Tretton frågor till en domare
Domarna – detta stackars släkte som vi i publiken älskar att spy galla på så fort det går snett nere på plan. Detta stackars släkte som spelarna med alla möjliga medel försöker föra bakom ljuset. Domarna – som vi inte klarar oss utan.
Hur ofta är vi intresserade av att höra domarnas version av händelser som skett i matchen?
En domare påminner mig om en främling i en västernfilm som anländer till en stad och går genom huvudgatan. Alla dörrar stängs, alla gardiner dras för men han vet att han är observerad och utlämnad till sitt eget öde. Granskad in i minsta detalj utan varken hjälp eller förståelse från åskådarna.
Ofta försöker vi som betraktar spelet rättfärdiga spelarnas missar genom att lägga nästan allt ansvar på domarna. Domarkåren får utstå kritik från supportrar, spelare, tränare, klubbarnas ledningar samt massmedia. Borde det inte vara en självklarhet att få deras syn då de spelar en viktig roll i händelseförloppet?
Hur skall vi hantera att en spelare medvetet gör mål med handen och av viss media benämns som geni , som Gud hands men av andra ses som en fuskare? Hur skall gränserna dras när situationer inom fotbollen ses med på så motsatta sätt?
Juan Ignacio Barrena ställde ett par relevanta frågor till domaren Stefan Wittberg – frågor som kanske kan öka vår förståelsen för vad som driver en domare på planen och utanför.
1. Hur ser ni på dagens fotboll?
– Dagens fotboll är mycket allvarligare än tidigare, barn elitsatsar, lag har mer pengar och i elitfotbollen är det mycket pengar med i bilden. Även spelet har förändrats, från ett ganska juste spel med makligt tempo till högt tempo där spelare gör nästan vad som helst för att vinna en match. Men viktigt att påpeka är att det inte gäller alla spelare
2. Hur förbereder ni er inför en match?
– Beroende på om det är en nationell eller internationell match får vi reda på uttagningen olika tid före. I allsvenskan kommer listan med 4 veckors intervall. Internationellt får vi reda på matchen ca 2 veckor före, men ibland mindre än en vecka… Nästa match är alltid den viktigaste, och den börjar jag tänka på tidigt. I allsvenskan åker vi oftast till matchen samma dag, beroende på var i sverige matchen spelas, och åker hem samma dag eller dagen efter, beroende på om vi kommer hem eller inte. Internationellt är vi alltid borta tre dagar. Vi åker dagen innan match och åker hem dagen efter.
3. Hur märker ni skillnaden när ni dömer en match i Allsvenska eller i Champions League?
– Den stora skillnaden är dels tempot på spelet men framför allt allting runt om matchen, en Champions League-match är en mycket stor tillställning, med otroligt mycket massmedialt intresse, och där ligger skillnaden, det finns en hel organisation som tar hand om detta
4. Hur tycker ni att dagens spelare behandlar domarna jämfört med tio år sedan? Tar ni hänsyn till att vissa spelare har ett rykte att spela teater så fort tillfälle ges?
– Som sagt, generellt sett är atmosfären tuffare än förr, men domarna är också bättre än förr. Visst finns de dem som försöker luras, och domarna har ganska bra koll på vilka det är, dvs vi är förberedda på allt i matchen
5. Händer det att spelarnas åsikter påverkar er syn på ett domslut eller är det nolltolerans?
– Vi dömer från det vi ser och vår placering i just den bedömningssituationen. När vi tar ett domslut tror vi på det och är övertygade att vi har rätt. Ingen påverkar oss då, inte publiken för de reagerar ju efter bedömningen, inte spelarna och inte ledarna. Sedan tittar vi på matchen på dvd och konstaterar att vi dömt rätt eller att vi gjort felbedömningar. Då försöker vi reda ut varför felbedömningen gjorts, var det pga placeringen eller någon annan orsak?
6. Hur påverkas ni av kritiken och vems ord väger tyngst för er?
– Vi har en observatör i varje match som tittar på vårt framträdande och bedömer ett antal punkter. Efter matchen har vi en genomgång tillsammans där vi får reda på vad observatören tycker, vilka ev. misstag vi gjort m.m. den kritiken tar vi åt oss. Även kritiken från egna ledet, domare, kollegor m.m. men kritik från ledare och massmedia tar vi lätt på. Vi har våra instruktioner från fotbollförbundet och media o ledare vet oftast inte varför vi gör vissa bedömningar, dessa har också låg regelkunskap. Om man läser dagen efter i tidningen att man har missat en straff, vet man oftast det redan efter matchen i samtalet med observatören
7. Det är väldigt sällan man ser att en domare bemöter offentlig kritik i massmedia. Vad beror det på? Är det förbundets regler? Och isåfall, skulle ni vilja kunna bemöta kritiken?
– Nej vi har inga regler i Sverige som säger att vi inte får svara på frågor från media. Tvärtom. Utomlands är det skillnad. Vi svarar gärna på frågor från media, men vi är inte så intressanta att prata med. Efter matchen är det presskonferens med de båda tränarna. Om en tränare då säger att domaren missade en straff eller var dålig, är det svårt att bemöta kritiken om det inte finns bildbevis på just den missade straffen. Det är en större nyhet att skriva ”domaren missade straff” än att få ett bevis och en förklaring från domaren. Vi får sällan frågor om att bli intervjuade, ofta handlar det då om regelfrågor och våra tolkningar.
8. Inom fotbollen ägnas alltför stor tid åt att diskutera bedömningar som helt baseras på domarens och linjedomarens personliga uppfattningar. Borde det inte vara en självklarhet att rättvisa ska råda? Några kanske vill kalla det för millimeterrättvisa för att lägga ett löjes skimmer över något som redan existerar inom de flesta idrotter och sporter. Alla svenskar gladdes säkerligen när Anja Pärson vinner med en tusendels sekund. Men inom fotbollen används ögat som det enda mätinstrumentet. Alla fotbollsintresserade har någon gång under en match ställt frågorna; var det offside eller var spelaren i linje med motståndarlagets försvar? Var det straff eller inte? Gick bollen över mållinjen? Fifa har börjat uppmärksamma problematiken och har bl.a. inför att både domare och linjedomare kommer från samma land samt att införa en fjärde domare. Ett tyskt företag har fått fram en produkt, Cairo, som kan avgöra offside. Men räcker dessa åtgärder? Är ni för eller mot att ny teknik används inom fotbollen? Exempel: en domare som sitter framför en TV-monitor och kommunicerar med er på planen?
– Fotboll är nog den mest konservativa sporten alla kategorier. Domarskrået är för alla former av lösningar som kan minimera feldomslut, målkameror, headset m.fl. Nu är det inte så lätt att ändra saker och ting i fotbollen. International Board styr över reglerna och gör ändringar i regler och tolkningar. Nationsförbunden måste anpassa sig till dessa. Man får till exempel inte skaffa målkameror i Sverige utan IB eller FIFAs vetskap och godkännande. Den senaste tekniken vi nyttjar nu är headset, som användes senaste VM. Det gör att vi kan kommunicera med varandra under matchen. Nackdelen med all teknisk utrustning är att den kan gå sönder, Cario hade problem i och med att stolparna antennerna satt uppe på svajade när det blåste, alla domare från samma land är i dag ett måste för samarbetet och kommunikationen. Samtidigt är det ju det vi vill, prata om ett tveksamt domslut på jobbet dagen efter, det är ju just det som gör fotbollen så stor och unik
9. Reglerna finns för att skapa struktur men tyvärr tolkas eller efterföljes dessa av väldigt få. Enligt min mening skall en bra domare inte märkas utan det är spelarna som skall vara huvudpersonerna. För mig är det fortfarande en gåta att alla försvarare kan röra sig ett par meter framåt när en frispark lägges. Detta görs trots att domare rättar till muren en eller två gånger. För en sak är säker, skulle avståndet respekteras skulle vi kunna få se flera magiska mål i fotboll. Hur kan vi komma åt det problemet?
– Självklart skall alla motståndare befinna sig 9,15 m från bollen när den vidrörs. Jag kan bara hålla med dig. Detta är en av alla de punkter vi årligen tar upp i våra kurser och vidareutbildningar. Domarens placering i detta läge är viktig. Ibland petas bollen tidigt till en medspelare och då ser det ut som muren går för tidigt när medspelaren ska skjuta. Men generellt håller jag med till 100%. En domare skall bara synas när det behövs. Fram för fler vackra frisparksmål. (men i Sverige är vi oerhört svaga, ytterligare en skillnad jämfört med spelare utomlands)
10. Känner ni någonsin att ni får den uppskattning/uppmärksamhet som ni förtjänar?
– Ja, det tycker jag. Jag dömer inte fotboll för att få beröm i tidningen, utan för att jag älskar sporten. Uppskattningen kommer oftast från vänner, bekanta, kollegor m.fl.
11. Vilken match rankar ni som den bästa samt den svåraste ni har dömt under er domarkarriär?
– Min nästa match är alltid den viktigaste, svåraste och bästa…
Jag har haft många bra matcher hittills i min karriär. Jag har dömt 112 internationella matcher, dömt i England, Tyskland, Spanien. Ett bra minne är Italiens första landskamp efter VM-guldet. De spelade mot Litauen i Neapel (slutresultat 1-1) på min födelsedag!
Ett annat underbart minne är kvartsfinalen i Champions League mellan Arsenal och Juventus förra året.
12. Om ni har utsatts för hot har dessa någon gång riktats mot er privata sfär såsom familj och barn?
– Alla domare har hemliga telefonnummer. Trots det kan det ringa folk ibland och berätta att man inte ska döma något lag eller match, så hot förekommer. Oftast är det tomma ord som får passera. Men tidigare var alla elitdomare mordhotade och polis inblandad, posten för oss kollades osv…
13. Sist men inte minst, vad var det som lockade er att bli domare?
– Fotboll är ju ”joga bonito” det vackra spelet… jag har spelat fotboll vilket har varit viktigt för min domarkarriär. Det var av en slump som jag började döma men det var så roligt och jag var så lyckligt lottat att jag blev uppmärksammad och att inte föräldrar skrek på mig. Vår sammanhållning domare emellan är unik och att få vara en del av fotbollfamiljen, att få uppleva det jag har upplevt nationellt och internationellt är få förunnat!
