Hammarby - IFK Värnamo0 - 2
Uddlöst Bajen gick på pumpen!
I Allsvenskans tionde omgång ställdes Hammarby mot Värnamo hemma på ”Nya Söderstadion”, i en mycket viktig match för både Hammarby som klubb och dess tränare Marti Cifuentes. En vinst skulle ge lite andrum medan en förlust möjligen skulle få klubben att ifrågasätta om nämnde Cifuentes är rätt tränare för att styra skeppet Hammarby i den riktning som klubben satt ut.
Hammarbys startelva
Vi börjar med Hammarbys startelva där Oliver Dovin, som vanligt, tog plats i kassen. I skadade Mads Fengers frånvaro bildade Edwin Kurtulus och Shaquille Pinas mittbackspar. Till höger fick, glädjande nog, Marcus Karlsson återigen chansen efter en klart godkänd insats mot Degerfors senast. På mittfältet valde Marti att vila Sadiku och Alper Demirol tog hans plats som defensivt ankare, medan Tekie och Besara tog hand om de två offensiva platserna. När det gäller den offensiva trean så lyckades Marti att hitta ytterligare en kombination i sin tombola. Denna gång fick Montader Mahjed och August Mikkelsen ta hand om kanterna medan Adi Nalic fortsatte i rollen som central anfallare.
Första halvlek
Hammarby börjar med rätt bra energi och har för dagen bestämt sig att pressa högt för att få tag på sina motståndare och vinna fler bollar högre upp i plan. Den planen såg inledningsvis ut att fungera bra och hemmalaget skapade ett visst tryck utan att för det vaska fram de där riktigt vassa målchanserna. Tyvärr minskade det offensiva trycket mer och mer ju längre den första halvleken pågick och Värnamo kunde spela sig ut lättare och lättare. Detta gjorde också att bortalaget bjöds på en hel del offensiva ytor, men inte heller de lyckades ta fram de där farliga målchanserna.
Närmast ett ledningsmål är nog hemmalaget efter ett fint inlägg av Marcus Karlsson som når August Mikkelsen, men tyvärr får inte August till nicken utan den går rakt på Värnamos målvakt. Bortalaget hade ett par vassa skott utifrån som Oliver Dovin inte hade några problem med. Det är bara att konstatera att den första halvleken är helt jämn och att denna match kan sluta precis hur som helst.
Andra halvlek
Loret Sadiku värmer ihärdigt under pausen, men det blir inga ändringar från något av lagen till den andra halvleken. Likt i första halvlek försöker Hammarby att pressa högt, med det kändes ungefär som när man har ”glappkontakt” på en lampa där strömmen inte går hela vägen fram. Givetvis ser Värnamo sin chans nu att faktiskt inte bara få med sig en poäng utan alla tre. De iscensätter ett mycket vackert anfall i den 53:e minuten som luckrar upp Hammarbys försvar så pass att Oscar Johanssons passning hittar en helt fri djupledslöpande Gustav Engvall, som inte gör några misstag utan placerar bollen till vänster om en chanslös Dovin.
Vilken kalldusch för hemmalaget och uppförsbacken känns omedelbart som stor, speciellt med tanke på hur ofarligt hemmalaget varit så långt.
Värnamos mål triggar ett par byten hos hemmalaget, som nu förstås är tvungna att gå framåt. Jusef Erabi ersätter August Mikkelsen och Loret Sadiku tar plats på bekostnad av Alper Demirol.
Hammarby skapar ett visst tryck men det stora trycket kommer efter att Joel Nilsson byts in i den 67:e minuten istället för Simon Strand, vilket gör att man går ned på en trebackslinje och trycker upp Nilsson högt på högerkanten. Trycket ger dock inget annat resultat än några halvchanser. Man trycker upp mer och mer och blir således också mer sårbar för kontringar. I en sådan kontring visar Värnamo effektivitet och Albin Lohikangas kan göra 2–0 till Värnamo. Detta sker i den 79:e minuten. Ridå. En tidigare mycket aktiv Marti Cifuentes sätter sig tungt ned på bänken och inser att slaget är förlorat.
För andra året i rad förlorar vi på hemmaplan mot Värnamo. Den stora skillnaden är att det förra säsongen var ett rån medan det denna gång kan betraktas som rättvist.
Kort analys
Kontinuitet är en mycket viktig sak inom lagsporter. Det är genom detta man bygger relationer mellan spelare och kan få ut mer av totalen än värdet av de enskilda spelarna tillsammans, räknade var och en för sig. Hammarby har denna säsong haft detta när det gäller alla lagdelar förutom i offensiven, där Marti har provat kombination efter kombination utan att hitta rätt.
Detta har, förstås, påverkat vårt offensiva spel då det blir svårt att bygga upp några som helst samarbeten då, och det gäller inte bara de offensiva spelaren utan hela laget, där övriga laget får olika spelare att samarbeta med längst fram varje match.
Bristen på detta samarbete har lyst igenom hela säsongen och gårdagens match var inget undantag. Passningsspelet var segt och oprecist, rörelsen på de offensiva spelarna obefintlig och våra avslut skall vi bara inte prata om. När Värnamo dessutom vinner de flesta närkamperna så är det inte konstigt att det går som det går till slut.
Signifikativt för vårt spel just nu är att våra försvarare spelar bra medan vårt mittfälts- och anfallsspel är under all kritik just nu, och då framförallt offensivt.
Vårt spel är dessutom otroligt tråkigt att titta på, vilket börjar få en negativ effekt på åskådarantalet, som igår kröp ned under 20 000. Det värsta är att jag inte kan se någon väg ur detta, annat än att förstärka laget rejält och/eller ta in en ny tränare.
Två matcher kvar till det månadslånga sommaruppehållet. Det skall bli intressant att se hur stort tålamod Hammarbys ledning har med Marti. Väntar man tills uppehållet för att se om de två sista matcherna kan vinnas eller är det så att man redan nu har bestämt sig för att leta efter en ny tränare.
Slutligen till er som skriver att det inte är Martis fel utan att det är Jesper Jansson är den som borde hängas med tanke på den svaga truppen. Tror ni verkligen att Marti inte fått vara med och tycka och tänka när det gäller värvningarna och fått de han vill? Även om han inte fått det är det en tränares jobb att få ihop laget på ett sådan sätt så att det fungerar även om man inte har de bästa spelarna, och det oavsett om man får göra avbräck på det spelsystem man helst av allt vill praktisera.
Kämpa Hammarby!
