Derbydags. Fortsatt obesegrade?
På tisdagskvällen avgörs det första allsvenska derbyt i Stockholm. Hammarby tänker göra allt för att sätta käppar i motståndarnas hjul.
Derbyvecka. Det är onekligen en speciell känsla i kroppen så här dygnet innan avspark. Helgen har varit full av tankar kring matchen. Om hur jäkla viktigt det är att göra en bra prestation. Att spelarna på planen inte viker ner sig. Att vi på läktarplats gör vårt arbete.
Det är på ett sätt för de här matcherna man håller på. Förra årets hemmamatch mot Djurgården kan ha varit en av de stunder då jag på 45 minuter tog mig från det djupaste av mörker till de högsta av höjder. Den där känslohissen är magisk. Nahirs klackmål har för alltid etsat sig fast på min näthinna och i mitt hjärta.
Det är få förunnat att få ta den där turen. De som inte är fotbollssupportrar vet inte vad jag pratar om när jag försöker förklara alla känslor man kan känna. Om hur fascinerande viktigt det kan vara med nittio minuters fotbollsspel.
Hammarby kommer till match med en fin seger i ryggen. Djurgården kommer med tre raka segrar. Det senare är naturligtvis ett orosmoment. Att de går som tåget. Sam Johnson har hunnit göra 4 mål. Det gäller att ha koll på honom.
För egen del har säsongen startat rätt svajigt. Matchen mot Östersund var en plåga. Den första halvleken var vidrig. Vi var totalt utspelade. Totalt. Och det mot en nykomling på hemmaplan. Inför den största hammarbypubliken någonsin. Vi hade tur som kom undan med en poäng.
Därefter blev det rådäng i bortapremiären mot Elfsborg. En match jag inte ens har sett än. Den finns inspelad i boxen därhemma men jag har inte orkat. Inte än. Men jag ska förstås se den.
Inför matchen mot Helsingborg kände jag mig nästan sjuk av oro. En måstefajt i omgång tre. Tredje matchen på en vecka dessutom. Mot ett lag vi inte slagit på evigheter.
Precis som vanligt numer så släpper vi in ett tidigt baklängesmål. Jag blev nästan gråtfärdig. Det här katastrofala försvarsspelet i inledningen av matcher är ett jävla ofog. Något vi måste sluta med. Uppförsbacken är så onödig. Målet kommer på en fast situation. Vi borde vara starka i luften och närkampsspelet. Det där är inte okej. Det spelar ingen roll att det gått ”bra” hittills och att vi lyckats vända tidiga underlägen till segrar. Hammarby måste få ordning på sina matchers inledningar.
Men det här blev en söndag att minnas. Efter det där ledningsmålet så tar vi tag i taktpinnen.. Vilken otroligt skön och viktig vändning. Att Israelsson fick hänga tre kassar i en och samma match. Måns Söderqvists mål var fantastiskt. 5-1 till Hammarby! Det var inget jag trodde där när nollan sprack i inledningen. Djurgården avgjorde med ett sent segermål på bortaplan mot Gefle. Tre raka segrar och serieledning imponerar.
Hammarby har värvat David Boo Wiklander och han är spelklar. Frågan är om Nanne tänker spela honom från start. Jag hoppas det. Han såg oerhört vältränad ut för att ha varit klubblös ett par månader. Djurgårdens kantspel kräver nog lite mer rutin än det Torsteinbö har att erbjuda. Jag vill mycket hellre se Fredrik längre upp i banan.
Stefan Batan lär inte spela fotboll på ett tag, däremot var det glädjande att se att han deltog med laget och rehabtränade rätt hårt. Fortsatt osäkert även för Silverholt tror jag. Därmed saknas det defensiva alternativ.
Jag tror att Hammarby ställer upp med följande spelare
Ögmundur Kristianson
---
Birkir Saevarsson
Lars Saetra
Richard Magyar
David Boo Wiklander
---
Johan Persson
Filip Haglund
--
Arnor Smarason
Erik Israelsson
Fredrik Torsteinbö
---
Alex
Hammarby måste få till ett spel där vi kommer med fart i omställningarna. Jag hoppas att vi kan få med oss våra ytterbackar i anfallsspelet. Birkir i synnerhet. Hans har ju stora, offensiva kvalitéer som i år känns tämligen outnyttjade.
Vidare håller jag tummarna för att domarteamet har lite derbykänsla. Att det inte sabbas med tidiga gula kort för gester. Det är derby. Såklart att även spelarna har extra mycket laddning. Det är Andreas Ekberg från Lund som ska leda matchen.
Det gäller att vinna närkamper, att vara fokuserade och strukturerade. Att inte tappa skallarna och börja köra något individuellt race där man på egen hand vill avgöra. Jag vet att Hammarby har en idé om hur vi ska spela. Jag vill gärna se att spelarna håller sig den planen.
Kortsida uppe och nere. En skön vägg av grönvita systrar och bröder. Jag kommer att ta min plats tidigt. Ge allt. Sjunga mig hes. Jag vet att tifogrupperna jobbat stenhårt. Jag ser fram emot att få vara där och hjälpa till att visa resultatet.
Derby. Så sjukt viktigt. Ändå en smula märkligt att kliva in i allsvenskans första derby med redan två derbysegrar i ryggen. Den känslan stärker mig. Vi har slagit Djurgården och AIK i år. Vi vet att vi kan. På tisdag ska vi visa det igen.
Forza Bajen!
