Derbyt mellan Hammarby & Djurgården - Början på svensk fotbolls död?
Söndagen den 20 oktober 2024 var en mörk dag för svensk fotboll. Derbyt mellan Hammarby och Djurgården avbröts efter att flera bangers smällt av på djurgårdens klacksektion. Den svenska fotbollen så som vi älskar den är inne på en mörk väg och detta beror till viss del på hur polisen hanterade situationen och hur de under de senaste åren visat upp ett problematiskt förhållningssätt gentemot supportrar.
Det var i matchminut 76 som derbyt mellan Hammarby och Djurgården fick avbrytas efter att bangers smällt av på bortalagets läktarsektion. Matchen avbröts och 50 minuter senare hade polisen självmant tagit ett beslut om att matchen skulle spelas färdigt utan supportrar, ett beslut som möttes av stark kritik från klubbarna och supportrar.
Frågan jag då ställer mig är följande. Är det helt omöjligt att motsätta sig bangers och andra allvarliga ordningsstörningar och samtidigt tycka att polismyndighetens hantering av situationen är under all kritik? Nej, att samtidigt ha dessa två uppfattningar tordes vara fullt rimligt.
Grunden till polisens beslut är att de säger sig vilja motverka situationer där man inte kan garantera människors trygghet. De som kastade bangers och betedde sig illa under söndagens derby bedömdes av säkerhetspersonalen på plats ha lämnat arenan kort efter att matchen avbröts. Det kunde även vi på arenan bevittna då banderoller och flaggor plötsligt försvann från Djurgårdens läktarsektion. Därmed var risken att nya ordningsstörningar skulle uppstå väldigt liten och trots detta tog polisen sitt beslut som innebar att den offentliga tillställningen var tvungen att upphöra.
Polisens beslut kan bidra till fler ordningsstörningar
Vidare kan en fråga sig, lyckades polisen att uppnå sitt mål att motverka ordningsstörningar genom det beslut de tog? Svaret är ironiskt nog, Nej. Det beslut som togs resulterade i en sportslig nackdel för Hammarby och en fördel för Djurgården, trots att det var djurgårdens supportrar som orsakade ordningsstörningarna.
Detta innebär således att polisen precis har skapat ett incitament för supportrar att i framtiden orsaka ordningsstörningar för att deras lag ska dra sportslig fördel av ordningsstörningen.
Det är även anmärkningsvärt hur beslutet uppkom då både hammarbys och djurgårdens säkerhetsschef kraftigt har kritiserat polisens beslut i media efter matchen. Dels för att de var rädda för beslutets konsekvenser men även för att beslutet togs helt utan samsyn med någon annan aktör under matchmötet. Hammarbys säkerhetschef Göran Rickmer var dock inte förvånad.
- Vi har fått de här signalerna hela veckan från polismyndigheten, det har läckt ut därifrån att man kraftsamlar för att sätta ner foten och visa framfötter. Så jag är inte överraskad, säger Rickmer i en intervju.
Polisens förhållningssätt gentemot supportrar är destruktivt
Skandalbeslutet som togs av polisen under matchen var dessvärre föga förvånande för de Allsvenska supportrarna.
I april i år skrev Aftonbladet en artikel om att polisens utredning om urspårade matcher 2023 ansågs överdriven och ifrågasattes av flera poliser efter att rapporten släppts. Detta var även den rapport som till viss del banade väg för det befängda beslutet som polismyndigheten tog under söndagens derby. En rapport som alltså kritiserats av flera poliser som jobbat under de påstådda urspårade matcherna.
Även inför derbyt förra hösten mellan Djurgården och Hammarby väcktes stark kritik mot polismyndigheten. Detta efter ett märkligt citat av Mats Jonsson, dåvarande kriminalinspektör vid NOA (Nationella operativa avdelningen) när han talade om samarbetet med finsk polis under derbyt som han beskrev som en övning.
- Vi hoppas nästan, trots att man kanske inte ska göra det, att något händer. För att vi ska kunna testa modellen vi arbetat fram måste det nästan hända saker, annars är övningen inte särdeles lärorik, sade Jonsson.
Polisledningens systematiskt negativa förhållningssätt mot supportrar har även resulterat i att vi fått se situationer då även den enskilda polisen gör fel. Vi har bland annat sett tillfällen då övervåld mörkats genom att hjälmnummer döljs så att den enskilda polisen inte kan identifieras och utredas, något som lyftes i en artikel av tidningen Fotbollsthlm förra året. Detta är också bara ett av otaliga exempel då supportrar vittnat om övertramp från rättsväsendet.
Det problematiska är att detta ofta glöms bort när diskussionen om svensk supporterkultur pågår. I stället lyfts alltid hur svenska supportrar inte kan bete sig på och utanför läktare trots att den absoluta majoriteten inte bidrar till de ”kaosscener” som det rapporteras om.
Bestraffningarna mot supportrar står bortom proportionalitetsprincipen.
Ordningsstörningar där folk skadas är sällsynta på svenska arenor men de förekommer. Det kan man inte blunda för och det är problematiskt. Det innebär dock inte att man förbjuds att kritisera polisens hantering av detta. Det måste riktas kritik mot deras sätt att kollektivt bestraffa supportrar med åtgärder som inte följer proportionalitetsprincipen.
För att synliggöra detta kan man dra jämförelsen med festivalen Sweden Rock som lockar blygsamma 170 000 besökare och pågår under endast fyra dagar. Under Sweden Rock 2024 förekom bland annat en våldtäkt, 13 fall av misshandel och ett rån enligt polisens rapportering.
Trots detta beskriver polisen Sweden Rock 2024 som lugn. I Allsvenskan spelas det 480 matcher och totalt lockas hela 2 500 000 besökare till arenorna runtom i landet. Även då förekommer ordningsstörningar men sällan av samma dignitet som under Sweden Rock. Av alla dessa besökare är det även väldigt få som påverkas allvarligt av de förekomna ordningsstörningarna. När polisen talar om Allsvenskan är det dock sällan ordet lugn som brukas.
Detta visar tydligt hur svenska supportrar särbehandlas av polisen och bestraffningen mot svenska fotbollssupportrar är inte proportionerlig gentemot de problem som förekommer. Dessutom påverkar bestraffningen ofta alla, även den absoluta majoritet som inte bidrar till något annat än kollektiv glädje.
Supportrarnas röst blir inte längre hörd
Polisens förhållningssätt gentemot supportrar har under en längre tid väckt varningsklockor men på senare tid har även förbundets attityd förändrats kraftigt åt det negativa hållet.
I september kom SvFF med ett förslag om bland annat klackflyttar och tifovisitationer för att ta itu med de problem som finns inom svensk supporterkultur i form av ordningsstörningar. Förslaget möttes sedan av stor kritik från många supporterföreningar som menade att förslaget var ett hot mot den fria läktarkulturen och ansågs rentav farligt.
Det mest anmärkningsvärda med detta förslag var att ingen dialog hade förts med supportrar, dvs de som berörs. I en artikel i Fotbollskanalen lyftes ett starkt missnöje från SFSU (Svenska Fotbollssupporterunionen) angående att SvFF nu stängt dörren för en dialog.
Dialog med supportrar är avgörande för att hitta en lösning
Lösningen på de problem som finns på svenska läktare bör inte beslutas bakom stängda dörrar hos myndigheter och förbund. Lösningen borde diskuteras i ett öppet klimat där supportrarnas röst blir hörd. Endast då kommer vi att finna en långsiktig och hållbar väg att gå.
Det finns problematik inom svensk fotboll som man inte bör blunda för, problem som måste bort. Medlen för att motverka dessa problem är stundtals också tvivelaktiga och det måste man få kritisera. Framförallt när polisen tar ett beslut som skapar incitament hos supportrar att orsaka ordningsstörningar för egen vinning såsom under söndagens derby. Jag önskar att, framför allt, polisen men även förbund och andra involverade aktörer öppnar upp för en dialog med supportrar och klubbar om hur supporterfrågan ska kunna hanteras och bearbetas.
Det är inte för sent att rädda svensk fotboll men det krävs en förändring för att det ska kunna ske. Om utvecklingen vi sett under veckan fortsätter kommer vi snart att bevittna Sveriges största mord genom tiderna, mordet på den fotboll vi alla älskar. Supportrar är svensk fotboll, länge leve svensk fotboll!
