Den Omöjliga Konsten att planera sitt liv när inga matchdatum är spikade
I veckan som gick, den 9/9, meddelades det på Hammarbys hemsida att säsongens näst sista hemmamatch, Hammarby-Östersund, ska spelas en tisdag, inte en söndag som det först var sagt. När sista bortamatchen mot GAIS spelas är ännu inte klart, trots att det bara är sex veckor dit. Och inte ens sista omgången är spikad! Den enda höstmatch som varit fastslagen sen i våras kan komma att flyttas. Det är inte lätt att planera sitt liv för alla oss som vill följa sitt fotbollslag på plats.
Jag är inte längre så fanatisk som jag en gång var. Det vill säga: Jag måste inte se alla matcher på plats. Även om grundprincipen är tydlig – spelar Hammarby (herrfotboll) hemma är jag där – så kan jag numera tänka mig att missa en eller annan hemmamatch, på grund av utlandsresa eller jobb.
Men det finns vissa matcher jag bara inte får missa. Inte för allt smör i Småland, för att dra till med en liknelse som visserligen känns aningen irrelevant i sammanhanget. (Inte för all öl på Söder, kanske är bättre? Inte för alla böcker på hela Hedengrens. Inte för femtio dagars betald semesterdagar. Inte för Någonting, liksom.) Jag bara Vill Vara Där. När det händer. Om det händer.
De flesta av er som läser detta vet precis vad jag pratar om. Stora matcher. Derbyn. Kval upp eller ner eller ut i Europa.
Matcher i slutskedet av ett upp- eller nedflyttningsdrama.
Matcher där det finns en potentiell glädjeexplosionsextas väntande runt hörnet.
Ett hörn som är så nära att man nästan, nästan kan ta på det.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Om något slags magiskt andeväsen på min dödsbädd skulle ge mig chansen att få återuppleva en timme, en enda timme, av hela mitt liv, så vet jag precis vilken timme det skulle vara. De sista tio minuterna av en viss match på Tingvalla IP i Karlstad och den därpå följande glädjeyran. 22 oktober 1989, då vi tog oss upp i Allsvenskan genom att vinna med 6-0, precis det resultat som krävdes, och då de två sista målen gjordes på övertid. I radion hade de redan gratulerat Vasalund till den allsvenska platsen ... Men det var Hammarby som knep den och det glädjerus jag upplevde där och då saknar motstycke.
Jag är inte ensam om det. Jonas, en av de personer som jag intervjuar i min bok sade så här om den saken: ”Jag hävdar att det är mitt största ögonblick. Det slår SM-guldet!”
När jag påpekade att han har fått barn, att det kanske ändå är en starkare upplevelse svarar han:
”Jo-oo ...”, säger Jonas. Tar sen ett djupt andetag och vänder sig direkt till diktafonen: ”Mia [hans sambo], glöm det här jag säger nu. Att få barn, det är stort, det är FANTASTISKT, men det är också en delvis utdragen process. Men Karlstad, det är ...!”
En kort stund hittar han inte ord.
”Det var det här från en sekund till en annan! Precis innan gick den ena person efter den andra neråt på läktaren, bort från alla andra. Man var så förbannad, ska vi åka dit med ett måls marginal. Ett mål över en hel säsong! Och så ser man hur Jönsson bara ... Jävlar ... Han lägger in den! Jag stod på läktaren tre trappsteg upp och jag flög ner. Den känslan var faktiskt större än guldet.”
Och större än att föda barn, uppenbarligen.
Ett liknande mirakel-drama som det i Karlstad får jag troligen aldrig uppleva igen. Men... Om Hammarby någon gång, något år, kvalificerar sig till Allsvenskan igen, då vet jag att just den match då det sker, då vill jag vara närvarande. Och med risk för att tok-jinxa bort allting skriver jag nu följande: Det finns i nuläget en teoretisk chans att en sådan match kan inträffa redan i år.
Kanske händer det inte alls. Men om det skulle hända så skulle det kunna hända i sista omgången. Då ska vi spela hemma mot Jönköping Södra. Matchdatum? Avsparkstid? Vem vet... För eftersom Malmö FF kvalificerade sig till Champions League kanske slutomgångarna i både Allsvenskan och Superettan flyttas. Slutomgångarna, som varit ”spikade” sedan i januari. Slutomgångarna, som berör många hundra tusen åskådare. Läs mer här om turerna kring detta, i Axel Pershagens redogörelse.
Matchen dessförinnan skulle rent teoretiskt också kunna vara avgörande. Borta mot GAIS. På Hammarbys hemsida har det sedan en tid stått att lördag 25 oktober är matchdatum, men går man till SvFF:s hemsida finns det bredvid matchen ett rött utropstecken. Pekar man på den dyker följande text upp: ”Vad gäller omgång 29 så kan vissa matcher komma att flyttas beroende på TV4:s matchval.” Och här finns det stor risk för att det inte alls blir den lördagsmatch som både GAIS och Hammarby och vi supportrar vill ha.
I näst sista hemmamatchen, i näst-nästsista omgången, har vi Östersund hemma. En match som kan vara en ren 6-poängsmatch eftersom både vi och ÖFK i nuläget är med i toppstriden. Och den matchen flyttades alltså nyligen från söndag till tisdag. Otur för mig att jag bara två veckor innan matchen flyttades bokade in ett jobb i en annan stad tidigt onsdag morgon.
Bland supportrar förekommer en delvis felaktig uppgift – nämligen den att matchdatum ska vara spikat senast 8 veckor före match. Det stämmer tyvärr inte. 8 veckor innan match ska det läggas fram ett förslag. Sen ska polis och TV säga sitt. (I alla fall om jag fattade rätt under det samtal jag i maj hade med den matchansvarige hos SvFF.) Och detta gäller alla vanliga seriematcher utom omgång 28 och 29, då TV-kanalerna har något slags rätt att flytta senare, för att få så spännande TV-matcher som möjligt.
Dessutom tycks det där med 8 veckor snarare vara en rekommendation än en regel. Allt är osäkert, allt kan ändras, och som supporter sitter du plötsligt där med biljetter till ett tåg som går innan matchen är spelad, med hotellrummet bokat till fel natt, eller med en chef som säger att ansökan om ledighet, ja den skulle du ha lämnat in mycket tidigare.
Jag har på sätt och vis tur. Jag är översättare och författare och jag kan ofta styra över mina arbetstider. Samtidigt har jag otur. En del av mitt jobb innebär att jag träffar skolelever eller föreläser för lärare och bibliotekarier, uppdrag där jag är inbokad långt i förväg.
Och det är inte helt lätt att säga till en hel konferens med lärare att ni kanske kan komma i nästa vecka istället? För se den där tisdagen och onsdagen då er konferens är, den vars datum varit fastslagna i mer än ett halvår, de dagarna funkar inte längre så bra för mig, för se SvFF har flyttat en fotbollsmatch som jag inte vill missa för allt smör i Småland.
Nej, jag kan inte flytta på en konferens som påverkar flera hundratals betalande människor.
Men tydligen kan SvFF flytta matcher som påverkar tiotusentals, ja hundratusentals betalande människor.
Katarina Kuick är författare och översättare och skriver krönikor här under 2014. Inte så mycket kring taktik och matchresultat, utan mer kring supporterrelaterade frågor. I hennes senaste bok, ”Jag hör till de få som kan leva – en bok om supporterkultur” med fotografier av Björn Qvarfordt, finns fler resonemang om läktarkultur. Finns bland annat i bokhandeln och hos Intersport på Nya Söderstadion, i Skrapan och på nätet. Ett smakprov hittar ni här.
