Flibben är redo för en ny säsong

Flibben kommer direkt till vårat möte från ett uppdrag som skrivtolk vilket är hans yrkestitel. Det vill säga att han hjälper människor med hörselnedsättning i olika situationer. Då skriver man i realtid så det gäller att vara uppmärksam och snabb både i tanke och handling.
Men att han är det har ingen av dem som sett hans filmer missat. Han har en enastående förmåga att få med de avgörande matchsituationerna trots att han bara har en kamera. Den som någon gång filmat idrott vet hur marigt det kan vara.

-Nja, någon gång har man väl missat en balja men jag antar att jag tränat upp förmågan att läsa spelet under åren, skrattar Flibben. Jag har i och för sig två kameror, men den andra står på stativ och filmar bara klacken.
 

Jag har alltid gillat att filma och jobba med rörliga bilder, ända sedan jag var liten. Sedan började jag ströfilma lite på matcherna för att fånga stämningen på E1. När jag fick syn på andra filmer med samma tema kände jag att detta var något jag ville utveckla. Andra fans peppade mig att göra mer film också och då blir man ju ännu mer motiverad.
 

Den första riktiga film jag gjorde var hemmaderbyt mot AIK 2004.
När degraderingen till Superettan sedan var klar 2009 kändes det ännu viktigare att fortsätta göra filmerna. Som ett statement att vi aldrig sviker vårat lag och att visa folk hur sjukt bra våra fans är.
 

Ja, dina filmer har många följare har man förstått.

Det har vuxit ordentligt. Flibbens Bajenfilmer har i dagsläget närmare 10.000 följare på Facebook och på Youtubekanalen är det 8000 prenumeranter. Tittarrekordet just nu är filmen från Svenska cupenfinalen 2010 med drygt 160.000 visningar. Men en som kommer starkt och förmodligen kommer gå om den är "Söderort kommer alltid va´vårt" från förra säsongens bortaderby. 7 minuter ramsa, helt oredigerad.
 

Ytterligare en kul grej när det kommer till det är att det är jättemycket kommentarer som kommer från andra lags supportrar. Det finns inte ett lag i varken Superettan eller Allsvenskan som inte är representerade i kommentarer till filmerna. De poängterar att de inte är Hammarbyare men säger att de gillar och följer filmerna. I slutändan betyder ju det att de gillar vår kultur eftersom det är den jag skildrar.

Hur lång tid tar en film att göra?
Senaste derbyt mot gnaget med förlängning och hela den grejen tog det allt som allt cirka 22-24 timmar innan den var klar att publicera.

Vad sa du att du sa, sa du?!!!
Jo, men först är det själva matchen och allt vad det innebär, rigga kameran och intervjua lite fans och så innan avspark. Sedan efter matchen är det hem och redigera som gälller. Trots att jag har bra utrustning nuförtiden så är det ruggigt tidskrävande. Mitt arbete framför datorn och själva redigeringsupplägget ligger ungefär på 12 timmar. Sedan ska datorn behandla materialet och det ska även gå i genom Youtubes egna komprimeringar innan det är klart.

Är det inte jobbigt att hänga med i själva matchen när man filmar hela tiden?
Det där är en vanesak. Jag har ju valt att dedikera matcherna till filmandet. Det är klart att jag missar många detaljer men å andra sidan så ser jag ju om matchen när jag redigerar och får då än mer detaljerad bild än om jag skulle se matchen från läktaren. Men visst, livegrejen försvinner lite på ett sätt.
Men att fånga glädjen och lyckas få till ett bra klipp efter en Bajkenkasse där hela läktaren är ett totalt inferno ger också en kick.

Den film som fick mig att upptäcka "Flibbens Bajenfilmer" och börja följa dig är premiären 2014 borta mot Assyriska när Fredrik Torsteinbö nickar in segermålet på övertid. När vi är inne på läktare full av kaos, menar jag.
Mitt i denna hysteri hör man dig primalskrika av lycka bakom kameran. Underbart! Där fick du en följare till. Om du måste välja 3 av dina filmer, vilka skulle det bli?
Ha, ha, tack för det. Assyriska borta är nog en av dem, faktiskt. Fan, vad galet det var, folk ramlade in på planen, spelarna fick mota tillbaks dem. Reklamskyltar välter, bengaler och totalkaos, bättre filmmaterial hittar du inte!

Västerås borta 2011! Fick med material från bussresan dit, marshen genom stan, bland annat när en snut klappar till en supporter. Inte för att det var häftigt på något sätt men det var precis där och då och känslan av närvaron i filmen. Sedan draget och den sköna vändningen med två Bajenmål på slutet då hela långsidan exploderar i ett mayhem av lycka. Jag fick till en bra skildring där. Det är en film jag känner mig stolt över.

Sedan måste det bli den när vi höll oss kvar i Superettan med Bojassens mål i 93:e minuten mot Ängelholm. Även om den filmen är av en annan kvalitet så kan jag ibland gå tillbaka till den och känna både ångesten och lyckan som fanns i den matchen. Det är precis det jag vill med mina filmer.

Du missar inte många matcher, va?
Jag och några polare startade resekollektivet DLN 121 Travel (Efter postadressen 121 Enskededalen där jag är uppväxt) på läktaren efter vi åkte ur allsvenskan senast. Första budet var att vi skulle fylla en minibuss på första bortamatchen men Michal Wolski var bestämd. Vi skulle fylla en fullstor buss och det lyckades vi med utan problem. Det var klart fler än oss i vårat kompisgäng som var hungriga att hänga med på återtåget och visa var hjärtat verkligen låg.

Den bussen rullar än idag på utvalda matcher men jag åker sällan med den nuförtiden. Dels åker jag inte på varje match och dels vill jag inte känna stressen att de ska behöva vänta på mig efteråt. Oftast är jag ju med på presskonferenserna efter matcherna och dessutom kanske jag vill fånga någon spelare för en intervju.

Att hålla kvar en buss med 50 man då är inte så roligt.

Men som svar på din fråga, under säsongerna 2011-14 var jag på plats på varenda tävlingsmatch. Numera prioriterar jag inte "bara" Bajen utan även mitt privatliv. Något som definitivt inte var fallet under Superettanåren. Då var det 100% Bajen som gällde. Helt utan hänsyn till mig själv.



Jag har fått en fråga från en läsare kring att du har access på matchområdet. Arbetar du för Hammarby fotboll på något sätt?
Nej, den accessen har jag tjatat mig till, ha, ha. Efter alla år omkring laget så har man väl fått ett förtroende antar jag. Jag var med i Bajen fans styrelse under ett par år och då kom man lite närmare organisationen och lärde känna folk på kansliet och så, till slut vågade jag fråga Göran Rickmer (Säkerhetsansvarig) om ett all accesskort och det fick jag.

Däremot har jag faktiskt precis sökt en tjänst inom Hammarby fotboll då de söker någon inom mitt gebit till hemsidan. WebTV/skribent.

Fan vad kul! Som komplement till Love Gustafsson (webbredaktör på hemsidan) då eller?
Ja, jag tror det. Sedan är Love på väg på pappaledighet vad det lider och lägger man ihop det pusslet så är det typ en ny Love de söker. Men det är bara mina egna spekulationer. Tjänsten har jag sökt i alla fall. De har önskemål om eftergymnasial utbildning inom området eller motsvarande arbetslivserfarenhet, filmerna borde ju vara ett schysst CV där.
 

Men skulle jag få erbjudandet så kommer det inte att bli lätt. Ska jag släppa allt jag byggt upp med "Flibbens Bajenfilmer" för att gå in i Hammarby?
 

Det blir ett sk angenämnt problem i så fall. Helt klart skulle det vara coolt att arbeta inifrån organisationen och kanske få ta den kommunikationen ännu närmare fansen.
 

Ja, det är superfärskt. Innan derbyt på Friends senast ser jag två snubbar i klanenkläder stå med varsinn bärs på långsidan och vänta på avspark. Jag kliver upp till dem för att ställa några randomfrågor om den kommande matchen. När jag går därifrån har jag gåshud över hela kroppen.
 

Det visar sig att den enes grabb gått bort i cancer ett par år tidigare och var bland annat med på minnestifot förra säsongen. Pappans värme och tacksamhet över deltagandet i sorgen från Hammarbyfansen och berättelser om hur andra tifogrupper hedrat honom var verkligen inget jag väntat mig när jag klev upp till dem. Det var jävligt stark. Svårt att berätta, man får nog klicka in och kolla det klippet för att förstå.
 

Jag har själv sett den filmen och kan bara hålla med. Blir lite berörd bara av att vi talar om den.
Här börjar det bli dags att runda av intervjun och såväl fikat som hipsterkakorna är slut. När vi sedan snackar lite allmänt på väg till tuben så kommer vi in på det faktum att Flibben är nybliven sambo. Jag kan inte låta bli att ställa frågan om inte 12-15 timmars klipptid efter en match kan vara lite, låt oss säga, svårplanerat att få in i den tillvaron?

Flibben garvar till som om han fått den frågan förut. Han säger det inte är någon fara då även sambon arbetar mycket. Skönt tänker jag, då har vi många fler av hans filmer att se fram emot. 
 

Som avslutning en liten teaser från hur det kan se ut i Flibbens filmatiseringar, håll till godo.
 

Flibbens favoriter

Musik: Uppvuxen på Springsteen då mina föräldrar är riktiga hardcore fans. När jag började utforska själv blev det först Nirvana och sedan in i hårdrockens värld. Film: Babylonsjukan och Tillsammans TV: Enklaste frågan hittills, är sjukt förtjust i Scrubs. Gillar även Breaking bad. Bok: Harry Hole-serien av Jo Nesbö, norsk kriminalare Mat: Min egen nachostallrik Resmål: Till värmen eller ett snowboardparadis