En homage till Bajen fans
Det känns som det var längesen det kom ut någon Bajenlåt. Här kommer en purfärsk. Den lirades innan nedsläpp på Hovet under Bajenkvällen och finns på Spotify sedan 23 februari. En video med Flibbenklipp kommer på hans Youtubekanal vad det lider. Här en resumé om hur låten kom till.
Jag vek tvätt en dag. Lillgrabben på 6 bast som precis höll på att lära sig läsa satt bredvid och läste på T-shirtsen.
-Edere, purgare, vomere? Vad står det, pappa?
-Nja, det där är på latin, vettu, läs på nästa tröja, du.
-Men det är ju ett Bajenmärke också, Bor det många Bajare i Latinien, eller?
Här krävdes en förklaring. Dels vad det betydde och inte minst varför jag går omkring i en tröja med trycket ”äta, skity, spy” på tillsammans med ett Hammarbymärke på bröstet. Jag började sjunga ”Äta, skita, spy, Hammarby” och pougade runt lite samtidigt, som en annan björnen Baloo. Grabben vred sig av garv naturligtvis.
Sedan blev det en rutin. När jag skulle gå på Bajenfajt sjöng vi den innan. Oavsett om han skulle med eller inte.
Det går ett par år, det är partaj med Supportrarnas matchprogram på gång. Jag plitar ihop några verser mellan refrängerna om hur vägen hemifrån till Nya Söderstadion kan se ut ur ett supporterperspektiv. Jag drar av låten på festen och det blir ett jävla drag.
Efteråt kan jag inte släppa det där riktigt. Det vore ju en fin homage till Bajen fans om jag lirade in den till dem. Den är ju rätt catchy trots allt.
Ett samtal senare till min polare Richard Krantz som är musikproducent och saken var i gungning. Han lägger en grund med gura, bas, tamburin och inte minst ett grymt banjoriff som jag lägger min smäktande(!) stämma till.
Det är lite bluegrass. Ett arbetsnamn var "O´Bajen where art thou?". Den som sett filmen fattar...
Grunden skickas sedan till trummisen och urbajaren Niklas Almgren som blir helt till sig i trasorna över låten. Han åker över till studion på rot och spelar in sina rytmidéer. Rille väljer sedan ut sitt favoritkomp bland dessa och nästa man till studion är dragspelsfantomen från aktiva sitt, Nämligen Sätrasonen Stefan Andersson. Han väver bland annat in lite reaggetoner i den och låten är nu i princip klar.
Något saknas dock. Blås och kör för böveln! Det löser sig å det snaraste då Rilles närmaste granne inte är någon mindre än den gamle jazztrumpetaren Robban Engström, 81 bast ung, som liksom Rille lirat med Stefan Sundström på ett par plattor. Han får frågan och blir själaglad över erbjudandet. Blåset klart.
Kirkören
Slutligen lägger "Kirkören" (fyra pers från klacken) på sina läktarvrål och när Rilles ungar hör stöket från studion vill de också vara med och gapa. Vem kan säga nej då?
Just fan, höll på att glömma. Visselpipan i slutet spelas av ingen mindre Årstakexet Pernilla Olsson.
Nu går det ju inte att tjäna någon deg värt namnet på musik längre. Någon fysisk platta är inte planerad. Men Bajen fans har fått låten att använda hur de känner för det. Vill de trycka upp den på något sätt för försäljning för att dra in lite extra klirr till tifohinken är det bara att köra. Kom igen nu, Bajen!
Tompafager - Ätaskitaspy