Inför derbyt: Låt derbyspöket leva vidare
Vi befinner oss i slutskedet av säsongen, och går imorgon in i årets sista Stockholmsderby. För Bajen fortsätter Jacob Michelsens byggande, medan Djurgården kämpar för sin placering såväl som att hitta en exorcist för sitt derbyspöke.
Veckans svårtuggade, men enormt lättande, seger mot Göteborg hemma kommer förhoppningsvis tjäna som en språngbräda för Bajen in i årets sista Stockholmsderby. Matchen spelas mot ett DIF som kämpar för både Europaplats, att bästa sin tvilling i tabellen, och för att hitta ett sätt, eller en person, som kan utföra en proper exorcism på derbyspöket som legat till grund för 9 förluster och 5 oavgjorda mot Bajen sedan Augusti 2007. Bajen, emellertid, har siktet inställt på 2018, så som narrativet gått sedan säsongen började.
Men inte betyder väl det att man hade tänkt låta hyresgästerna besvärja och tämja derbyspöket?
Säkerligen inte.
Föregående möte: mötet i våras klubbarna emellan gick Bajen segrande ur. Första halvlek präglades av jämnt spel, som Djurgården gick med fördel ur, med ledningsmålet 1-0 gjort innan halvleksvisslan skulle ljuda. Bajen gick in i pausvila i underläge, men återkom med gusto. 3 konsekutiva mål utan gensvar räckte mer än väl för att ställa Djurgårdarna, som kollapsade, både mål- och spelmässigt, litet som ett korthus - trots att den metaforen nu är aningen uttjatad - och man fann sig inte bara ännu en gång besegrade, utan fick också erfara ett väldigt bokstavligt spöke göra sin runda, både på sociala medier, och runt planen. The Official Mats Solheims spökmask figurerade länge som en jubilant metafor för DIFs alla plågor, och det känns litet som att, nu när spöket är så påtagligt att man till och med kan röra det - då kan det ju inte få försvinna?
Motståndet: Djurgården kommer av 6 raka matcher utan förlust, men kippar fortfarande efter andan, och behåller huvudet precis ovanför ytan vad gäller tabellen, och hur den ser ut bakåt. Förstaplaceringen är med allra största sannolikhet förlorad samtliga lag som kämpar i toppen, men DIF i synnerhet, har allt att förlora vad gäller jakten på Europa. Tre poäng före Häcken och AIK, och fyra poäng framför Peking som lurar näst bakom. Özcan Melkemichel har förvisso gått ifrån djupt misstrodd bland de egna leden, till ett tentativt förtroende, en olivkvist i form av en rad vinster och ett lag som ser allt säkrare ut. Men derbyn, som man vet, spelar i en egen klass av nyckfullhet och dagsfärsk mental form. Isaksson i mål är tveksam, men enligt honom själv hoppfull, medan Kerim Mrabti blir borta för vad som troligtvis är resterande säsong. Mrabti är såklart ett tungt tapp för Djurgården, men att förlora Isaksson för dagen ska inte heller underestimeras. Han håller Allsvensk toppklass och är ett avbräck som heter duga, om det visar sig att Vaiho behöver ersätta honom för eftermiddagen imorgon.
Bajen: Efter ett avmätt uppträdande mot MFF kom man igen under veckan som gått, och plockade tre tunga pinnar av Göteborg. Kennedy gjorde en, för kaptenen, nästan vintage insats, så fin den var, och agerade både ankare och pådrivare på mittfältet. Han tog en låg, wobblande frispark och omgjorde den till ett kvitteringsmål, och stod för en vital assist på vinstmålet, där Sander Svendsen väggade sig själv fram till 2-1. Johan WIland stod för en jubilant insats i mål, och bevisade varför han var sommarfönstrets tveklöst bästa värvning. Sander fortsätter att skoningslöst borra sig in i förtroendet på de flesta supportrar, och, eftersom det är ett derby, och Rômulo finns tillgänglig - vem sätter egentligen gränserna för söndagens möte? Ja, det skulle ju vara avbräcken, såklart. Tunga sådana. Junior hinner inte till spel, och Fenger utgick efter 11 tappra minuter i föregående match med en ljumskskada som innebär att han blir borta för resten av säsongen. Degerlund förväntas ta hans plats, och Paulsen lär få fortsätta figurera mittback until further notice.
Vad jag tror? DIF kommer att komma in med likvärdig oro som de kommer med självförtroende. En vinst under morgondagen krävs för att de inte ska tappa på sin placering och öppna upp sig för Häcken och Gnaget, som båda isåfall får säsongens chans att sluta gapet och ta rygg på dem in på säsongsupploppet. Det är alltså en vital match - som inte spelat dem i händerna på tio år. Allt finns att förlora, samtidigt som såklart allt då finns att vinna. Men, detta till trots - det är ingen önskvärd sits.
Bajen är ju såklart sårbara utan Junior, som man varit de senaste matcherna, men mittlåset tror jag kommer att kunna fungera relativt stabilt, Fengertappet till trots. Det som gäller är att förvalta varenda chans man har framåt. Speciellt om DIF kommer till spel utan Isaksson. Open the floodgates, och så vidare. Det kommer att krävas millimeterprecision på Dibba, och han kommer att behöva få ett reellt understöd. Kan Jiloan bygga på andra halvleken mot Göteborg kan han nog traska runt både den ena och den andra Djurgårdaren, och det hade ju varit en väldigt trevlig syn, och kan förmodligen resultera i ett och annat mål. Kennedy bör ta en självklar plats, både som kapten och på mittfältet, både för derbyts skull, men även för att det är det minsta han förtjänar efter prestationen han satte in senast. I det stora hela så har Bajen ett klart mentalt övertag, och en klart mindre helhetspress, om man då inte kommer in med tabell- eller resultatövertag. Man vet ju aldrig, såklart. Ett derby är nästan omöjligt att förutspå. Men jag vill tro. Och jag kan tro. Med tanke på vad man kan få ut av truppen, kontra hur Djurgården kan kollapsa in på sig själva - och har kunnat göra under säsongens gång, så tror jag att man kan genomföra det här.
I klartext: Bajen har bara ett derby att vinna, och poäng att plocka - ett spöke att göda, medan Djurgården har allt att förlora, och ett spöke att underkasta sig.
