Hammarby - IFK Norrköping1 - 1
Det förlovade landet, att inte stanna hemma trots höstkänning
Inför matcherna mot SL Benfica och mot IFK Norrköping
I may not get there with you, but we will get to he promised land!
Sa Martin Luther King.
Jag fortsätter att tänka på tal och på Hammarby.
Förra gången var det ju i texten ”Om” med Cupsegertalet som aldrig sades av Billborn, då det dränktes av sång.
Och nu alltså King’s sista tal.
Vad är ”the promised Land” för Bajen?
Det är väl Champions League eller andra ligor som t. ex Europa League, massor med spelare i klubblag i Europa och lika många i landslagen och då även i A-landslagen.
Damerna har kommit längst på färden mot detta förlovade land men vägen är inte spikrak. Det har vi märkt den här säsongen inte minst. Det har sålts bärande spelare och viktiga spelare har saknats på grund av skador mm.
Under fredagskvällen neutraliserades BP totalt och ett kliv mot Champions League-kval nästa år togs. Men kampen med Häcken om den något lättare vägen dit som Allsvenskan-tvåa kommer bli hård hela vägen in.
På onsdag nästa vecka kan de ta ett steg till, ett stort steg.
Att matchen flyttas till vår hemmaborg kan vara avgörande men att publiken kommer dit i stora skaror är minst lika viktigt.
Förra året mot Häcken i cupfinalen och i den för guldet väldigt viktiga hemmamatchen så fanns stödet där och det skulle mycket till för att förlora med den extra energi som bortalagen inte kan suga åt sig av på samma sätt.
Att nå dit ger också mer ekonomi inför framtida steg. Se på Rosengård och MFF!
Herrarna då?
Ja även de behöver maximalt med stöd.
De nosade på Europaspel mot FC Basel och mot FC Twente. Det var oerhört nära.
Sen ett steg tillbaka och nu är det igen ”within our grasp”. Antalet spelare i U-21 och A-landslag ökar så också stadigt!
På måndag kan ett till steg tas framåt i och med matchen mot IFK Norrköping.
När jag började skriva denna text hällregnar det och hösten kryper upp och parkerar i lövverken men lagom till våra matcher så kommer solen kanske åter enligt SMHI. Oavsett får vi inte stanna hemma i höstrusket nu. Vi måste finnas där som en enad röst på plats och skicka den där trådlösa energin igen. Så in och köp biljetter, kööööööööp!
Under veckan som gått har jag läst och lyssnat på poeten Bruno K Öijers (Ursprungligen från Linköping så kanske inte Pekingfan) senaste diktsamling ”Växla ringar med mörkret” samt på Thåströms (Djurgårdare sen han träffade Rolle Stoltz som ung) nya ”Solen i den vänstra”. Fantastiska släpp båda två.
Den finns en bajenramsa jag tycker mycket om även om jag inte vill att den ska infrias, inte helt i alla fall. Kanske gillar jag den för att den också innehåller det vackra ordet ”om” som jag skrev om innan. Den går så här:
-Europa League med Kennedys son, om 15 år, om vi lever då!
Det finns saker som är viktigare än fotboll och det är sunt att tänka på om det inte går som en vill. Men oavsett vad har vi hammarbyfans en poesi tillsammans, det tror jag även Bruno K Öijer och Joakim ”Pimme” Thåström håller med om.
