Ett tack. Och en vädjan om stöd.
Alla ni som var på derbyt i måndags eller såg matchen på TV vet vad det här kommer att handla om. Det kommer att handla om tifot.
Jag vill först och främst rikta det varmaste av tack till Hammarbys Tifo-grupper. Det ni bjöd på i måndags var något helt fantastiskt. Här och nu känns det som det bästa tifot någonsin och jag kan inte titta mig mätt på bilder från matchen. När jag såg skylten med "farsan" där uppe på övre etaget brast det för mig. Det kändes som att det var min pappa. Han som jag har att tacka för att Hammarby kom in i mitt liv. Och som jag så gärna hade velat att han stod kvar bredvid mig på läktarplats.
Jag är så tacksam för det arbete ni gör. Jag kan knappt gissa hur många timmar den där stora flaggan har tagit att måla men jag anar att antalet timmar och personer är oerhört många. Dessutom var motivet i sig så sanslöst mycket Hammarby. Vi såg Tomten, Kenta, Nacka och Svenne-Berka, men där var också supporterprofiler som Myran, Dario, Martin och Fredrik.
Det var vackert, mäktigt, stort och alldeles, alldeles underbart. Jag finner egentligen inte ord. Men ett varmt tack är på sin plats, även om det inte räcker.
Däremot är det dags att uppmana alla ni som kände som jag att visa det. Inte fasen räcker det med att lägga en tjuga i tifohinken i morgon tänker jag. Det som bjöds på i måndags var värt så mycket mer än så.
Därför kommer här en uppmaning till alla er som precis har fått lön. Sätt in en slant på tifogruppens konto eller swisha. För det är de tifoaktiva mer än värda. Det kan bli din 100-årspresent till Hammarby!
