Från Elfenbenskusten till södra Stockholm
Spelarporträtt: Bayéré Junior Loué och Aziz Mohamed Ouattara. Om att byta Abidjan mot Stockholm, och ASEC Mimosas mot Hammarby. Om att spela på Vikingavallen och att försöka efterlikna Romelu Lukaku. Om fotbollsspelande pappor, Odilon Kossounou och att göra mål på Grêmio.
Sedan drygt ett år tillbaka har anfallaren Bayéré Junior Loué och mittbacken Aziz Mohamed Ouattara, både födda 2001, tillhört Hammarbys organisation. Duon anlände till Stockholm under våren 2019 i form av ett fyra månader långt lån, men i december hade Hammarby övertygats tillräckligt för att teckna fyraårskontrakt med de båda. För närvarande är verksamheten på Årsta IP som bekant pausad och Allsvenskan uppskjuten, men för de unga ivorianerna fortgår livet på ett sätt som liknar unga fotbollsspelares vardag – träningspass varvas med tv-spel och extraträning.
- Från och till har vi träningar på Årsta, berättar Aziz Mohamed. Annars är jag ofta ute och joggar. Hemma tittar jag på tv.
Med hänsyn till smittspridningen får alltså den här intervjun göras på distans, och på franska, som är officiellt språk i Elfenbenskusten. Det är där som Aziz Mohamed och Bayéré fått sin fotbollsfostran, i ASEC Mimosas berömda akademi, som tagit fram storstjärnor som Gervinho och bröderna Touré, samt en viss Odilon Kossounou.
- Klubben är mytomspunnen, berättar Bayéré Loué. Aziz Mohamed Ouattara fyller i: Det är klubben med flest titlar i Elfenbenskusten.
Men ASEC:s adelsmärke - det är ungdomsverksamheten. Och att ta sig igenom den är inte helt okomplicerat, konkurrensen är mördande i akademin som Aziz Mohamed beskriver som Afrikas största.
- Personligen gick jag igenom alla åldersgrupper ända upp till A-laget, och allt jag har att säga är tack Gud. Vissa släpptes av klubben under tidens gång, men vi fick vara med ända fram, och det var en välsignelse, säger Bayéré.
- Att gå igenom akademin är inte så enkelt alla gånger, med två träningspass om dagen och 60 matcher per säsong. Man har en match ena veckan, nästa vecka har man två, till slut blir det 60 matcher per säsong, fyller Aziz Mohamed i, som spelade i åldersgrupperna strax under Bayéré och Odilon Kossounou. Det var tack vare den senare som Aziz Mohamed och Bayéré fick höra talas om Hammarby, som fick upp ögonen för de två spelarna under en scoutingresa.
Hjelmberg och Jansson ansvarar för Hammarbys spelarrekryteringar
“När någon ger mig en utmaning, då är det som att något självantänder inuti mig”
Att som 18-åring byta land och kontinent kan inte vara enkelt. Bayéré återkommer till ASEC Mimosas och lovordar utbildningen akademispelarna får.
- Det som var bra med ASEC:s akademi, det var att vi separerades från föräldrarna ett tag.Under flera år träffade vi bara våra föräldrar på lördagarna, när vi åkte hem från akademin.Det var så det var. Det gör en van att leva på det viset, att ta hand om saker själv. I akademin reste vi ensamma och så. Allt det där gör en redo att leva utomlands.
Men det är inte första gången som unge Bayéré bor utomlands. Hans far, Edgar Loué är nämligen själv fotbollsspelare, och proffskarriären tog familjen till Marocko, Frankrike och Algeriet. Det var i det sistnämnda landet som Bayérés fotbollskarriär tog sin början, i storklubben Espérance Sportive de Tunis ungdomsled.
- Ja, min pappa spelade fotboll. Men det var inte han som introducerade mig för sporten, förklarar Bayéré. Jag började när jag var nio, i Espérance de Tunis ungdomslag. En lågstadielärare la märke till mig under en skolturnering, han var tränare för akademin. På så sätt hamnade jag där, men ingen visste vems son jag var, det var först efteråt som de fick veta. Under min karriär har han inte varit särskilt involverad, men han ger mig ofta råd. Jag står honom inte nära, jag talar oftare med min mamma än med honom.
Efter Tunisien bar alltså flyttlasset av till Abidjan, där Bayéré fortsatte karriären i Olympique Sport d’Abobos, innan han snappades av ASEC Mimosas. Ett år senare, 2016, tillkom Aziz Mohamed till klubben, innan de båda lämnade för Hammarby 2019. Därefter har duon mestadels huserat i Hammarbys samarbetsklubb IK Frej, och deltog i alltså i säsongen som slutade i dennes degradering från Superettan. Men Bayéré och Aziz Mohamed har positiva minnen från den gångna säsongen.
- Det var en bra nivå, säger Bayéré. Vi spelade mot bra motståndare, och det tillät oss att upptäcka svensk fotboll.
Aziz Mohamed i match på Hammarby IP.
Även Aziz Mohamed är nöjd med fjolåret, trots att det var hans första på seniornivå. I ASEC Mimosas fick han aldrig chansen i förstaelvan.
- Jag lade ner mycket hårt arbete, allt det där, men jag fick aldrig chansen i A-laget, inte heller i reserverna, berättar han. Det var en stor möjlighet att få komma direkt till Europa.
I december hade duon imponerat tillräckligt för att tas med till ungdomsturneringen Copa Ipiranga, där Hammarby ställdes mot sydamerikanska storlag som River Plate, Corinthians och Grêmio. Det var mot det sistnämnda laget som Aziz Mohamed gjorde mål, något som rundade av en insats i turneringen som hyllats av Jesper Jansson. Aziz Mohamed minns med glädje tillbaka på turneringen i Brasilien, som han beskriver som högkvalitativ, och med ett viss mått av aggressivitet.
- Jag skulle likna den vid den engelska ligan, förkunnar den unge mittbacken, innan han utvecklar om hur han förberedde sig inför turneringen. När någon ger mig en utmaning, då är det som att något självantänder inom mig. Innan vi åkte till Brasilien hade jag en ambition om att få vara med i A-laget till vilket pris som helst, så jag var inställd på att göra vad som krävdes i turneringen.
“Hammarbys supportrar är fantastiska”
Det räckte för att vinna ett fyraårskontrakt med Hammarby. Jesper Jansson kunde nöjt förkunna i februari i år att Hammarby hade knutit till sig “två mycket spännande spelare”. Han berömde Aziz Mohammeds mångsidighet och dennes förmåga att spela på mittfältet. Men det är inget som förvånar spelaren, som skolades som mittfältare i ASEC.
- När jag var yngre var jag mittfältare, men efter att jag kom till Hammarby har jag skolats om till mittback, och det har gjort mig gott, utvecklar Aziz Mohamed.
Hur skulle ni beskriva er som spelare?
- Jag är bra med bollen, jag kontrollerar den väl så att säga, är fysisk och hundra-procentig i närkamperna, i luften som på marken, säger Aziz Mohamed. Jag är väldigt svårdribblad också, med mina fysiska egenskaper. Det är lättare för mig att spela på kanterna, för jag har en gång varit mittfältare. Så jag behärskar många saker.
Vad gäller Bayéré, finns det en viss belgare som han beundrar.
- Som spelare försöker jag efterlikna Lukaku som spelar i Inter, säger Bayéré, jag tycker att jag har liknande förmågor som han. Jag ser honom ofta spela och tar inspiration därifrån.
Under intervjuns gång ger både Bayéré och Aziz Mohamed prov på den beslutsamhet som tagit dem från Elfenbenskusten till Årsta IP. De vet att talang sällan räcker hela vägen, och har nu tagit sikte på ta steget upp till Hammarbys A-lag. Bayéré berättar om det första mötet med Hammarbys månghövdade publik:
- Vi har fått vara med på Hammarbymatcher, och stämningen på arenan är verkligen fantastisk. Supportrarna är välkomnande och de älskar sin klubb. Att se dem sjunga och stötta sin klubb, det ger vingar. Det ger styrka. Hammarbys supportrar är fantastiska, vi hade aldrig tidigare sett sådana supportrar innan. Om man jämför ASEC med Hammarby är det väldigt, väldigt annorlunda.
Det låter som en publik som ni är taggade på att spela för?
- Självklart är vi taggade, intygar Bayéré. Men när den stunden kommer, då måste vi vara redo. Det är för det som vi ger allt.
Författarens anteckning: I svensk media refererar man ofta till Bayéré och Aziz Mohamed som Loué och Aziz. Det är inte helt fel, men bygger förmodligen på samma missförstånd som ledde till att Odilon Kossounou kallades Kossounou Odilon under hans tidiga Hammarbykarriär: I Elfenbenskusten skriver man efternamnet först och förnamnet sen. Bayéré Junior Loué kallas alltså Loué Bayéré i exempelvis den här artikeln från ivorianska Mondial Sport men hans tilltalsnamn är Bayéré, vilket han bekräftade för artikelns författare.
