Ursäkta röran – Bajen bygger om!
Men cirka 90 dagar kvar till det svenska transferfönstret stängs råder det panik bland många Hammarbysupportrar. Favoriter, och ledande spelare, som Darijan Bojanic, Mohanad Jeahze, Gustav Ludwigson och Simon Sandberg kommer alla att lämna Hammarby och spela för andra klubbar 2023.
Det ryktas även om att Molde, efter att ha sålt sin stjärna Fofana till Chelsea för runt 130 miljoner, vill ersätta denne med Veton Berisha samt att den turkiska klubben Sivasspor är intresserade av Loret Sadiku.
Många supportrar skriker (eller skriver) vitt och brett om att pengar på banken är mer värt för ledningen i Hammarby Fotboll än framgång, i form av topplaceringar och att lyckas i Europa. Andra skriver att vi nu kommer att bli ett mittenlag, mycket på grund av brist på kontinuitet på spelarsidan.
Jag råder alla er supportrar som agerar utåt på ovanstående sätt att ta ett djupt andetag och fundera ett varv till. Tror ni verkligen att Hammarbys ledning inte har en plan för det scenario som nu uppstått? För det lär inte komma som en direkt överraskning för den sportliga ledningen att de spelare som nu lämnar skulle göra det. Mohanad Jeahze var ju redan på väg förra sommaren och både Bojanic och Ludwigson har nu sin sista chans att tjäna ihop en extra slant att leva på efter att fotbollskarriären är över. Intresset för dessa båda från Sydkorea har också varit känt.
Bojanic kom på fri transfer och både Jeahze och Ludwigson var billiga att införskaffa. Därför har jag svårt att ställa mig upp och skrika rakt ut att det är genant och pinsamt när det kommer ut att vi endast fick någon miljon för Bojanic, sex miljoner för Ludwigson och 7–10 miljoner för Jeahze. Samtliga av dessa affärer är plusaffärer för Hammarby, om man bara talar köp och sälj. När det gäller Simon Sandberg så står det klart att Hammarby faktiskt erbjöd honom ett kontrakt, ett kontrakt som Simon förkastade, och därför spelar han inte i Hammarby 2023.
Hammarby Fotboll är idag en sådan välmående förening att vi faktiskt har råd att se till både klubbens och spelarnas bästa, och jag är glad över att vi inte står i vägen för de spelare som har sin kanske sista chans att spela ihop de stora pengarna inför framtiden. För vilka spelare skulle vilja komma till Hammarby om så var fallet?
Det är väldigt tydligt att de flyktade spelarna inte tillhör den kategori av spelare som vi kommer att tjäna de stora pengarna på. Vi kommer inte att sälja Joel Nilsson till Italien för 40 miljoner och inte heller sälja Mads Fenger till någon europeisk liga för stora pengar. De kan vara hur bra som helst, men åren har sprungit ifrån dem och när de lämnar så kan vi knappast vänta oss större summor än de vi nu ser för Ludwigson och Jeahze. Det är bara att acceptera detta faktum för det kommer knappast att ändras.
I stället är det, förstås, de unga talangerna, med potential, som kommer att göra Hammarby ännu mer förmögna i framtiden, möjligen i kombination med framgångar i Europa. Kan det till och med vara så att det är en medveten strategi från Hammarby att släppa spelare som närmar sig 30 för att få plats med fler unga talanger, från HTFF, i A-laget? Jag är ganska övertygad om att det är så, för har man för många rutinerade äldre spelare som spelar varje vecka i A-laget så kommer det inte att finnas plats för att spela de talanger som behöver spela för att de skall utvecklas på ett optimalt sätt. Detta gäller speciellt utländska talanger som av någon outgrundlig anledning inte får stå på listan för förflyttning mellan HTFF och A-laget under pågående säsong.
Faktum är att vi, idag, har massor med talanger, av hög kvalitet, i HTFF (och i U19, som ju vann det skandinaviska mästerskapet) som måste få speltid framöver för att inte fastna i utvecklingen. För att kedjan U19=>HTFF=>A-lag skall fungera så måste 4–5 spelare flyttas upp från HTFF till A-laget varje säsong så att det finns plats för de spelare som skall flyttas upp till HTFF från U19.
Förutom Alper Demirol, Oliver Dovin, Dennis Collander, Jusef Erabi, Nathaniel Adjei och Sebastian Selin, som är unga spelare som redan befinner sig i A-laget, så har vi stora talanger från Afrika i form av Ibrahima Breeze Fofana, Saidou Alioum och Mamane Moustapha Amadou Sabo.
Vi har även inhemska blivande stjärnor som Montander Madjed, Noah John och Casper Eklund och för att toppa detta så verkar även den 18:årige, montenegrinske stortalangen, Viktor Djukanovic, vara klar för Hammarby. Således många talanger som behöver speltid för att antingen säljas för stora pengar eller vara kvar för att bli Hammarbys nya stomme.
Ojojoj tänker ni kanske nu, skall Hammarby ställa upp med ett A-lag med enbart unga spelare? Det kommer väl aldrig att flyga, i alla fall inte så långt så att vi är med och tampas i toppen av Allsvenskan 2023.
Jag kan snabbt lugna er oroliga att så kommer givetvis inte att bli fallet. Självklart måste det finnas en stomme av mer rutinerade spelare som dessa unga spelare kan luta sig emot och lära ifrån. Vi har, trots att flera rutinerade nu har lämnat oss fortfarande en tydlig stomme kvar i form av Davor Blazevic, Mads Fenger, Edvin Kurtulus, Jon Fjoluson, Joel Nilsson, Shaquille Pinas, Loret Sadiku, Nahir Besara, Jeppe Andersen (även om jag tror att även han försvinner) och Veton Berisha.
Givetvis är Jesper Jansson helt på det klara med att stommen av etablerade spelare inte får tunnas ut så mycket mer för att Hammarby skall behålla kvaliteten som behövs för att vara med i toppen redan 2023. Därför tror jag inte att Hammarby kommer att släppa vare sig Veton Berisha eller Loret Sadiku frivilligt, utan det kommer att behövas stora pengar från Molde och Sivasspor för att dessa spelare inte skall spela i Hammarby 2023. Om vi, mot förmodan, skulle tappa någon av dessa spelare så kan ni vara 100% säkra på att denne kommer att ersättas med spelare av samma kvalitet.
Jag är även ganska övertygad om att vi även kommer att få se mer rutinerade värvningar utifrån på vänster- och högerbacksplatsen, men sedan är det dags att släppa fram de unga och hungriga.
2022:s stjärnor hette, bland annat, Bojanic, Jeahze och Ludwigson.
Nu lämnar de plats för nya spelare att glänsa och jag skulle inte bli förvånad om vi står efter säsongen 2023 och pratar om spelare som Mahjed, Fofana, Demirol eller någon annan av de unga talangerna i samma kontext som vi tidigare gjorde om de gamla stjärnorna.
Klubbar i Danmark och Norge har förstått att det är i satsningen på unga talanger som den ekonomiska framgången ligger, och med den kommer också, över tid, framgång i Europa.
Nu är det dags för Hammarby att visa, som första lag i Sverige, att man har valt denna väg.
Kedjan är på plats, nu gäller det bara att se till att den blir ett löpande band.
Framtiden är Grönvit. Forza Bajen.
