Bland tomtar och troll - del 2

Juletider till trots, men skall man se sanningen i vitögat befinner vi oss numera på 2000-talet där troll främst är något som frekventerar kommentatorsfält och forum på Internet. Tomtens existens är som tidigare konstaterat även den hårt ifrågasatt så jag tycker att det är hög tid att vi nu lämnar myterna bakom oss och istället siktar in oss på verkliga händelser, även om dom emellanåt känns snudd på för bra för att vara sanna.

Skall man istället hålla en mer vetenskaplig linje med evidensbaserad fakta kan det fastslås att människans förmåga att kommunicera med varandra inte sällan nämns som en avgörande framgångsfaktor avseende artens ställning idag. I takt med evolutionen har den språkliga kompetensen finslipats, men möjligen är den ibland lite väl effektiv i sin uppnådda form, eller hur skall man annars tolka följande förbistringar? Blev det måhända lite för bra?
 
VM 2002 innehöll ett par spektakulära uttalanden som resulterade i enkel biljett hem för respektive huvudperson. Sloveniens storstjärna Zlatko Zahovic hade redan innan turneringen kommit på kant med förbundskapten Katanec genom att hävda sin egen betydelse som större och viktigare än lagets. Zahovic var förvisso en mycket kompetent fotbollsspelare och bland annat tongivande i ett vid tiden ovanligt starkt Valencia, men om man nu ska ha attityd i dylik utsträckning så krävs det lite mer på meritlistan om man vill bli tagen fullt ut på allvar. Zahovic känns mer vad amerikanarna cirka tio år senare skulle beteckna vår egen Carl Bildt som - a medium size dog with big dog attitude. 
 
Oavsett vilket, Zahovic fick emellertid möjlighet att ändra sin ståndpunkt, men kunde ändå inte förlika sig med en såpass imbecill tanke som att laget skulle vara viktigare än han själv och att göra någon slags avbön var således inte aktuellt. Katanec svarade kanske något oväntat inte med att bänka honom, men däremot att byta ut honom tidigt i andra halvlek i gruppspelsmatchen mot Spanien. Om det var så att förbundskaptenen verkligen velat ha Zahovic kvar i laget var detta helt klart ett felbeslut, men om det vore det omvända får man berömma honom för en alldeles lagom intrikat manöver. Zlatkos reaktion lät inte vänta på sig utan han konstaterade inför sin förbundskapten att "du är en usel manager och du var usel som spelare. Jag kan köpa dig, ditt hus, din familj och det där berget vi brukar springa på när vi har landslagsläger." I och med detta kungörande var turneringen över för Zahovic, men inte landslagskarriären. Det var den däremot för Katanec som avgick några veckor senare.

En annan spelare som rönte samma öde var ingen mindre än Roy Keane. Eller att säga att han blev hemskickad från VM-turneringen är inte heller helt korrekt, sanningen är snarare den att han aldrig ens kom dit. I övrigt är likheterna med Zahovic snudd på obefintliga vid sidan av det faktum att dom båda hade, ska vi kalla det kommunikationsproblem med respektive förbundskapten. Zlatko är att betrakta som en diva i kubik medans Keane mer var är en dito komplett galning. Norrmannen Alf Inge Håland, fd Manchester City och sedemera idrottsinvalid efter en konfrontation med Roy kan med stor säkerhet bekräfta bilden. Men hur beter man sig då för att som i Roys fall gå från att vara nyckelspelare till att inte vara spelare överhuvudtaget i Irlands VM-lag 2002? Keane var missnöjd med hur uppladdningen skett inför turneringen och berättade för förbundskapten McCarthy att "Mick, you´re a liar... you´re  a fucking wanker. I didn´t rate you as a player, I don´t rate you as a manager, and I don´t rate you as a person. You´re a fucking wanker and you can stick your World Cup up your arse. The only reason I have any dealings with you is that somehow you´re the manager of my country! You can stick it up your bollocks." Lagkamraten Niall Quinn som hade det tvivelaktiga nöjet att beskåda hela tillställningen hänvisar i sina memoarer till en tio minuter lång harang, där detta tycks ha varit essensen då den är återkommande citerad i olika sammanhang.