Allsvenskans tio bästa huvudspelare
Störst, längst och tyngst. Det finns gott om bjässar i Allsvenskan - men är de alltid bäst på huvudet? SvenskaFans har synat lagen och listat Allsvenskans tio bästa huvudspelare. Vad vi kom fram till? Storleken spelar inte alltid roll.
1. Jonas Wallerstedt, IFK Göteborg
Fick priset första gången när Offside år 2005 listade Allsvenskans bästa huvudspelare och är fortfarande bäst i klassen enligt spelarna själva och SvenskaFans. Kan kasta sig in i vilka situationer som helst och visar att man inte alltid behöver vara längst och störst för att vinna duellerna. Tack vare en grym tajming, respektlöshet och en härlig spänst når 180 cm Wallerstedt oftast högst med sin kala hjässa. Allsvenskans målfarligaste huvudspelare.
2. Jimmy Dixon, Malmö
Inte heller någon bjässe (183 cm) men har en överlägsen spänst och "snärt" i nickarna. Slog igenom med dunder och brak i Häcken där han tillsammans med Teddy Lucic spikade igen bakåt. Har varvat misstag med bra insatser i Malmö men är fortfarande kung i luftrummen när han spelar.
3. Henrik Larsson, Helsingborg
Man kanske inte tänker på Henrik Larsson som en nickstark spelare framför allt annat, men faktum är att hans fantastiskt fina tajming i luften och intelligenta nickskarvningar har gjort mycket av den stjärna han är idag. Vem minns inte en klassiker som 2-0-målet mot Bulgarien i EM -04? Ett helt otroligt nickmål. Henke är ytterligare en spelare som bekräftar regeln att störst inte alltid är bäst i luften.
4. Joachim Lantz, Kalmar
Denna säsong har Kalmars annars omutliga försvar visserligen släppt igenom ett par mål men i luften är man fortfarande kompromisslösa. I "Bagarns" och Tobias Carlssons frånvaro den senaste tiden heter nye försvarschefen Joachim Lantz, som har fått ta klivet in i mitten där han trivs bäst. Med sina 195 cm styr han och ställer på Fredriksskans och släpper inte igenom några höjdbollar till motståndare. Har dock bara mäktat med två mål på sex säsonger i Allsvenskan.
5. Hannes Sigurdsson, GIF Sundsvall
I form av "odjuret" (som hans så vackert kallas) Hannes Sigurdsson har Giffarna hittat en ny tung targetplayer att skicka långt på. Landslagsmeriterade Hannes är stenhård i kropp och skalle, som en islänning ska vara, och gör nästan bara mål med huvudet. Spänsten kan dock bli bättre. Ett ständigt hot för motståndarförsvaren.
6. Tomas Zvirgzdauskas, Halmstad
Oslipad och ful i sitt spel när han kom till Halmstad 2002 men har utvecklats till en av Allsvenskans tuffaste mittbackar att möta, inte minst tack vare sin dominans i luftrummen. Använder mycket av sin fysik och, fortfarande, lite fula knep för att gå vinnande ur duellerna. Ingen favorit hos domarkåren.
7. Toni Kuivasto, Djurgården
Lojale men anonyme Kuivasto går för första gången under fem säsongers tid skadad och riskerar en petning. Åldern har tagit ut sin rätt i snabbhet men det finske mittbacksresen förlorar ytterst sällan en nickduell, mycket tack vare sin placeringssäkerhet och fysik. En av få mittbackar som dessutom behärskar offensiva nickar, brukar alltid hänga två-tre kassar per säsong.
8. Hans Berggren, Gefle
Hasse Berggren har på ålderns höst hittat hem till Gefle igen och stångas gärna på topp mot de Allsvenska försvararna. Stadig och stark; går inte att rucka på när han väl intagit sin position. Står mer ofta för smarta nickskarvningar än målgivande nickar.
9. Magnus Wikström, Örebro
Den före detta Gefle-klippan flyttade till Örebro där han nu håller ihop försvaret minst lika bra. Ingen oljad blixt men med sin överlägsna fysik (195 cm/93 kg) lever han verkligen upp till begreppet fyrtorn. Att komma och slå långt på Behrns Arena brukar inte löna sig...
10. Fredrik Lundgren, GAIS
GAIS slitvarg och lagpappa Fredrik Lundgren har kanske inte den bästa spänsten och är inte överdrivet lång, men tack vare vilja, tajming och mod lyckas han ofta gå vinnande ur nickduellerna. Alltid ett farligt vapen på offensiva frisparkar och hörnor. Enda mittfältaren som tar plats på listan.