Hammarby - IFK Norrköping
Inför Hammarby – Norrköping, nu går vi för det!
Återstart. Igen. Efter dessa tröttsamma landslagsuppehåll, med ett landslag som spelar en marginell roll i världsfotbollen och inte ens längre har styrka nog att hävda sig i Europa. Som inbiten Hammarbysupporter så är jag långt ifrån en medgångssupporter, men när det gäller landslagsfotbollen så måste jag säga att jag har tappat intresset. Speciellt när det gäller matcher i Nations Leauge, division c.
Annat är det med vår härliga allsvenska. Oavsett hur det går för mitt kära Hammarby så tappar jag aldrig intresset för denna härliga serie. Jag väntade med flit med att skriva denna artikel tills söndagens matcher hade spelats, allt för att få så bra förutsättningarna som möjligt inför måndagens match mellan Hammarby och Norrköping, en match som avslutar den tjugoandra omgången (även om Djurgården och Häcken har en match mindre spelad).
Norrköping
Om vi börjar med bortalaget så hittade man, helt plötsligt, formen med fyra raka segrar mellan den 21/7 och 10/8, där Halmstad, Kalmar, GAIS och Västerås betvingades. Dessa segrar gjorde att Norrköping lyfte från det absoluta bottenskiktet och tog sig upp på någorlunda säker mark.
Tyvärr för ”Peking” så har dessa segrar följts upp med två förluster och en oavgjord och de parkerar på en elfteplats med 24 poäng, vilket förstås är en stor besvikelse för det forna topplaget.
Som vanligt när det gäller ”Peking” så är Christoffer ”Totte” Nyman en oerhört viktig pjäs med tio gjorda mål denna säsong. Laget har även andra klasspelare i form av Arnor Traustasson och Tim Prica, men detta har inte räckt till för att få laget Norrköping att prestera över tid. Nya tränaren Andreas Alm måste ha legat enormt pyrt till ett tag, men han har lyckats vända det som såg ut att bli en katastrof till en knappt godkänd insats.
Jag har, precis som när det gäller Kim Bergstrand, dock inte mycket till övers för Andreas Alm. Tänka sig att båda dessa ”buttergubbar” en gång spelade för laget i mitt hjärta och dessutom gjorde det bra. Jaja, tiderna förändras.
Hammarby
Till vårt kära Hammarby då. Den sena segern mot Göteborg på bortaplan, innan uppehållet, har fört med sig att även detta uppehåll har känts skönt, gissningsvis både för lagets spelare och oss supportrar. Nu har vi kunnat gå omkring och njuta av den något oväntade andraplatsen i allsvenskan, även om vi först blev tvåa på riktigt i dag, söndag, efter att våra ”hyresgäster” endast mäktat med ett kryss mot Mjällby. Det har varit riktigt skönt.
Till skillnad från det förra uppehållet, som kom direkt efter att vi hade krossat Djurgården på bortaplan, så kom detta mer lägligt, speciellt med tanke på att laget drabbades av skador på både Hampus Skoglund (Hjärnskakning) och Ibrahim Breeze Fofana (Lårskadad efter en brutal nedsparkning bakifrån).
Nu fanns det i alla fall hopp att få tillbaka dessa två spelare till morgondagens match, även om jag personligen tror att man knappast kommer att chansa med någon av dem i morgondagens match, även om Skoglund nu tränar för fullt.
Kim Hellberg får även klara sig utan de två spelare som förmodligen har bildat allsvenskans starkaste vänsterkant. Både Shaquille Pinas och Bazoumana Touré är nämligen avstängda efter att ha dragit på sig för många gula kort. Det skall bli mycket intressant att se hur firma Hellberg/Sellini kommer att lösa den knuten. Vad jag tror på kan ni läsa längre ned, men det kan förstås vara helt fel.
Nu tror jag att det är dags för Nahir Besara att kliva fram och göra lite poäng igen, efter att ha haft en poängmässigt sämre period i några matcher. Nahir har helt enkelt inte behövt bära laget längre, då framför allt Touré har visat sig vara fullt kapabel att göra både assist och mål.
Kombinerat med en allt vassare Jusef Erabi och den något mer oväntade målskytten Shaquille Pinas så har målen trillat in ändå så att säga. Nu är varken Touré eller Pinas med, så min gissning är att det blir minst två poäng mot ”Peking” från Nahirs fötter. Vi har sett det så många gånger förut och nu händer det igen.
Hur ställer Hammarby upp?
Med Pinas, Toure, Fofana och förmodligen Skoglund borta från startelvan så finns det många olika lösningar. Min gissning blir att detta är den startelva vi får se i morgondagens match:
Johansson-Schellas Erabi Madjed
Besara
Tekie Hammar
Strand Eriksson Vagic Karlsson
Hahn
Om denna blir den aktuella uppställningen skulle det betyda att vi kommer att spela inverterat mot vad vi brukar göra, med en indragen vänsterkant och en bred högerkant i stället för tvärtom. Strand tar därmed hela vänsterkanten medan vår mest spelskicklige högerback Markus Karlsson flyttas tillbaks till sin ordinarie plats och lämnar över mittfältet till Hammar och Tekie, tillsammans med Besara.
Ett gyllene läge
I och med helgens resultat har Hammarby skaffat sig ett gyllene läge att göra ett poängmässigt ryck i kampen om Europaplatserna, ett ryck som med all säkerhet kommer att behövas då laget går in i en period med tuffare matcher efter matchen mot Norrköping.
Det vankas då svåra bortamatcher mot Elfsborg och pånyttfödda ”Gnaget” samt en svår hemmamatch mot Häcken hemma på ”Nya Söderstadion” mellan dessa två. Då skulle det, exempelvis, kännas väldigt skönt att ha ett sexpoängsförsprång på Elfsborg innan det är dags att möta dem på lördag. Det skulle säkert få spelarna att spela mer avslappnat också.
Jag läste en intervju med Nahir innan jag satte mig för att skriva denna text, där han, som vanligt, talade om hur viktigt det är att spelarna i laget inte flyger i väg och tror att man är bättre än vad man är. Han betonade också att det var speciellt viktigt då många spelare i laget är unga och inte så erfarna.
En. Match. I. Taget… så får vi se hur långt det räcker sedan. Detta har blivit ett mantra inom sportkretsar och jag förstår syftet med det även om jag inte nödvändigtvis håller med.
Personligen gillar jag att sätta höga tydliga mål och att göra allt i min makt för att komma dit.
Titta bara på vår största fotbollsspelare genom tiderna, Zlatan Ibrahimovic. Zlatan är också en av de största vinnarskallarna som jag har sett någonsin, möjligen med konkurrens av Peter Forsberg, två spelare som skulle göra nästan vad som helst för att vinna. De har heller aldrig haft någon annan målsättning än att just vinna, och också gjort det upprepade gånger.
Jag kanske är ensam att tycka så, men jag saknar Nikola Djurdjic så mycket i sådana här lägen. Han vågade i alla fall vara tydlig med att han var i Hammarby för att vinna, och var så nära att lyckas som man kan bli, och det i en klubb som då inte vunnit ett skit sedan 2001.
Med de förutsättningarna som fanns innan säsongen, med en ny tränarkonstellation, en misslyckad säsong i ryggen och spelare utan självförtroende, spelare som dessutom aldrig har vunnit något att nämna på seniornivå, så har Kim, David och de övriga runt laget gjort ett fantastiskt jobb.
Låt nu inte denna fantastiska säsong bli ännu en parentes i Hammarbys vinstlösa historia. Gå för det nu och VÅGA VINNA, säg det rakt ut och sätt SM-guld som mål. Se sedan till att varje spelare gör exakt allt för att försöka uppnå detta mål. Då kan det räcka långt.
Spänn bågen så får vi se om strängen håller. Om den inte gör det så har vi i alla fall försökt.
Bajen är bäst, må bästa laget vinna!