätt tungt att än en gång släppa in ett tidigt skitmål. Det kändes obehagligt likt matchen nere i Södertälje. Vi får inte riktigt tag i spelet där i början av första men mot slutet känns det ändå lite bättre. Vi går in i pausvilan med en ganska bra känsla. Sen i andra så skapar vi väl inte så mycket som vi hade önskat men å andra sidan skapar inte Landskrona särskilt många chanser heller. Sen kom då de där sista minuterna. Så jävla skönt.
- Det var otroligt skönt att få vinna hemma inför alla er. Jag tror säkert att flera lämnade arenan med en känsla av att man gärna vill komma tillbaka.
Du, det tror jag med! Än en gång. Stort grattis!
- Tack, tack!