Hammarby vände och vann
Hammarby åker hem med alla tre poängen efter en finfin andra halvlek mot Syrianska. Pablo Pinones Arce gör två mål och toppar nu skytteligan för Superettan. Hammarby vann med 4-2.
Tre raka segrar. Vägen hem från Södertälje kändes precis lika skön idag som mot Assyriska i premiärmatchen. Jag gladdes extra mycket för Robbans skull som fyllde jämnt idag. Vilken schysst helg han fick. Juniorerna vann igår. Idag vann det pojkallsvenska laget mot Älvsjö och sen då A-lagets 4-2-seger mot Syrianska.
Den första halvleken idag var inte bra. Hammarby kändes sega och presterade inte alls på den nivå vi vet att de kan. Vi kom in för dåligt i närkampsspelet och på tok för dålig rörelse. Syrianska tar dessutom ledningen. Furhe slår en riktigt dålig passning till Kennedy. Denne är inte heller på tå och tappar bollen centralt och ett, tu, tre är baklängesmål ett faktum. Det kändes slarvigt och typiskt.
Precis som förväntat gav det hemmalaget vind i sina segel. Vi fick jaga boll och kom inte alls rätt i våra positioner. Därför var det extra skönt att just Fuhre spelade 1-1 med sig själv när han strax innan paus verkligen tog revansch på sig själv. Målet han gör är riktigt, riktigt snyggt. Och viktigt.
Jag vet inte vad Nanne sa i pausen men något måste det ha varit. För ut i andra kom samma killar men med ett helt annat fokus. Den första kvarten i andra var bland det bästa jag har sett Hammarby spela på länge. Helt annan rörelse, helt annan fokus. Ledningsmålet kommer dessutom. Det är Pablo som krigar in en boll. Jublet är högt. Vi hoppar, sjunger och dansar på läktaren.
Vi hann definitivt inte fira färdigt förrän kallduschen kommer. För tredje (!!) gången denna säsong gör motståndarna mål på oss direkt efter att vi gjort mål. Den här gången är det alldeles för kasst i försvaret och vips så får Johannes hämta ut bollen i nätmaskorna. Så jäkla onödigt!
Det tog ett bra tag innan det ordnade upp sig. Hammarby gör en fin andra halvlek bortsett då från ett par situationer där vi slarvar. Pablo frälser oss alla med ett ledningsmål precis innan klockan har passerat 75 minuter. Återigen är det ett klassmål. Återigen får jag jubla tillsammans med mina vänner på läktarplats.
Idag måste jag berömma Johan Persson igen. Vilken otrolig klippa vi värvat där. Han är en fältherre av rang. Han spelar med ett lugn och en precision som jag älskar. Det är oerhört lätt att ta honom till sitt hjärta. Han är planens gigant enligt mig.
Michael Timisiela fortsätter att göra bra insatser. Så även idag. Jag tycker att han har spelat upp sig markant från det han visade under förra årets säsong. Båda våra ytterbackar är riktigt bra.
Även om Kennedy är inblandad i flera mål, varav han själv gör det fjärde och sista målet på tilläggstiden, så tycker jag att han stundtals har det lite svårt idag. Han tappar sin position och jag upplever att han kommer in på ytor där han nog inte riktigt ska vara. Johannes Hopf höll på att ställa till det riktigt rejält för sig i den första halvleken när han gör en bedömning att en boll ska rinna över kortlinjen och släpper den förbi sig men där hemmalagets anfallare hinner upp bollen men skjuter den i burgaveln.
I andra halvlek gör Hammarby tre stycken byten. Besara kommer in centralt och jag tycker att han gör det bra. Rennie kommer in istället för Linkan och Haddad får speltid istället för Pablo. Jag var orolig idag när det stod klart att både Torsteinbö och Israelsson missade matchen på grund av skador, men det ordnade ju upp sig ändå.
Tre enormt viktiga poäng. Det gjorde ju dessutom ingenting att Sundsvall gick på pumpen igår.
Nu väntar en riktigt viktig vecka för oss supportrar. Det är nu vi ska haussa och se till att locka med varenda kotte vi känner till lördagens match mot Varberg. Målet är att vara fler än 20 000 personer på plats vilket absolut inte är omöjligt. Därför hoppas jag att alla grönvita systrar och bröder nu ägnar veckan åt att - förutom att njuda av söndagens seger - se till att folk i din närhet köper biljetter till matchen.
Tack Hammarby!