Mjällby - Hammarby1 - 0
Fem reflektioner efter skitmatchen mot Mjällby
90 minuter så kallad fotboll ledde till att vi är utslagna ur Svenska Cupen. Här följer fem reflektioner från matchen som främst baseras på hur urusla vi var.
Att det var ingenting av någonting
Under matchen kändes det som att det var dags för en efterlysning. Ja, domaren hade blåst igång en semifinal i den svenska cupen. Nej, spelarna var inte där. Jag vill därför efterlysa följande personer:
- Strand
- Kurtulus
- Adjei
- Pinas
- Besara
- Sadiku
- Tekie
- Nilsson
- Erabi
- Djukanovic
Var befann ni er lördag den 18:e mars mellan 15:00-17:00? Vi är flera som gärna ser er meddela oss då vi blev och fortsatt är rejält oroliga. Vad vi som letar efter er gemensamt kan konstatera är i alla fall att ni uteblev från Strandvallen i Sölvesborg.
Att Bajen inte ville vinna
Jag vet inte var jag ska starta men jag tycker Besaras intervju efter matchen var av det märkligare slaget. Här skulle vår representant förmedla någon typ av känsla, förståelse eller förklaring till de tiotusentals besvikna supportrar som genomlidit denna skit. Hans analys var däremot inte att de själva brustit i nämnvärd utsträckning, att taktiken slagit fel eller att individuella spelares usla prestation gjort att kollektivet inte fungerade.
Nej, nej, nej! Det han sammanfattade var:
”Vi brister i det lilla sista idag.”
Ärligt talat förväntar jag mig en något mer besvärad och rimligtvis insiktsfull analys efter detta debacle. Erkänn att det var en skitinsats åtminstone så att vi som ser er genomföra just en sådan i alla fall vet att ni också förstår det. Det var dessutom en sammanfattning som sved än mer efter att ha fått genomlida ett slut på matchen där INGEN spelare ens såg stressad eller desperat ut. Vi var helt utcheckade bortsett från 5 minuter i början av första och kanske en kvart i början av andra.
Varför man skall bemöda sig att faktiskt springa för att hämta en boll vid inkast i minut 85 och underläge verkade i alla fall ni spelare inte veta.
Att vi undrar om vi ska klaga på domslut eller ej
Så klart var 1-1 målet inte offside?! Jag, och många av er, förundrades väl av hur kommentatorerna närmast slog krok på sig själva när de skulle försöka förstå varför målet dömdes bort. Samtidigt har många av oss tonat ned det faktum att 2-1 målet mot AIK så klart kom till med hjälp av en hand. Torsken på Strandvallen berodde däremot inte på att domaren dömde bort oss, den berodde på att vi spelade som ett superettanlag.
Att vi fortsatt kan stängas ned av lågt liggande lag?
Så tänkte jag till en början av matchen och kombinationen gräs samt defensiv motståndare verkade ställa till det för oss. Men det tog inte lång tid innan det som ställde till det för oss var att vi inte verkade vara intresserade av att lira fotboll. Med lite enkla positioneringar och markeringar så försvann hela vårt mittfält. Utan en tyngre target framåt så blev vi ju i praktiken helt ofarliga och Mjällby var ju laget som förde spelet under stora delar av matchen. Så här blir det när vi inte har ett fungerande grundspel och inte heller kan förlita oss på individuella prestationer. Jag fick tydliga flashbacks från flera matcher under förra säsongen där vår taktiska plan enkelt kan neutraliseras och det här är oroande.
Att Mjällby var en väckarklocka
Ärligt talat så har tävlingsmotståndet hittills inte varit det bästa. AIK var så klart en viktig seger men på det hela taget så kan vi väl vara idioter och tycka att det nog var bra att vi torskade på detta sätt. För egen del hoppas jag att de ramar in en bild från slutsignalen och sätter upp i omklädningsrummet. Våra spelare kan inte tro att de efter av publiken uppskattade insatser ska kunna knalla ut och inte prestera. Jag hoppas också att laget haft det jobbigt efter för det är bara då de faktiskt kan förändra ett beteende som inte håller i längden. Jag har tidigare gjort det men vill ännu en gång citera Nanne Bergstrand som så enkelt sa en självklarthet:
"Människan är som mest sårbar när hon har framgång."
Vakna Hammarby.