Målkalas för Hammarby
Efter förra veckans uddamålsseger mot betydligt bättre motstånd så var detta en match där Hammarby skulle blända med sin offensiva fotboll. Ytterhogdal kom från en mardrömsstart på Svenska cupen efter förlusten med 13-0 och planen var att den mardrömmen skulle fortsätta. Mål-rikt blev det men var detta ett steg i rätt riktning?
Matchen
Det var tydligt att Hammarby inte tänkte låta motståndarlaget låna bollen särskilt mycket i dagens match. Efter 5 minuters ställningskrig initialt så började presspelet märkas av. Detta skulle ju bli ett steg i rätt riktning och Hammarby hade uttalat en vision om att inte bara vinna, utan lägga stort fokus på det egna spelet och inte tumma på återerövringen.
Efter 13 minuters spel nickade Joel Nilsson, till dagen en av 3 mittfältare i ett 4-3-3, behärskat in ett inlägg från ingen mindre än Mohanad Jeahze. Minuterna efter gick strömmen på Ånge IP, matchen pausades medans supportrarna skanderade “Vi vill se, Hammarby!”. Elektriciteten var tillbaka efter en kvart och spelet igång efter dryga 25. Smått parodiska scener, det man hade möjlighet att se från sändningen vill säga.
Resterande del av halvleken spelades av utan att imponera på många. 2-0 och 3-0 kom av bara farten. Ändå anmärkningsvärt hur svårt Hammarby hade att skapa farliga målchanser. Mycket boll för bortalaget men direkt svagt passningsspel emellanåt. Det tillsamans med att ett kompakt försvarande Ytterhogdal hade gjort sin läxa från förra omgångens debacle.
Andra halvlek bjöd på fler mål. Ett i Ytterhogdals favör som Blazevic i mål inte kan skyllas för. Ett inlägg på bortre där backlinjen helt tappar markeringen på Surkka som placerar in bollen distinkt i bortre. Snyggt avslut. Två mål av Astrit Selmani är positiva nyheter för Varbergssonen som inte riktigt hittat rätt i sin roll Som 9:a under Cifuentes. Efter detta mattades tempot av och Lahdo fick avsluta matchen med kvällens andra straff och sitt första mål för säsongen.
Ett steg fram och två steg...?
Att spela mot ett lag 3 divisioner nedanför Allsvenskan är självklart speciellt. Tempot är lägre, tekniken sämre för att inte prata om allt runt omkring. Att de dessutom redan blivit invigda i nivån på motståndet sen förra omgången och gjort så gott de kan för att täppa till hål defensivt gör detta till ett tämligen otacksamt läge. Trots den stora segern som skrevs till 1-6 så bör vi kräva mer. Förra matchen syntes tendenser på att Lahdo kan fylla Amoos skor och mittfältet såg hungriga ut. Vart var de spelarna idag? Var det kanske också små tendenser på en nyvaken skyttekung? Återstår att se om det är den här typen av match krävs för att Astrit ska vakna till liv och våra resterande offensiva spelare växlar upp.
Sen ska vi inte vara allt för kritiska. En seger med dessa siffror är inte dåligt. Ett (oklart) hattrick av Selmani kanske var precis vad han behövde för att få vind i seglen och torrt krut i pickadollen. Vi städar av denna match utan större problem och andra halvlek såg stundvis rätt bra ut. Kanske var denna match enbart en transportsträcka på vägen till gruppfinalen mot Häcken om en dryg vecka.
Kommentaren från Selmani efter matchen summerar känslan rätt så bra. “Vi tar tre poäng och, vi tar med oss tre poäng” Varken mer, varken mindre.
Forza Bajen
