Ett förvirrat kryss hemma i cupen
Chockfaktorn som gav Gais seger mot Ellos slog till igen när ett förvirrat, litet avmätt Bajen ställde upp för gruppfinal på söndagen, och fick nöja sig med ett desperat upphämtat 3-3.
Förvirrat. Till syntes decimerat. Litet så var känslorna när slutsignalen ljöd på Tele2, och det grönvita tåg av Bajenspelare filade ut mot omklädningsrummet. Trots en desperat upphämtning emot slutet, där man hittade energi såväl som mål, hittade jag inga punkter som övertygade, förutom insikten i 75e att vi måste höja oss. Rejält. Och den åsikten lär ha kommit ifrån bänken, och de successiva byten som görs.
Sander pratar inför matchen till Cmore om hur viktig cupen är i Sverige, och hur viktig den är för laget och klubben. Vi har på förhand pratat om hur viktig cupen kommer att vara. Inte bara för att cupen erbjuder en alternativ väg till Europa, en hägring på horisonten som vi erkänt haft, en del, problem att nå på sistone. Utan också för att det är här tävlingssäsongen 2018 börjar. Den fablade tävlingssäsongen 2018, som man siktat på, och byggt till, och pratat upp.
Så vad hände idag? Mot ett lag som ungefär haft samma tabellframgångar som en själv – en trappa ner. Gais slutade tabellnia i Superettan under fjolårssäsongen, stundtals toppstridsbra, mestadels ojämna, delvis mediokra. Man chockade Ellos på hemmaplan i förra veckans cupdrabbning, och fick med sig 3 poäng in i dagens match, borta mot Bajen. För egen del så fixade man 3-1 borta mot Vasalund, som mestadels kändes tryggt, säkert och stabilt. Om man räknar bort sista 15.
Ungefär som idag, fast omvänt. Idag såg första halvlek abysmal ut, andra halvlek ut som att springa i ett tråg sirap, och man kom först ur det runt minut 75, där man istället lade i en vrålande, desperat växel för att hinna till mållinjen innan man fick se sig så gott som utslagna ur gruppen, knappt innan man kommit in i rytmen av det.
Bajen spelade av första 10 som om man faktiskt satt i förarsätet. Jeppe, tillbaka på planen och i matchstället, satte tidig press längs kanten. Det var inte så att man stormade fram, men man höll i boll och gick framåt. Den pressen resulterade i ett antal hörnor, och litet väl otajmade brytningar ifrån göteborgarnas håll såg även startande Khalili få sätta sin frisparksfot till användning ett par gånger. Inget av det resulterade i något, men tillslaget finns ju där, om än inte prickskyttet.
Jeppe blandade och gav idag, men det han gav av var ändå 1-0-målet, där han fångade upp Rebins framfart på vänsterkanten, och satte bollen framför fötterna på honom. Hans inspel fastnade på flertal Gaisare, och på Paulsen, innan det hittade en framåtstörtande Sander Svendsen, som kunde bända loss bollen och tvinga in den i nät.
Det var väl här som det tog stopp för Bajen. 1-1 kom inte 2 minuter senare, när Djuric plockade upp en kontring på sin högerkant, skickade upp nyförvärvade Borges på läktaren, och tunnlade en loj Degerlund, för att kunna nå Hamidovic och en kvittering.
1-2 för motståndet kom inte överdrivet mycket senare. Hawaiihockeyn, som det skulle hetat i en annan genre, i detta fall maken till ostrukturerad svängfotboll, öppnade upp för ännu en Gaiskontring. Westermarks inspel hittade Hamidovic, vars spel på blockerande spelare hittar till August Wängberg, som turligt fann sig i bollbanan, och kan putta in den bakom Benny.
Gais har chansen till utökning till 3-1 i slutsekundernas sista flämtande ögonblick, när Carl Nyström lägger en boll hårt i stolpen. Bajen… har ingenting mer att komma med. Så det är nog rätt turligt att där blåses för halvlek.
Trots att det inte synts vidare i första halvlek, så finns ju viss skillnad att hämta emellan lag som till vardags spelar i två olika divisioner. Gais, som i större delen av 50 minuters effektivt spel hållit en hög press och skakat Bajen i lagets otrygga spelgrund, börjar tröttna när vi närmar oss minut 60. Ut har Sander och Jeppe gått, in har Pa Dibba och Kennedy gått. I 54e har Paulsen ett fint nickläge, courtesy of Khalili, som går i försvarande spelare. I 58e slår samme Paulsen ett inlägg mot Dibba som kommer instörtandes mot straffområdet. Mehic boxar dock bort den bollen. Kennedy spelar, efter sin introduktion, in bollen snävt mot Bjørn, som dessvärre nickar snävt över ribban.
Kaptenen, som känns pigg, introducerar en helt annan typ av spel: Bajen, som hittills sett mer ut som laget man torde varit under träningslägret, emellan 4 olika spelidéer och 18 olika byten mellan A-lag och juniorupplock, blir helt plötsligt mer strukturerat. Där Kennedy kan regissera ifrån centralt mittfält får spelet tacksamma ramar att både hållas inom, och utgå ifrån. Det räcker inte, inte riktigt, men där man inte sett ens tillstymmelsen till en spelidé kan man nu i alla fall skymta rutin. Bjørn har ytterligare ett par dueller i straffområdet, Bajen letar sig in.
Det är såklart just då som Hamidovic letar sig nära in på Benny under en andra successiv Gaishörna, och trycker in 1-3 till gästerna, när det blir som mest kaosartat.
Men det är inte för inte som Imad Khalili blev utnämnd till matchens lirare. Efter litet 1-2-1 med Simon Sandberg bryter han sig in i motsatt straffområde och spelar över till Pa Dibba, som ifrån nära håll kan peta in reduceringen 2-3. Vi är nu i matchminut 74.
Härifrån blir det ett grönvitt tryck som, nåja, kommer sent, men det kommer i alla fall. Gais på göra sitt allra bästa i att dra ned på tempot, emellan det att Jiloan ersätter Fällman i 75e minuten, och Wede går ut i favör för Mohideen för motståndarna, så hinner vi med kramp, litet loja utspel längs långsidan, ett till Gaisbyte, och långa bollar ut över kortsidan som får gå till inspark. Bajen går på: man fixar en hörna, två hörnor, och till sist en frispark. Minut 85, det känns klaustrofobiskt, samtidigt som det känns hoppfullt, när Kennedy går fram till punkten ifrån där frisparken ska läggas.
Resultatet är nästan säkrare att spela på än på straff. Den går i muren, droppas högt ifrån, och hamnar mellan Khalili, Paulsen och Mehic. Khalili når den med ankeln, och kan på så sätt lyfta in den över Gaismålvakten, till 3-3.
Sista minutrarna, efter att vi äntrat 90, blir en enda lång session i: är bollen verkligen inte inne? Kennedy får stenhård träff som är på väg att kurva sig in i bortre, innan Carl Nyström hinner lägga pannan emellan. Simon Sandberg slår ett inlägg som viskar sig förbi Khalili och Paulsen är en hårsmån ifrån att ta. Jiloan slår till med en desperat kontring, Bjørn i tåg, som slutar med att dansken prickar stolpen. Dibba når sånär upp den, men bollen fastnar på Gaisförsvarare, och bollen går ut.
Matchen är därmed slut. En till stor del förvirrad matchbild som Gais fick prima tillfälle att utnyttja till sin fördel: Bajen övertygade varken bakåt eller framåt. Fällman och Borges, nyinkommna både i klubben och på plan, såg vilsna ut. Degerlunds insats går att glömma idag. Junior och Junior såg båda rostiga ut. Sander blev utbytt pga vad såg ut som en känning han ådrog sig i första halvlek. Det återstår att se om det blir något av det, och om det kan ha varit något som bidrog till en relativt anonym outing i dagens match.
Nej, överlag var dagens match något att bekymra sig över. Säsongen må vara inne på sin allra första, haltande startsträcka, men idag gick det mesta snett, och det såg inte ut som att någon hade några vidare svar eller lösningar på varför det blev så.
Avancemang ser för tillfället också blekt ut, och det återstår att se om man kan tråckla sig igenom gruppen på båda delar tur och bra fotbollsspel. Man kommer att behöva båda i stora delar när man nu går framåt.
