Kryss i Allsvenskans första bortamatch
Bortapremiär mot fjolårsfemman Elfsborg resulterade i kryss för hjältarna från söder. Hjältarna på läktarna gick dock hem segrande ur kampen om decibel, stämning och passion.
I matchens inledande minuter ser det onekligen ut som att Elfsborg återigen är starkare än Hammarby, båda lagen spelar trevande men favören ligger åt de gulas håll. De har något lurigt skott, får ett par hörnor och nyförvärvet Solheim håller på att ställa till det för oss tidigt. Samtidigt så står vi pall hörnorna och släpper inte in något tidigt mål, det ser onekligen bättre ut än senast så här inledningsvis. Jag tycker också att man ser att vi hotar Elfsborg med de snabba spelare vi har framåt.
Lagom till att Israelsson och Persson krockar med varandra efter en dryg kvart så känns det dock som att matchen mer och mer glider ur Hammarbyspelarnas händer. Riktigt så hopplöst känns det dock inte bara ett par minuter senare, framförallt i och med att Besara vaknar till liv och står för en del läckerheter. Jag har i ett par matcher muttrat om att den gode Nahir börjar utstråla stjärnglans och i vissa lägen så är han faktiskt lite för smart för i alla fall sina medspelare. Mer vågar jag inte säga i nuläget.
Någon som inte hade en lika fin inledning på matchen var Batan som redan efter en halvtimme var riktigt nära att åka på sitt andra gula. Han följer inte med sin ytterback, kommer sent in i situationer och hamnar fel i positionerna. Vi må ha tvekat på många spelares vara eller icke vara i Allsvenskan, men så här efter fyra möten mot Allsvenskt motstånd i cup- och serie- spel trodde jag inte att det var Batan man skulle börja undra över.
Efter minut 30 börjar Elfsborg ta över matchen igen och det ser ut som att nätet kommer att rassla till förmån för dem snarare än oss. Men så från ingen stans slår Persson en fin boll som friställer Nahir. Nr 10 ser nästan förvånad ut när han försöker runda Elfsborgs målvakt, men läget resulterar tyvärr inte i något mer än att laget och klacken tänder till lite extra.
Bara minuter senare tänder det dock till ordentligt. Solheim slår en långboll från djupt ner i egen planhalva som hamnar hos redan presenterade Besara. Nahir avancerar och skjuter ett lurigt skott som Elfsborgs keepern lämnar retur på, vilken Hallenius enkelt kan slå in. Ledning till Bajen, med minuter till halvtid, är där med ett faktum.
Andra halvlek inleds med tryck från Elfsborg. Dock utan att de lyckas åstadkomma något vidare. I minut 53 lyckas de dock göra ett mål efter vad som liknar en kommunikationsmiss eller möjligen slarv, mellan Batan och Hopf som till skillnad från sin backkollega gör ytterligare en solid insats på plan. Med tanke på de spott och spä han fått utstå förtjänar han att nämnas i positiva ordalag efter dagens match.
Efter målet följer en period på ungefär 20 minuter där Elfsborg sätter en väldig fart även om spelet böljar en del. Hammarbys ytterbackar börjar gå lite mer offensivt och vi skapar en del. Bland annat driver Birkir upp bollen långt upp på motståndarnas planhalva för att sedan bli ordentligt kapad av Anders Svensson. Situationen var visserligen nära att resultera i ytterligare ett gult för den gamle landslagsmannen men med tanke på situationen med Batan i första så anser jag att domare Eriksson gjorde rätt val när han friade. Eriksson skall också han ha en eloge för ett gott dagsverke.
I den 75 minuten gör Elfsborg ett, med facit på hand, oförståeligt byte när de tar ut två av planens bästa spelare. Efter detta så kommer de inte upp i samma kvalitet och fart som de hade under de föregående 20 minuterna av andra halvlek. Även om de är uppenbart att Elfsborg är de lag som letar efter ett avgörande mål så är de aldrig riktigt nära och Hammarby kan slutligen bärga 1 poäng borta mot ett Elfsborg som vunnit 66% av sina hemmamatcher under 10-talet. Vilket vittnar om storheten i något så simpelt som ett kryss borta mot Ellos.
På hela taget tycker jag, och där får jag hålla med Nanne, att resultatet är bra. Men prestationen är inte tillräcklig. Skillnaden från cupmatchen är självklart milsvid, men jag anser ändå att vi var långt från samma nivå som mot Häcken. Positivt är dock att försvaret och Hopf står för ytterligare en helgjuten insats. Anfallet såg inte lika piggt ut även om Elfsborgs försvar är ruskigt bra, vilket förklarar en del. Vidare var det roligt att se att Torsteinbö fick ordentligt med speltid även om han inte gjorde ett allt för stort avtryck. Vilket gällde även Fuhre och Pablo som fick hoppa in i minut 80.
Med tanke på att vi i Allsvenskans två inledande matcher mött fjolårets 4 och 5, så måste vi vara riktigt nöjda med att ha skrapat ihop 4 poäng redan. Nu siktar vi mot att krossa djurgården och bärga ytterligare tre poäng till Södermalms enda lag. Forza Bajen!
